Mitt examensarbete handlar om vikten av att arkitekter noga väger sina val av arkitektoniska element utefter vad de vill kommunicera. Detta eftersom arkitektoniska element är mer än bara byggnadselement. De väcker känslor. De påverkar människor med hur de är utformade, genom bland annat färg, taktilitet och kontext. Arbetet grundar sig främst i mitt intresse för den rumsliga omvärldens påverkan på människan. I denna rapport tar jag upp teori som har kopplingar till människans samlade upplevelse av rum och arkitektoniska element. Jag studerar väggen som ett exempel på hur ett arkitektoniskt element kan bjuda in till mänsklig interaktion, samspel och intimitet. Detta undersöker jag i skisser, modeller och slutligen i utställningsformat.

Arbetet bygger på en jämförande undersökning mellan arkitekters-, mäklares- och bostadsköpares syn på interiöra kvalitéer i en bostad. Arbetet definierar mindre uppenbara faktorer i en bostad där värderingarna kan skilja sig åt. Undersökningen baseras på intervjuer med branschfolk samt enkätundersökningar riktat mot arkitekter, mäklare och köpare. Resultatet visar en tydlig skillnad i hur arkitekter, mäklare och köpare värderar arkitektoniska kvalitéer i bostaden. Nyckelord: Bostadsrätter, Nyproduktion, Arkitektoniska kvalitéer, Arkitekt, Mäklare, Köpare, Bostadsrättsägare, Flerfamiljshus, Lägenheter. / The study is based on a comparative measurement of the viewpoint on interior qualities in a home of respectively architects, estate agents and potential house buyers. The study explains the less obvious elements in a house where the perspectives could differ. The research is based on interviews with business people and surveys to architects, estate agents and house buyers. The result shows a clear and distinct difference in such a viewpoint between architects, estate agents and house buyers. Keywords: Co-operative apartment, New production, Architectural qualities, Architect, Estate agent, Buyer, Condominium owner, Tenement building, Apartments.

Städer i Sverige utvecklas ständigt och samhällsplanerarna ställs inför nya utmaningar. Utvecklingen av dagens moderna städer formas av utmaningen att uppnå EU:s hållbarhetsprinciper. Detta ska göras genom att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina. En stad som anses vara hållbar kännetecknas av att planeringen och byggandet sker efter ett långsiktigt mål för ett beständigt samhälle. Det hållbara samhället präglas av trivsamma miljöer som skapar mänsklig närvaro. För att detta skall uppnås måste stadsrummet upplevas som attraktivt. Det attraktiva värdet har en betydande roll i arbetet och strävan i skapandet av hållbara städer. I följande rapport undersöks vilka arkitektoniska attribut som anses vara attraktiva i stadsmiljöer samt vilka attribut som upplevs ha en positiv inverkan på människan. Undersökningen baseras på datainsamling från en enkät, intervjuer och platsobservationer. Resultatet redovisar information om vilka arkitektoniska kvalitéer som människan anser som attraktiva, de utmaningar och svårigheter som uppstår i ett stadsutvecklingsprojekt samt vilka kvalitéer som kännetecknar en stads identitet. Den insamlade informationen användes som grund för framtagandet av ett visuellt förslag av utveckling för Brädholmen i Oskarshamns inre hamn. Ett attraktivt stadsrum innefattas av relationen mellan byggnadernas variation, originalitet, småskalighet, kulörrikedom och historiska komponenter. Stadsrummet bör kännetecknas av tre samverkande faktorer, byggnaders estetiska utförande, mänsklig rörelse och landskapets kvalitéer.

I dagens samhälle ställs allt högre krav på att energieffektivisera byggnader, därmed ställs även krav på att energieffektivisera befintliga byggnaderna. Ett av Sveriges nationella mål är att energianvändningen inom bebyggelse halveras till år 2050 jämfört med 1995. Examensarbete har skrivit för EKG-projekt, en vägledning för fastighetsägarna som deltar i projektet vid eventuella fönsterbyten. Denna uppsatts belyser viktiga områden och idéer inom modern fönsterkonstruktion, med tillhörande undersökningar samt en marknadsundersökning för fönster och dess kostnader. Detta examensarbete innefattar även vilka tankar man bör ha i åtanke vid bestämt fönsterbyte ur den arkitektoniska synvinkel samt en energisimulering för ett rum, där fönstret byts ut mot en lågenergi fönster. Via metoden som användes blev resultatet för energisimuleringen naturligtvis lägre energiförluster genom ett lågenergi fönsterbyte samt att den termiska komforten förbättrades. Detta har lett i sin tur att vistelsezonen har ökats samt det termiska klimatindexen, Predicted Mean Vote (PMV), har för förbättras aningen. / Today's society is increasingly demanding that every building should become even more energy efficiency. One of Sweden’s domestic aims is at 2050 decrease the energy use of the building stock with 50 % compared with the energy use of 1995. This thesis is written to the EKG-projects where the thesis is a guideline for property-owners that is involved in the whole project, EKG-projects. The main reason of the thesis is if the property owner decides to replace its windows to more energy efficient windows. The thesis also highlights other important areas and concepts in modern window constructions and also research and a marketing evaluation for windows and its expenditure. The thesis also includes thoughts and remembrance when a person has decided for window replacement and also about the architectural point of view and energy simulation of a room when a window is being replaced. By the method used in the thesis the results for the energy simulation was much lower energy losses when a window replacement with low energy window took place. As well the thermal comfort improved. This has in turn let that the “stay-area” has increased and the thermal climate indices, Predicted Mean Vote (PMV) has improved slightly.

