Denna studie har utvärderat effekten hos tre fosforfällor med kalkstenskross med avseende på reduktion av totalfosfor och fosfat samt påverkan på vattnets pH. En kostnadsanalys utfördes för att beräkna effektiviteten uttryckt i kostnad per kg infångad fosfor. Fosforfällorna består av en 80-180 meter lång dikessektion i vilken en 0,5-1 meter djup bädd av krossad kalksten har placerats. Kalkens primära funktion är att binda till sig en del av det fosfat som finns löst i det genomflödande vattnet. En av fosforfällorna ligger i Hagbygärdedämmet i utkanten av Kalmar. Det tar emot dagvatten från Hagbygärdediket, som avvattnar de västra delarna av Kalmar tätort. De två andra ligger i Dunö och Bottorp, 3 respektive 10 km söder om Kalmar, och tar emot vatten från åkermark. För att utvärdera fosforfällornas effektivitet togs dagliga prover av vatten och flöde under en veckas tid för samtliga lokaler. För fosforfällan i Hagbygärdedämmet gjordes även en longitudinell mätning där vattenprover togs med jämna mellanrum under perioden 31/10 2012- 6/5 2013. Under denna period mättes även flödet vid tre tillfällen i samband med vattenprovtagningen. Resultatet från mätningarna tydde på en signifikant reduktion av fosfat för fosforfällan i Dunö. Fosforfällan i Hagbygärdedämmet uppvisade en signifikant reduktion av fosfat under den korta mätperioden och när samtliga mätningar betraktades, dock inte under den longitudinella mätningen allena. Överlag var reningsgraden låg för samtliga lokaler vilket ansågs kunna bero på otillräcklig kontakt mellan vattnet och kalken. Bara fosforfällan i Bottorp gav upphov till en signifikant effekt på vattnets pH trots att Dunö hade lägre pH på det inflödande vattnet. För Dunö och Bottorp betraktades dataunderlaget vara för knappt för att dra några säkra slutsatser från dessa resultat. Kostnadsanalysen, om än förenklad, visade att metoden kan vara ett bra ekonomiskt alternativ för infångning av fosfor ute i fält. Ett större dataunderlag erfordras dock för att säkerställa effekten. / The aim of this study has been to evaluate the effect of three phosphorus traps with respect to reduction of phosphorus and phosphate as well as the effect on pH of the treated water. A cost analysis has been performed in order to present the effectiveness as cost per kg entrapped phosphorus. The phosphorus traps consist of an 80-180 meter long ditch section in which a 0,5-1 meter thick bed of crushed limestone has been placed. The function of the limestone is primarily to adsorb some of the dissolved phosphate in the influent. One of the phosphorus traps is located in the Hagbygärde wetland on the outskirts of Kalmar. It receives storm water from the Hagbygärde ditch which drains the western parts of Kalmar city. The other two receive water from farmland and are located in Dunö and Bottorp, 3 and 10 km south of Kalmar respectively. In order to evaluate the effectiveness of the phosphorus traps, daily water samples and flow measurements were taken during one week. Also, a longitudinal study of the phosphorus trap in the Hagbygärde wetland was performed from 31/10 2012 to 6/5 2013. During this period water samples were taken periodically and at three of these instances water flow was measured as well. The results of these measurements indicated a significant reduction of phosphate for the phosphorus trap in Dunö. The phosphorus trap in the Hagbygärde wetland also showed a significant reduction of phosphate content during the shorter measuring period and when all measurements were included, although not when considering the longitudinal study alone. Overall, the reduction of phosphorus and phosphate were low in all cases which were attributed to inadequate contact between the water flow and the limestone. Only the phosphorus trap in Bottorp had a significant effect on water pH, despite that Dunö was the locality showing the lowest pH of the inflowing water. For Dunö and Bottorp, the datasets were regarded insufficient for making any certain conclusions based on these results. The cost analysis, albeit simplified, showed that this method could be a good financial option for capturing aqueous phosphate in the field, although more data is needed to ensure the results.

