<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Vårt syfte med denna studie är att vi vill undersöka barns kamratkulturer. Genom våra observationer har vi fått en förståelse för hur barnen träder in i en redan pågående lek samt hur barnen skyddar sitt interaktiva utrymme (lekutrymmet och samspelet som barnen har tillsammans i leken). Vi har också upptäckt hur barnen positionerar sig beroende på vem/vilka de leker med. Barnen tolkar även vuxenvärlden och skapar därefter egna tolkningar som de använder i sina lekar. Teorin vi utgår ifrån är det barndomssociologiska perspektivet. Metoden som vi använder oss av för att samla in data är deltagande observationer och informella samtal med inspiration av en etnografisk studie. Resultatet visar att barnen använder olika tillträdes- och uteslutningsstrategier, samt att de skyddar sina interaktiva utrymmen då leken blir hotad av andra barn som försöker ta sig in i leken. I observationerna ser vi hur barnen är aktiva agenter i sin egen lek genom att barnen skapar kamratskap mellan varandra. Vår slutsats kan relateras till tidigare forskning som vi har tagit del av. Vi ser en tillträdesstrategi som enligt tidigare forskning sällan fungerar, den direkta verbala strategin, men i två av våra observationer visar det sig att denna strategi fungerar.

Mobila förskolan finns idag i ett dussintal kommuner i Sverige. Utbyggnaden av verksamheten har motiverats av platsbrist, lokalbrist och en pedagogik som är bra för barnen. Inga större studier har gjorts av mobila förskolan och vi vet därför inte hur denna verksamhetsform påverkar barnen. Därför var syftet med denna uppsats är att med hjälp av observation analysera förutsättningarna för barns lek och interaktion på en mobil förskoleavdelning i Uppsala kommun. Studien genomfördes under sex dagar på en mobil avdelning. Under denna tid filmades barnens lek i och utanför bussen. Analysen av materialet utgick ifrån Corsaros (2003, 2015) begrepp kamratkulturer, tolkande reproduktion och interaktionsutrymme. Resultatet visar att barnens val av lekar styrs av hur rörliga de är. Utanför bussen väljer de framförallt att leka rollekar i olika former medan de på bussen väljer rimlekar eller anpassade former av närmade/undvikandelek. Barnen i den lokala kamratkulturen har väl utvecklade strategier för att ta sig in i lek och barnen delar oftast med sig av lekar och interaktionsutrymmen som skapas

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivföräldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt föräldraskap inför att hämta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med åtta deltagare framkom att det är möjligt att jämföra en biologisk graviditet och en adoptionsprocess vad det gäller kon-struktion av föräldraskap och anknytning till sitt väntade barn. Studien vittnar om att adoptanter är väl förberedda för sitt kommande föräldraskap. Deltagarna uppger att vän-tan i adoptionsprocessen är svår samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende på var i processen de befinner sig. Deltagarna anser att omgivningen är ett gott stöd i processen men att andras involvering ibland är väl påtaglig. Deltagarna uttrycker önskemål om ytterligare stöd från samhällets sida under den långa väntan mellan att handlingar skickats till ett adoptivland och besked om avresa bestämts. Studien kommer också fram till att fantasierna i slutet av graviditeten kring barnet inte tycks avta för ad-optivföräldrar som vid en biologisk graviditet. / <p>Kandidatuppsats i Psykologi</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Syftet med denna studie var att skapa kunskap om vilka religionsdidaktiska teorier som influerat formuleringarna i ämnesplanen för Religionskunskap 1. Vidare var syftet att få kunskap om vilken slags religionsdidaktik som kommer till uttryck i klassrummen, och huruvida den religionsdidaktiken tangerar den som ämnesplanen uttrycker. Den kvalitativa studien genomfördes med en metodtriangulering. Först gjordes en textanalys av ämnesplanen för Religionskunskap 1 och därefter semistrukturerade intervjuer med religionslärare. På de transkriberade intervjuerna gjordes en innehållsanalys. Studien visade att bland de olika religionsdidaktiska teorierna var det Robert Jacksons tolkande religionsdidaktik som framförallt influerat formuleringarna av ämnesplanen för Religionskunskap 1 även om andra religionsdidaktiska teorier kunde skönjas. Den tolkande religionsdidaktiken vad även den teori som mestadels framträdde i innehållsanalysen av de transkriberade lärarintervjuerna. En av slutsatserna av studien var att ämnesplanen för Religionskunskap 1 varken kan sägas förorda en bestämd religionsdidaktisk teori eller uttrycka någon enhetlig religionsdidaktik. En annan slutsats var att den religionsdidaktik som kommer till uttryck i klassrummen utifrån innehållsanalysen av intervjuerna med respondenterna i stora drag tangerar den religionsdidaktik som enligt textanalysen dominerar ämnesplanen för Religionskunskap 1.

