Sammanfattning För höga träbyggnader, över två våningar, ökar kraven på byggnadens konstruktion. En viktig och ofta utmanande aspekt att ta hänsyn till vid dimensionering är stomstabilisering mot horisontella vindlaster. Detta eftersom de horisontella vindlasterna ger upphov till lyftkrafter i konstruktionen. De uppstådda lyftkrafterna överförs via bjälklag och stabiliserande väggar ner i grundkonstruktionen via tvärväggen. Tvärväggar bidrar till stabiliseringen mot de horisontella lasterna i konstruktionen. Anslutningen mellan stabiliserande vägg och tvärväggar är därför särskilt viktig. Därav blir förbindarnas egenskaper i förbandet en viktig aspekt i möjligheten att kunna motverka de horisontella krafterna. Syftet med denna studie är att undersöka styrka och styvhet i förbandet, mellan stabiliserande vägg och tvärvägg för höga modulhus med trä som stommaterial. Genom kunskap om dessa storheter kan beräkningsmodeller utvecklas i syfte att analysera trämoduler mer optimalt. Experimentella trycktester av förbindare, mellan stabiliserande vägg och tvärvägg, utförs med förbindare i vinklar 0°, 30° och 45° mot horisontalplanet. Styrkan och styvheten från de experimentella testerna jämförs mellan de olika vinklarna. Förbindarnas kapacitet och styvhet jämförs även med beräkningar utförda enligt Eurokod 5 för att studera huruvida de stämmer överens. Metoden för trycktesterna bestod av att utifrån befintliga ritningar över stommen för en tvär- och stabiliserande väggsanslutning, bygga provkroppar med konstruktionsskruv skruvade från tvärvägg in i yttervägg med 0°, 30° och 45° lutning, i rapporten benämnt Typ 0, Typ 30 och Typ 45. Trycktesterna genomfördes med en hydraulisk press där kraft och förskjutning för respektive test redogörs. Resultatet från de experimentella testerna visar att styrka och styvhet för konstruktionsskruven ökar för Typ 30 och Typ 45 jämfört med Typ 0. Skillnaden i styrka mellan Typ 0 och Typ 45 är dock relativt liten. Typ 30 uppvisar störst styrka från testerna. Detta är intressant att undersöka vidare med andra studier, där ett större antal tester kan genomföras för att säkerställa resultatet. Styvheten mellan Typ 30 och Typ 45 är likvärdig. De teoretiska beräkningarna enligt Eurokod 5 för förbindarnas kapacitet överensstämmer dock inte med resultatet från de experimentella testerna. Samtliga förbindare uppvisade en betydligt högre kapacitet under testerna än det beräknade utfallet. En anledning till att resultatet skiljer sig kan bero på att kapaciteten av förbindarna med skråskruvningen är dock inte helt utförda enligt Eurokod 5, då det inte finns ett bestämt sätt att utföra detta på. Vid undersökning av deformationen av konstruktionsskruvarna för de olika typerna, uppvisas två flytleder i skruven. För Typ 0 blev förskjutningen så stor att brott uppstod i skruven, något som inte uppstod för Typ 30 och Typ 45.

I träkonstruktioner används olika förbindare av stål för att sammanfoga olika virkesdelar. För att kunna välja en lämplig förbindare måste konstruktören därför veta vilka skillnader som finns mellan dem och ha kunskap om vilka regler som gäller vid beräkning av förbandets bärförmåga. Rapportens syfte är att synliggöra skillnaderna i bärförmåga mellan olika förbindare. Det görs genom attjämföra bärförmågan för en given knutpunkt med olika förbindare. Fokus har legat på att jämföra bärförmågan i brottgränstillstånd, men även andra aspekter som monteringstid har berörts. Resultatet visar att om man vill maximera bärförmågan för ett förband är det bäst att använda skruvar ismå dimensioner. Det är dock sällan skruvar med en diameter under 10 mm används. I praktiskt arbeteblir därför ofta spik det bästa alternativet om bärförmågan ska maximeras. Träskruv har lägre bärförmåga än både spik och skruv för en knutpunkt med virkestjocklekar upp till 45 mm. Som tumregelkan nämnas att i karakteristiska värden håller en 90 mm lång 3,3 mm trådspik för drygt 1 kN, en 6 mm träskruv för 1,5 kN och en M10 för 4 kN. I eurokod 5 finns det vissa avsnitt som kan vara svåra att tolka, exempelvis effektiv diameter och axiell bärförmåga för träskruv. Efter att ha försökt ta reda på hur reglerna ska tolkas är min slutsats att tolkningarna varierar även bland auktoriteter på området. Det kan därför ofta vara enklare att användatabellerade värden för bärförmågan som tillverkaren redovisar än att försöka räkna på förbandet själv. / In timber construction, different metal dowel-type fasteners are used to attach members in timber frame construction. Therefore, in order to be able to choose a suitable fastener, you must know the differences between them and have knowledge of which rules to apply when calculating the load-carrying capacity. The purpose of this report is to show the differences in load-carrying capacity between different fasteners. This is done by comparing the load-carrying capacity of a connection with different fasteners. The focus has been on comparing the load-carrying capacity in ultimate limit state, but also other aspects such as mounting has been mentioned. The results show that if you want to maximize the load-carrying capacity of a connection, the best option is to use bolts in small dimensions. However, bolts with a diameter less than 10 mm are rarely used. In practical work, nails are often the best option if you want to maximize the load-carrying capacity. Screws have a lower load-carrying capacity than both nails and bolts for a connection with wood thickness up to 45 mm. In Eurocode 5, there are some sections that can be difficult to interpret and understand, for example the effective diameter and axial load-carrying capacity for screws. I have analyzed how the rules should be interpreted and my conclusion is that the interpretations differ also among professors and screw manufacturers. It can therefore be easier to use tabulated values for the load-carrying capacity from the manufacturer than to try to calculate it yourself.