This study will deal with a new type of concrete that focuses on cement particles. As you alreadyknow today, concrete is one of the most used materials in the world, and the negative is that it has acontributing factor to pollution with as much as 5% of global carbon dioxide pollution.To reduce this, a new environmentally friendly concrete was produced that reduces pollution anddamage to the environment.The type of concrete we have studied has a higher compressive strength than the reference mix.Many tests were carried out to produce concrete that is environmentally friendly with highcompressive strength.The study will highlight the actual effect of the cement particles when large particles that perform afilling effect are not as important compared to the small particles that enter the hydration process andreplace with large particles of limestone (>0.036 mm). Through the method (Normal Limestone in anew abode), concrete has gained greater compressive strength than the reference mix.With the results achieved in this study, the construction sector is given the opportunity to useconcrete with higher strength and be more environmentally friendly in the future.

Located on the island of Gotland, Sweden, the File Hajdar limestone quarry is an important locality for domestic cement production. With depositional settings generally related to shallow sea carbonate ramps, the lithologies encountered on File Hajdar range from reef-associated limestone units to more basinal deposition of marls. As the depositional setting is related to the CaCO3-content (carbonate), which is an important property to consider during cement production, geological investigation of the area through conceptual 3D modelling could be a very powerful tool to enhance the general knowledge of the area or for planning future prospecting campaigns. Since the quality of the 3D model is related to the amount and quality of data utilized, data acquisition and management are very important steps in the construction of a 3D model. Two main campaigns with drill core extractions were done in 1993 and 1999, respectively. Along with resistivity data collected from skyTEM-measurements and ground surveys, subsurface geological information is quite extensive in the area. Using overall data and a reclassification of the lithologies, three main areas associated with reef complex deposition have been identified on File Hajdar. Corresponding to elevated resistivity measurements as well as classification in drill cores, two reef complexes centered around the quarry, have been described as the central- and southeastern reef complexes. Based on high resistivity anomalies in skyTEM-data along with field interpretations, the emplacement of a third reef complex is also interpreted in the northwestern parts of the study area (northwestern reef complex). However, as overall data is lacking at the location of the northwestern reef complex, further investigation is necessary before the relationship between the central- and northwestern reef complex can be fully investigated. Due to the generally indistinct transition between clay-rich limestone and marl, the subsurface boundary to the marl is rather insinuated. However, corresponding to low resistivity anomalies, outcroppings of the surfacing marl unit are outlined at the base of the File Hajdar rise. Future utilization of the produced 3D model could include the implementation of additional data or as a foundation during the planning of further prospecting campaigns in the area. Corresponding to the locations of the central- and northwestern reef complexes, these two areas are suggested to be most suitable for further investigation. / Som en viktig komponent i cementproduktion har Gotland sedimentära berggrund haft en historisk anknytning till kalstensutvinning. File hajdar brottet är beläget ca 5 km väst om tätorten Slite, på nordöstra Gotland, och står i dagsläget helt för den lokala kalkstensutvinningen av Cementa AB. Kalkstensenheterna på File hajdar kan generellt kopplas till revbildning under den geologiska silurperioden. Men baserat på den interna relationen till de innersta revkropparna kan även underklassificeringar av kalkstensenheterna konstrueras. Eftersom relationen till reven även är kopplat till kalkstenens karbonathalt (CaCO3), vilket är en väsentlig beståndsdel att beakta under cementproduktion, är det viktigt att urskilja mellan de olika kalkstensenheter som påträffas på File hajdar. En sådan urskillning kan visuellt uppnås om en konceptuell 3D-modell över geologin på File hajdar brottet och dess omnejd konstrueras. Med data från borrkärnor, framtagna under två prospekteringsprojekt, samt från mätningar av berggrundens elektriska egenskaper kan man indirekt tolka geologin i området. Då det mer massiva revkropparna förväntas ha sämre ledningsförmåga relativt de mer lerberikade märgel- och kalkstenarna, kan man anknyta områden med hög resistivitet (oförmåga att leda ström) till revstrukturer. Från mätningar tolkas området norr- och söder om täkten inkludera större revstrukturer. Även nordväst om täkten kan man antyda att en större revstruktur är lokaliserad. Men eftersom den nordvästliga strukturen sakna större utsträckning av data behöver denna studeras närmare. Då övergången mellan den underliggande märgelstenen och File hajdars ytliga kalkstenen sker gradvis blir gränsen mellan dessa två enheter svår att placera ut med någon större säkerhet. Detta medför att den underliggande märgelgränsen bör betraktas som en generaliserad övergång i den slutgiltiga 3D-modellen. Den resulterade 3D-modellen ger en bra överblick över den generella geologin som påträffas i File hajdar området. Praktisk tillämpning av 3D-modellen kan exempelvis innefattar vidare tänktplanering eller fortsatt utvärdering av området genom implementering av mer data. Baserat på 3D-modellen framställs två förslag på lokaler lämpliga för vidare undersökningar. Motsvarande placeringarna av de norra- och nordvästra rekvkropparna tolkas dessa utgöra potentiella områden för kalkbrytning och i behov av ytterligare undersökning.