Kontoren har ekat tomma sedan pandemins start och många har blivit tvungna att arbeta hemifrån. Arbetsgivarna står nu därför inför en stor utmaning i att få tillbaka sina anställda till kontoret utan tvångsmedel. Hemarbetet har gett smak för ökad kontroll och frihetsgrad över arbetsplatsen och har därför blivit en mer bekväm och trivsam plats att arbeta på jämfört med kontoret, men de sociala tillfällena med kollegor uteblir hemma i vardagsrummet. Vilken roll kommer kontoren ha i framtiden, blir kontoret det sociala vardagsrummet för de anställda? Enligt Christina Bodin Danielsson påverkar miljön på arbetsplatsen vår hälsa och välbefinnande. Beroende på hur vi utformar kontoren, kan vi påverka hur de anställda trivs, mår och presterar på arbetsplatsen (Arbetsplatsenifokus, 2020). Forskningsfrågorna som arbetet ska ge svar på är (1) På vilket sätt har de utvalda komponenterna betydelse för utformningen av ett kontor för att uppnå ett socialt hållbart och trivsamt kontor? och (2) Hur kan ett befintligt kontors rumsliga design utformas för att öka social hållbarhet och trivsel? Syftet med kandidatarbetet är att utifrån en utredning av arkitektoniska aspekter, belysa huvudkomponenter som är viktiga vid utformningen av kontor. Samt konceptuellt applicera dessa på ett befintligt kontor genom ett gestaltningsförslag. Under arbetets gång kommer vi ha ett nära samarbete med Hitachi Energy, som är stationerat i Landskrona. Genom enkäter, intervjuer och platsbesök får vi förståelse över hur kontoret ser ut idag och vilka önskemål de anställda har på utformningen. Arbetet har landat i ett gestaltningsförslag för hur deras kontor kan utformas för att skapa en mer socialt hållbar och inbjudande arbetsplats. Studien visar på att kontorets utformning har stor betydelse för hur de anställda mår, trivs och presterar på arbetsplatsen. Vi hoppas genom kandidatarbetet kunna bidra med kunskap för att göra kontorsmiljöer mer socialt hållbara. Resultatet av pandemins påverkan på kontoren är ännu obesvarat, men det förväntas landa i en kombination av hemarbete och att arbeta på kontoret. Stor vikt kommer därför behöva läggas på att kontoret blir den sociala knutpunkten för de anställda. Med fler platser för de sociala tillfällena och fokus på samhörighet mellan medarbetare, bidrar vi till högre kreativitet och engagemang. / The offices have been empty since the start of the pandemic and many have been forced to work from home. Employers therefore face a major challenge in getting their employees back to the office without coercive measures. The home office has increased employees’ control and degree of freedom on the layout of the workplace and has therefore been experienced as a more pleasant workplace than the office, but at the same time social interactions with colleagues are lacking in the home office. What role will the office play in the future? Will the office become the social livingroom for employees? According to Christina Bodin Danielsson, the workplace environment affects our health and well being. Depending on how the office is designed, we can influence how the employees feel and perform (Arbetsplatsenifokus, 2020). The research questions are (1) In what way a series of selected components are important for the design of an office in order to achieve a socially sustainable and pleasant office? and (2) How can spatial design of an existing office be developed to increase social sustainability and well-being? The purpose of the bachelor thesis is, on the basis of an investigation of architectural aspects, to highlight the main components that are important in office design and conceptually apply these to an existing office through a design proposal. During the work we have had a collaboration with the company Hitachi Energy, based in Landskrona. Through surveys, interviews and site visits, we gained an understanding of what the office looks like today and the employees’ wishes about the design. The work has landed in a design proposal of how the office can be designed to create a more socially sustainable and inviting workplace. The study shows that the design of the office is of great importance for how employees feel comfortable and perform in the workplace. Through the bachelor thesis, we hope to be able to contribute knowledge to make office environments more socially sustainable. The result of the pandemic’s impact on the office is still to be defined, but it is expected that it will lead to a combination of working from home and working in an office. Great emphasis will need to be put on the office becoming a social hub for the employees. With more places for social interaction and a focus on togetherness between employees, the office could also allow higher creativity and commitment.