During 2021–2022 a new school was constructed in Älmhult, Sweden, using a precast concrete framework. The sandwich walls for the building were produced by the precast manufacturer Torps Byggelement in Alvesta, Sweden. To connect the concrete layer a kind of sandwich connector made of glass fiber reinforced polymer (GFRP) was used that the manufacturer had no previous experience with. This graduation thesis was conducted to compare this GFRP connector system with a traditional system made of stainless steel. The two systems were designed for an identical reference sandwich wall and the two resulting walls were compared with regards to thermal properties, manufacturing process and costs for the manufacturer. The thermal properties were evaluated by modelling in a finite element analysis program that calculated equivalent thermal transmittance. Manufacturing was compared through an interview with employees at the precast manufacturer. Finally, costs were compared by summarizing the cost of components needed from each connector system. The results of the study showed a decrease of 6,7 percent in thermal transmittance when the GFRP connectors were used instead of stainless steel connectors. The thermal bridging effect of GFRP connectors was negligible. In terms of manufacturing, the GFRP connector that was studied was considered by the manufacturer to be preferable to the other system in some regards and equal in others. The total cost of components was considerably higher with GFRP connectors but increased value because of reduced thermal transmittance, reduced labour costs during manufacturing and possible reduction in isolation waste should be considered.

The governing set of regulations for structural engineering in Sweden used to be Boverket, BKR. However in the beginning of the 21st century a changeover to new regulations, the Eurocodes, started. The transition was completed in year 2011 when the Eurocodes became the mandatory design work policy for all countries within the European Union. The Eurocodes were implemented to simplify and remove potential barriers to trade that may exist when countries have different design rules.  Since the changeover it has been important for all construction companies to update their knowledge base and their design software. When comparing the two calculation processes they seem similar, but there are a couple of differences worth noting.  With the new regulations, engineers will find that the process when designing joints in timber structures has changed.  What used to be a fairly easy and straight forward calculation procedure has now become tedious and time consuming. The objective of this degree project is to present a product, a dimensioning tool that will help structural engineers when computing lateral load carrying joints in timber structures. The degree project is made up of two parts where the first part is the written report describing the background and theory behind load carrying computations. The second part of the project is the actual dimensioning tool which includes several worksheets in Microsoft Excel. The program treats single and double shear connections of the following: Nail joints Screw joints Steel plates (thick and thin types)  The user can edit the following parameters: Type of plate/ number of shears Strength class of timber members Member and plate size Type of fastener Diameter of fastener Length of fastener Yield moment of fastener kmod and partial factors for design load carrying capacity The dimensioning tool was created and developed in collaboration with structural engineers at the company Byggteknik AB. By request, a results documentation sheet was developed with intended use for project presentations and project reviews.

En del av Visby ringmur rasade i februari 2012. Detta examensarbete tar upp ringmurens konstruktion och lösningar på hur man skall kunna återuppbygga muren på ett kulturhistoriskt korrekt sätt. Rapporten tar även upp andra murkonstruktioner och lösningar som man har använt sig av på liknande murar runt om i Europa. För att beskriva olika lösningar som förklarar hur försvarsmurar är uppbyggda och som kan ge inspiration till lösningar i uppbyggnaden av Visby ringmur. Liknande konstruktioner och murverk som har studerats närmare är Eketorp, Gråborg, Torsburgen, Roms stadsmur, Tallinns stadsmur och Kronobergs slottsruin.