This work aimed to investigate the groundwater situation in and around Mina din Chisinau, an underground limestone mine in Chisinau, Moldova, in order to contribute to a sustainable solution to its flooding problem. Work on-site was done including visits inside the mine, to points of hydrogeological relevance to the mine, well inventories/search, and an attempt at an infiltration test. An on-site literature study was done using printed materials as well. Water quality in the mine and locally was examined. A GIS interpolation of groundwater levels was done and groundwater flow was visualized. Groundwater flow locally is thought to be in the west-southwest direction. Water quality is good but high in minerals, making it suitable for blending with surface water. A proposed project to pump groundwater from outside the mine to the municipal drinking water system seems to be a suitable solution, however groundwater modelling, ideally based on pumping tests, should be done to inform the system dimensions and design. / Detta arbete syftade till att undersöka grundvattensituationen i och runt Mina din Chisinau, en underjordisk kalkstensgruva i Chisinau, Moldavien, för att bidra till en hållbar lösning på dess översvämningsproblem. Arbetet på plats utfördes inklusive besök i gruvan, till punkter av hydrogeologisk relevans för gruvan, brunnsinventeringar och ett försök till ett infiltrationstest. En litteraturstudie på plats gjordes också med tryckt material. Vattenkvaliteten i gruvan och lokalt undersöktes med hjälp av befintligt resultat. En GIS-interpolering av grundvattennivån gjordes och grundvattenflödet visualiserades. Grundvattenflöde tros vara lokalt i väst-sydvästlig riktning. Vattenkvaliteten är god men mineralrik, vilket gör den lämplig för blandning med ytvatten hos vattenverket. Ett föreslaget projekt för att pumpa grundvatten från utanför gruvan till det kommunala dricksvattensystemet verkar vara en lämplig lösning, men grundvattenmodellering, helst baserat på pumptester, bör göras för att informera systemets dimensioner och design.

Limestone is one of the main components of cement production. Limestone has been quarried in Skövde, Sweden, since the end of 19th century and Cementa AB has been operating the quarry since 1973. Aside from limestone, there are also Alum shale of Cambrian age, mudstones as well as bentonite layers of Ordovician age present in the quarry.  The production of cement evidently is important for Sweden’s infrastructure, and the quarry in Skövde is one of few known locations in the country with limestone with the right composition. Therefore, it is important to increase the knowledge regarding the character of the limestone to make accurate predictions for the future regarding the cement production. The geological knowledge of the area is already extensive; however, the aim of this thesis is to expand this knowledge further by constructing a 3D geological model. The data which has been used to construct the model are field observations, drill core data, chemical data, high-resolution pictures (photogrammetry) and resistivity measurements (field and samples). The resistivity measurements were done using the multiple gradient array, and apparent resistivity was inverted using Res2Dinv. The geological modelling was done using Leapfrog geo (© Seequent Systems, Incorporated). Two models have been proposed as a result of this project; one where high-grade limestone of lesser quality and whitestone has been regrouped with two other units (A) and one including all units (B). In the most recent drilling campaign, the nomenclature used to distinguish the units has been modified and does not differentiate high-grade limestone of lesser quality and whitestone from the rest. This affects coherence of the model and for this reason two models have been built. Both models show roughly flat lying units in the area of interest. Both low-grade limestone and lower waste stone units have consistent thickness in both models. The major difference between the models is how the high-grade limestone unit is modelled as a consequence of the additional units in model B. The result from the resistivity measurements shows unexpectedly low values, when compared to values from the literature as well as the measurements on hand samples from the quarry. The reason for these low values is still unclear, and therefore resistivity data has been used with caution. Considering this, it appears that resistivity measurements is not a suitable technique to characterize the subsurface in this particular area.  