Detta är en läromedelsanalys som ämnar att redovisa om och hur levd religion förmedlas i läroböcker som används inom religionskunskapsämnet. Syftet med detta var att undersöka om läroböcker bär ansvaret för elevers uppfattning om att någon förmedling av den levda religionen helt saknas inom ämnet, en uppfattning som även tidigare forskning har upptäckt. Jag vill därför ta reda på hur levd religion förmedlas inom läroböckerna samtidigt som de uppfyller kraven inom GY11. Läroböckerna analyseras utifrån 7 teman av levd religion för att skapa förståelse och synliggöra var levd religion förmedlas i läroböckerna samt även Robert Jacksons tolkande ansats för att visa på vikten av att förmedla mångfalden inom religionerna. Det jag fann genom analysen av läroböckerna var att läroböcker har en ypperlig förmåga att förmedla levd religion på ett effektivt sätt även om förmedlingen ibland kan vara något svår att uppfatta i texten. Därför anser jag att läroböcker inte ensamt kan bära ansvaret för avsaknaden av levd religion inom religionsämnet och att denna brist kan i stället bero på hur lärare väljer att använda läroböckerna i sin undervisning. Detta arbete har dock endast utgått ifrån en väldigt liten del av de läroböcker som finns tillgängliga inom religionsämnet och har även gjorts utan någon koppling till hur böckerna faktiskt används i klassrummet. Jag skulle därför anse att ytterligare forskning krävs för att vi ska kunna få en bättre förståelse av hur man kan förmedla levd religion på ett effektivt sätt till elever.

Utvecklingen och framväxten av digital teknik har ökat exponentiellt de senaste årtiondena och är idag en naturlig del av de flesta människors liv. Forskning om hur den digitala tekniken påverkar barn är ett relativt nytt och outforskat forskningsfält. Denna studie har som syfte att undersöka vilka appar vuxna väljer åt barn samt vilken roll dessa val kan spela i barns digitala användning, kulturer och vardag. Studien tar utgångspunkt i barndomssociologisk teori för att belysa kopplingar mellan barns digitala användning med kulturen de befinner sig i och deras barndom. Vi har använt enkät som metod för att besvara syftet, med tjugotvå informanter som antingen är verksamma i förskola eller är vårdnadshavare till barn på förskola. Slutsatsen och resultatet av studien kan sammanfattas av att barns digitala användning är ett polariserat område där vuxnas roll, åsikter och antaganden kan påverka barnens liv och kamratkulturer. Av den tidigare forskningen och teorin vi valt att analysera empirin med, får vi snarare syn på vikten av en kompetenshöjning och en större medvetenhet kring den digitala användningen och appars påverkan på barns liv.

Digital teknik i förhållande till förskolan är ett forskningsområde som det idag finns begränsad forskning inom, ännu mindre utifrån barnens perspektiv. Syftet med studien är därför att undersöka hur barn ser på sin delaktighet i användning av och tillgång till lärplattor i förskolan. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Hur beskriver och förhåller sig barn till användningen av lärplattan?, Vilka regler och maktrelationer styr användningen av tillgången till lärplattan? och Hur kan barns användning av och tillgång till lärplattan förstås ur ett delaktighetsperspektiv?. En kvalitativ forskningsmetod har använts där lärplattesamtal och en gruppintervju genomförts. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen av empirin är Corsaros teori om tolkande reproduktion, Foucaults maktteori och Hats delaktighetsstege, där barns perspektiv varit centralt i analysen. Utifrån frågeställningarna visar resultaten att barnens användning av och tillgång till lärplattor i förskolan är påverkat av många faktorer. Studiens resultat visar att det ofta skapas ett samspel i användningen av lärplattan där barnen genom tolkande reproduktion uppvisar förmågor, samt olika sätt att uttrycka vad lärplattan används till och bör kallas. Vidare visar studiens resultat att användningen av och tillgången till lärplattan är påverkat av olika maktrelationer som skapas och av de rådande reglerna som barnen uttrycker existerar. Dessa faktorer påverkar i sin tur vilken delaktighet som blir möjlig, där barnen uttrycker olika grader av delaktighet beroende på vilket sammanhang de är en del av.

Syftet med denna studie är att beskriva samt skapa en djupare förståelse för hur barns sociala interaktion gestaltas i den fria leken kring en klätterställning på en förskola. Studien bygger på fem icke deltagande observationer, där barns sociala interaktioner kring klätterställningen har dokumenterats. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:•Hur kommer barns sociala interaktioner till uttryck inom kamratkulturerna kring klätterställningen? •Vilka tillvägagångssätt använder barnen sig av i den fria leken inom kamratkulturen?Resultatet av denna studie uppvisade ett mönster, hur kamratkulturen styrdes av en informell ledare. Utifrån empirin synliggjordes tre påverkande faktorer för den sociala interaktionen inom kamratkulturen. Slutsatsen av denna studie är att makt, ålder och vänskap är de tre påverkande faktorerna i barnens sociala interaktion inom kamratkulturen. Barnen tillämpade de tre faktorerna och olika tillträdesstrategier för att inkludera och exkludera andra barn i den fria leken inom kamratkulturen.