The models produced in this project provides information regarding thickness and extent of the units and overlying soil. As such, the new knowledge can be used to plan future prospecting campaigns, make projections, and estimates within current mining permits and evaluate how future mining can be conducted. / Kalksten är huvudkomponenten när det kommer till cementproduktion, vilken också behöver ha en specifik kemi för att vara lämplig att tillverka cement av. Kalksten av denna specifika kvalité har brutits i Skövde, Sverige, sedan slutet av 1800-talet. Cementproduktionen startade dock 1924 och Cementa köpte upp gruvan och fabriken 1973. I brottet finns förutom kalksten även alunskiffer, slamsten och bentonitlager. Vidare finns det två olika kvalitéer på kalkstenen, en med högt kalciumoxidvärde och en med lägre kalciumoxidvärde. Totalt representerar de formationer som finns i gruvan en 50 miljoner år lång historia av sedimentation. Cement utgör en grundläggande del för Sveriges infrastruktur, och brottet i Skövde är en av få platser i landet med en kalksten som har rätt kemi. Därmed är det viktigt att utöka kunskapen gällande karaktären på kalkstenslagren i och vid brottet för att kunna göra mer korrekta uppskattningar om Sveriges framtida cementproduktion. I dagsläget är kunskapen om geologin i och kring gruvan omfattande tack vare bland annat tidigare prospekteringskampanjer. Syftet med detta arbete är utöka den geologiska kunskapen ytterligare genom att konstruera en geologisk 3D modell. Denna geologiska 3D modell har skapats av data såsom borrhålsdata, resistivitetsmätningar samt drönarbilder för att bättre karakterisera de olika geologiska formationerna. På grund av att indelningen av de geologiska enheterna har varit olika mellan de tidigare prospekteringskampanjerna har två 3D modeller med olika upplösning skapats i stället för en. Modelleringen har fokuserats på ett område nordväst om nuvarande brytområde. Båda modellerna har sub-horisontella geologiska enheter inom intresseområdet. Vidare har modellerna liknande tjocklek och utbredning på enheterna i sin övre del, men skiljer sig åt längre ner. Detta på grund av att den ena modeller har flera enheter, vilket således även påverkar närliggande enheter. Dessa två modeller har utökat den geologiska kunskapen om området, till exempel de geologiska enheternas mäktighet och utbredning, samt hur mäktigt jordtäcket i området är. Denna nya kunskap kan användas för att planera och estimera hur brytning kan ske i framtiden. Det är dock viktigt att poängtera att det är modeller som skapats, vilka är antaganden av verkligheten.

This study has investigated the effect of replacing limestone with different percentages of limestone powder (5%, 10% and 15%) using the T KS method on the compressive strength of the mortar. The results have shown that the compressive strength of the mortar has decreased with curing time (at day 14) and with an increase in the proportion of limestone powder, contrary to what has been expected. This decrease in strength was attributed to the occurrence of delayed ettringite formation (DEF) in the mortar samples. DEF is a phenomenon that occurs in concrete and mortar when the conditions for ettringite formation are not optimal, which leads to the formation of a more expansive form of ettringite at a later stage. The presence of limestone aggregates in the mortar mix has been shown to contribute to the formation of DEF, resulting in the lower compressive strength values observed. This effect becomes greater the smaller the size of the limestone granules.The results suggest that caution should be exercised when using limestone powder as a replacement in mortar mixes, as it may lead to DEF and reduced compressive strength.

Examensarbetet ”Avträdets Arkitektur” utgår både från en problematisering av vår tids användning av vattentoaletten och använder också utedassets arkitektur som generator för projektet. Avträdet är en bortglömd byggnad, som kan berätta mycket om hur vi levt förr, men framförallt ett exempel på en arkitektur som för människan närmare naturen. Det är framförallt denna aspekt som legat till grund för detta projekt. Arbetets frågeställning har varit: Hur kan en arkitektur, som tar avstamp i det traditionella utedasset, bidra till att minimera samhällets vattenförbrukning och samtidigt addera sinnliga kvaliteter till den arkitektoniska upplevelsen i en bostad? Efterforskningen har innefattat hur rening av vatten fungerar, vilka miljökonsekvenser de för med sig och vilka alternativ som finns, samt utedassets funktion, utseende och historiska värden. Arbetet har resulterat i en ny typologi, ett slags större radhus, på Gotland. Tack vare ett gemensamt, mer lokalt, reningsverk och en toalettlösning som baseras på en vakuumlösning med urinseparation kan man bättre ta tillvara på resurser och minska användningen av vatten. Byggnaden inspireras på flera sätt av utedassens utseende och funktion, exempelvis genom att integrera kalla och varma utrymmen och en ständig närhet till naturen. / The thesis "Architecture of the privy" is based on both questioning our contemporary use of the flush toilet as well as using the privy as a generator for the project. The outhouse is a forgotten building, which can tell a lot about how one lived in the past, but above all an example of an architecture that brings us closer to nature. It is primarily this aspect that has been the base for the architectural question. The working question of this thesis has been: How can an architecture, which uses in the traditional outhouse as a generator, help to minimise society's water consumption and at the same time add sensual qualities to the architectural experience in a house? The research has included how purification of water works, the environmental consequences they bring and what the alternatives are, as well as the privy’s function, appearance and historical values. The work has resulted in a new typology, a kind of larger row house, in Gotland, Sweden. Thanks to a common, more local, wastewater treatment plant and a toilet solution based on vacuum with urine separation, one can better utilise resources and reduce the use of fresh water. The building is in many ways inspired by the appearance and function of the privy, for example by integrating cold and warm spaces and a constant proximity to nature.

En del av Visby ringmur rasade i februari 2012. Detta examensarbete tar upp ringmurens konstruktion och lösningar på hur man skall kunna återuppbygga muren på ett kulturhistoriskt korrekt sätt. Rapporten tar även upp andra murkonstruktioner och lösningar som man har använt sig av på liknande murar runt om i Europa. För att beskriva olika lösningar som förklarar hur försvarsmurar är uppbyggda och som kan ge inspiration till lösningar i uppbyggnaden av Visby ringmur. Liknande konstruktioner och murverk som har studerats närmare är Eketorp, Gråborg, Torsburgen, Roms stadsmur, Tallinns stadsmur och Kronobergs slottsruin.

Under den andra stenbyggnadsperioden på Gotland började bönderna på landsbygden att bygga sina hus utav sten. De hade egna stenbrott där de kunde bryta både byggnadssten och sten till kalkbränning. Stenen brände de i milor eller husbehovsugnar. Även ekonomibyggnaderna uppfördes i sten på Gotland, detta är unikt i ett svenskt och nordiskt sammanhang. Murbruksprover från tio ekonomibyggnader har samlats in, alla gårdarna belägna i det stora kalkstensbältet på norra Gotland. Området är intressant att studera eftersom kalkbruksindustrin växte sig så stor här. En okulär besiktning av murbruksproverna i fält har genomförts, där provets kulör noterats och murbrukets innehåll av exempelvis sand och kalkklumpar med mera beskrivits. Det har tillverkats tunnslip av murbruksproverna för att på djupet kunna analysera dess innehåll och sammansättning. Genom analyserna kan vi spåra hur kalkbrukstraditionerna sett ut ute på landsbygden och vilka lokala traditioner som finns. Resultatet visar att stenen från Lärbroområdet har varierande kvalitet och egenskaper, där både ren och mer eller mindre oren sten bränts och nyttjats i kalkputs och kalkfärg. Stenen har gett ett kalkbruk med vissa orenheter i kalkpastan och inslag av ballastbildande hydrauliska korn, som inte gett bruket andra egenskaper än att det kan räknas som ett luftkalkbruk. Denna kalken är karakteristisk för gården i Vägume, där även en svagt hydraulisk kalk har