Traditionally, innovation processes have often focused on creatively solving problems with the help of new technology or business models. However, when describing products in terms of function or visual appearance, the reflection on a less visible dimension, the product meaning, is left out. The perspective of meaning is an alternative path to innovation that pays attention to the reason for using a product, its “why” rather than its “how”. Nevertheless, within the field of innovation management, research on meaning is still in its infancy and lacks well developed frameworks. The objective of this study is to increase the understanding of the dimension of meaning within the innovation processes in companies and - in particular - the practices that support such a process, looking particularly at nine cases where managers sought to develop directions of new product meaning - spanning businesses within manufacturing, consumer goods and fashion. The study shows that companies used practices often opposite to what is described in innovation literature. Rather than taking out and leaving their opinions behind to reach a “beginner's mind”, the managers showed a silent evolving of interest and a conscious exposing of their own personal beliefs. They moved beyond standard procedures of information sharing to a practice of a multifaceted criticizing. Rather than outsourcing the product solutions, a practice of embodying the proposed product meaning was observed. In-depth studies showed that when the participants do not expose their thoughts with conviction, the process of searching to innovate product meaning seems to struggle. The act of exposing does not happen in a moment but when individuals open up and let old interpretations fade away, leaving room for new perspectives. Moreover, these studies showed that external sources, so called interpreters, fuel discussions on product meaning by leveraging a critical ability that includes practices described as asking, giving, daring and playing. The study contributes with an increased understanding of the meaning dimension within innovation management by leveraging theories of hermeneutics, design and leadership. It shows that this type of innovation process is relevant but differs from processes of creatively solving problems. Rather than being driven to find solutions, a meaning perspective includes a process of striving towards new potential product meaning. / Innovationsprocesser handlar ofta om kreativ problemlösning. En ny produkt beskrivs ofta genom användandet av ny teknik eller en ny affärsmodell. Men med fokus på det visuella såsom utseende och funktion utelämnas en parameter - nämligen den som rör produktens mening. Meningspespektivet utgör ett alternativ för innovation. Det lyfter frågor kring anledningen till att använda en produkt med fokus på ”varför” vi ska använda den snarare är ”hur”. Inom innovationsområdet befinner sig forskningen kring mening i ett tidigt skede utan väl utvecklade ramverk. Målet med denna studie är att öka förståelsen för ett meningsperspektiv inom företags innovations processer - speciellt de tillämpningar, eller praxis som stödjer denna process. Studien har haft en retrospektiv och tolkande ansats i kombination med ett aktivt deltagande perspektiv. Nio fall inom tillverkande industri, konsumentvaror och mode har studerats med fokus på ledare som sökt finna en ny riktning för sin produkt genom att tillämpa ett meningsperspektiv. Studien visar att företagens tillvägagångssätt ofta stod i motsats till de som finns beskriva i befintlig litteratur inom innovationsområdet. Istället för att dela sina åsikter med varandra och sedan lägga dem åt sidan för att tillämpa ett ”nybörjar-sinne” så visade ledarna ett stilla intresse som utvecklades över tid. De blottlade medvetet sina egna personliga övertygelser och gick längre än att endast dela information i projekten. Istället utvecklade de ett mångfacetterat och kritiskt synsätt. Till skillnad mot ett användande av ”outsourcing”, att leja produkt lösningar på extern part, observerades en typ av förkroppsligande, eller införlivande, av den nya föreslagna meningen av en produkt. Mer djupgående studier visade att när deltagarna inte delar sina åsikter med genuint engagemang så vacklar en innovationsprocess inriktad på att finna ny mening för en produkt. Tillämpandet av detta blottläggande sker inte direkt utan när individer öppnar upp och låter gamla tolkningar blekna till förmån för nya perspektiv. Vidare, att externa källor, så kallade ”tolkare”, gynnar diskussioner kring en produkts mening genom en kritisk förmåga bestående av fyra delmoment kallade fråga, ge, våga och leka. Studien bidrar med en ökad förståelse för meningsperspektivet inom innovationsområdet genom att hämta teorier från fälten hermeneutik, design och ledarskap. Den visar att den här typen av innovationsprocess är relevant men att den skiljer sig från processer som fokuserar på kreativ problemlösning. Istället för att drivas att finna lösningar innebär detta meningsperspektiv att sträva framåt mot en produkts nya potentiella mening.