dokumenterats. Denna har man dock behövt torrsläcka för att kunna göra bruk av den. En grynig luftkalk i vissa fall med inslag av hydrauliska ballastkorn ses också i bruksproverna från Hägvide i Lärbro, Stora Ire i Hellvi och vid Lunderhage i Fleringe där även ren kalkpasta använts. Gotland är känd för sin rena feta luftkalk, så som kan ses i proverna från Risungs i Rute, Gaustäde i Bunge och på Fårö. Det är därför intressant att se att svagt hydraulisk sten använts på Gotland och att de som haft tillgången till denna stenen lärt sig använda den. Hydraulisk kalk fanns även i ett av bruksproverna från Angelbos, denna var starkt hydraulisk och skulle kunna vara ett KC-bruk, eftersom de hydrauliska partiklarna näst intill är glasartade så som klinker. Blandningsförhållandet ligger generellt på 1:2 men även magrare och kalkrikare bruksblandningar förekommer i de undersökta proverna. Proverna är förhållandevis kompakta. I Rute och Bunge har man blandat fetare bruk, de flesta bruksproverna visar ett blandningsförhållande omkring 1:1, vissa något magrare. I Bunge påträffades troligen ett medeltida bruk, det var mycket kalkrikt, innehöll lite sand och många kalkklumpar som delvis bildade ballast. Fetare än 1:1. Det är en kalk som lagrats över länger tid och kan mycket väl ha jordsläckts. Denna traditionen ser vi inte i de andra bruksproverna där kalken släckts och använts direkt. Ballasten i näst intill samtliga bruksprover är mycket finkornig, omkring 0,5 mm och mindre. Inslag av större sandkorn förekommer med även dessa är små. Kalkklumparnas storlek varierar mycket från mm stora korn till 1 cm. De största mellan 2 – 3 cm. Ett modernare inslag och förhållningssätt till bruksblandning påträffades vid Risungs i Rute. Här har luftporbildare tillsatts vilket resulterat i ett bruk med ett kollapsat porsystem som ger dålig beständighet. Kontrasten är stor jämfört med de äldre feta och kompakta 1:1 bruken från Risungs.  Två av proverna innehöll större mängd lera. I provet från Vägume kommer lerinnehållet troligen från sanden som i delar av området är rik på lera, det är det enda provet som kan räknas som ett lerblandat kalkbruk i studien. Detta visar att även sanden kan skilja rätt mycket lokalt inom ett litet område som i sin tur ger bruk med olika egenskaper. I provet från Hägvide ses inslag av tegelröda partiklar som kommer av lerlager i den brända kalkstenen. Den tegelröda kulören kommer av att leran innehåller järnmineraler. I spritputsen har enbart kalk och naturgrus nyttjats, vilket är något ovanligt eftersom det gärna tillsätts lite sand även i spritputs. Det skulle kunna bero på att kalken i sig bidrar med ballast i form av kalkklumpar som gjort att sanden setts på som onödig. En regional variant som setts i flera av de analyserade bruksproverna. Studien visar att lokala material använts under den andra stenbyggnadsperioden på Gotland och att stenförekomsten har lokala variationer i och mellan socknarna, vilket gör att lokala traditioner kan utskiljas. Sanden är i större utsträckning av samma typ i de undersökta områdena, medans det i Vägume nyttjats både lerblandad sand och ren finkornig sand. Blandningsförhållandet generellt är omkring 1:2 vilket överensstämmer det nationala förhållningssättet som kom utöver 1700-talet. Så sätt skiljer sig Risungs och Gaustäde ut där traditionen för något fetare kalkbruk levt kvar. Vägumes lokala tradition där svagt hydraulisk kalk och grynig kalk med inslag av hydrauliska partiklar använts är därför intressant. / During the second stone building period on Gotland, the farmers in the countryside began to build their houses out of stone. They had their own quarries where they could mine both building stone and stone for lime burning. They burned the stone in lime kilns or household furnaces. The agricultural buildings were also built in stone on Gotland, this is unique in a Swedish and Nordic context. Mortar samples from ten agricultural buildings have been collected, they are all located in the large limestone belt in northern Gotland. This area is interesting to study because of the expansion in the lime industry here. An ocular inspection of the mortar samples was carried out during the field studies, where the colour of the sample was noted as well as the mortars content of, for example sand and lime lumps etc. Thin sections were made from the mortar samples in order to be able to analyse its content and composition. Through analysis we gained knowledge about the lime mortar traditions in the countryside and their local traditions.   The results shows that the stone from the Lärbro area has varying quality and properties, where both clean and more or less impure stone was burned and used in lime render and lime wash. The stone has given us a lime mortar with certain impurities in lime paste and elements of hydraulic grains forming aggregate. This type of lime is characteristic for the studied area in Vägume, where a sub hydraulic lime also where documented. The sub hydraulic one would have to be dry slaked in order to use it in mortar. A grainy lime in some cases with elements of hydraulic grains is also seen in the mortar samples from Hägvide in Lärbro, Stora Ire in Hellvi and at Lunderhage in Fleringe where pure lime paste also were used. Gotland is known for its pure and lime rich slime, as can be seen in the samples from Risungs in Rute, Gaustäde I Bunge and at Fårö. Its therefore interesting to see that sub hydraulic lime has been used on Gotland. Hydraulic lime was also found in one of the samples from Angelbos, where the amount of hydraulic binder was high, it could in fact be a KC-mortar, the hydraulic particles remind of clinker. The mixing ratio is generally 1:2, although leaner and more lime rich mortars occur in the examined samples. The mortars are relatively compact. In Runte and Bunge, the lime mortars appear to be fatter, most of the samples show a mixing ratio of around 1:1, some slightly leaner. In Bunge, a medieval mortar was probably found. It was extremely lime rich, containing little sand and many lumps of lime which partly formed aggregate. Fatter than 1:1. The lime that’s been used in this mortar has been stored for a long time and were probably earth slaked. We do not see this tradition in the other mortar samples where the lime was slaked and used directly. The aggregate in almost all of the mortars is very fine-grained sand, with a grain size around 0,5 mm and smaller. Elements of larger sand grains occur. The size of the lime limps varies greatly from mm-sized grains to 1 cm. The largest between 2-3 cm.  A more modern element and approach to traditional lime mortar was found in one of the samples from Risungs in Rute, where air entraining agent has been added. Resulting in a mortar with a collapsed pore system that gives the mortar poor durability. The contrast I great compared to the older lime rich and compact 1:1 mortars from Risungs.  Another interesting result showed that two of the samples contained larger amounts of clay. In the sample from Vägume the sand itself contained clay, which can be seen in parts of the area. This is the only clay-mixed lime mortar in the study. This shows that even the sand can differ quite a lot within a small area, which in turn produces mortars with different properties. In the sample from Hägvide, elements of brick-red particles can be seen in the thin section. This comes from layers of clay in the burnt lime stone. The brick-red colour comes from a clay containing iron minerals.  In the type of lime render that creates a granulated surface, only lime and see gravel have been used, which is somewhat unusual because a little amount of sand is often added. Maybe the sand was seen as unnecessary because the lime itself contributes with aggregate through the lime lumps. A regional variant seen in several of the analysed mortar samples.   The study shows that local materials were used during the second stone building period on Gotland, and that the stone that’s been used has local variations within and between the parishes, which means that local traditions can be distinguished. The sand is to a greater extent of the same type in the investigated areas, while in Vägume both clay-mixed sand and pure fine-grained sand were used. The mixing ratio is generally around 1:2, which corresponds to the national approach that came beyond the 18th century. This is how Risungs and Gaustäde stands out, where the tradition of somewhat fatter lime mortar has survived. Vägumes local tradition where sub hydraulic lime and gritty lime with elements of hydraulic particles were used is therefore interesting.

I mitt projekt utvecklar jag konstnärliga designmetoder för att studera, samla in och berätta om kvinnohistoria och interiörhistoria, inspirerat av feministiska och queerteoretiska perspektiv på temporalitet, identitet, historia, material och berättande. Mitt examensarbete utgår från min 90-åriga mormors berättelser om sina barndomsminnen av hennes två mormödrar ‘Momma’ och ‘Mormor’ och hur det var att spendera somrarna på deras gård, Fridhem. I formgivning av bordet Fridhem, tavlan Systrar på gungbräda i trädgården, installationen Flytande fragment och installationen av dessa under Konstfacks Vårutställning 2021 tillsammans med ljudverket Minnen från Momma och Mormors Fridhem, manifesterar jag studierna och berättelsen.