The population in Sweden has and is constantly rising. To correspond to the increase in population the annual need is to build 60.000 new apartments until the year of 2030. The basis for this report lies in whether quantity is more important than quality in newly built apartments. Therefore, the purpose of the report is to investigate and report the quality of newly produced apartments based on measurable and immeasurable values and through interviews investigate what the resident considers to be quality in homes. The study is based on six selected apartment dwellings in Skövde, Kalmar and Växjö. The measurable values are limited to accessibility and are examined by comparing the homes with interior dimensions and functional planning in Swedish standards. The immeasurable values constitute architectural and aesthetic qualities that affect the human experience of a home. The studied values include “enclosure and openness”, “daylight”, “generality and flexibility”, “axiality”, “movement” and “room organization”.  The result regarding the measurable values shows that buildings are dimensioned based on minimum requirements and that some functions do not fulfill accessibility and usability. For the immeasurable values, the result indicates that the apartments have a combination of enclosure and openness, light input from several directions and that the size of the apartment are important for certain values. Both measurable and immeasurable values can be linked to opinions regarding quality in homes and important qualities according to the respondents are sound insulation, open floor plan, light input, the location of the resident in the city and storage.

In 2020, the meatpacking district of Stockholm (Slakthusområdet) is at the beginning of a period of change. A lot of its buildings are being demolished, or at least gutted, to transform a historical area of industry into a more urban district of housing, offices, trade, and services along with new parks and squares (Stockholms Stad, 2020). This thesis project is specifically about the first building that was torn down as part of the development of the area, Sandhagen 2. We should consider our condemned buildings a precious resource and extract from them rather than from the earth. In every house there is invested energy which is lost the day it is demolished but there is also something else that is lost other than precious resources. The research aims to highlight the importance of reuse not from the more obvious sustainability point of view, but as something that can be aesthetically motivated. The method involves a dissection of Sandhagen 2, extracting interior architectural elements without excessive alterations, and making an organized taxonomy. The taxonomy is then rearranged into a new spatial composition. How can a space be created from a taxonomy defined by an interior architect? How does a material’s earlier life add or take away potential in its future life?  The proposal is a strange space where the tension created by reuse is completely between the elements themselves, a result of having to become the conventional parts of architecture that complete a space; steps, something to sit on, floor, partitions.

Lantbruksbyggnader sätter stor prägel på den svenska landsbygden och utseendet på de äldre lantbruksbyggnaderna uppskattas av många, men vad är det som utmärker dessa byggnaderna? Syftet med denna undersökning är att identifiera vilka arkitektoniska kvaliteter som utmärker äldre lantbruksbyggnader med avgränsning till Södermanland. Denna kunskap ska sedan omsättas i ett gestaltningsförslag på ett litet gårdscentra i Södermanland för att ge exempel på hur de arkitektoniska kvaliteterna kan nyttjas och framhävas för att skapa attraktiva lantbruksbyggnader som bygger vidare på traditionen. En litteraturstudie genomfördes för att kartlägga tidigare forskning och kunskap relevant till ämnet. Tre exempel på mindre gårdar med någon form av medvetet arkitektoniskt inslag valdes ut för en fallstudie, som gav undersökningen exempel på samtida problem och lösningar. Fallstudierna utfördes genom studiebesök på gården och intervju med ägaren samt med arkitekten bakom byggnaderna. Utifrån analys av litteraturstudien och fallstudierna sattes resultatet samman i en syntes för att identifiera arkitektoniska kvaliteter hos lantbruksbyggnader. Syftet med gestaltningsförslaget är att ge ett exempel på hur resultatet kan användas i konceptutvecklingen av ett nytt litet gårdscentra. Ur litteraturstudien och fallstudierna identifierades 9 arkitektoniska kvaliteter via syntesen. Dessa arkitektoniska kvaliteter är: ”Starkt förhållande till omgivningen”, ”I ett sammanhang”, ”Harmoni”, ”Bra skydd”, ”Ärlig konstruktion”, ”Mänsklig koppling”, ”Vackert åldrande”, ”Livfullhet” och ”Historiskt värde”. Inför gestaltningsförslaget gjordes ett studiebesök och en intervju med beställarna följt av platsanalys för att fastställa förutsättningar, behov och önskemål i det specifika fallet. Utifrån litteraturstudien identifierades även metoder för analys och konceptutveckling, vilka tillsammans med förutsättningarna och syntesen låg till grund för konceptutvecklingen, som sedan ledde fram till ett gestaltningsförslag där de arkitektoniska kvaliteterna är tagna i beaktning. Slutsatsen av arbetet är att det finns många arkitektoniska kvaliteter att ta hänsyn till i utformningen av lantbruksbyggnader och det finns enkla verktyg och metoder att använda för att förstärka dessa arkitektoniska kvaliteter. / Agricultural buildings are a distinctive feature of the Swedish countryside and the appearance of the older agricultural buildings are appreciated by many, but what is it that distinguishes these buildings? The purpose of this study is to identify the architectural qualities that characterize older agricultural buildings in Södermanland. This knowledge will then be translated into a design proposal for a small farm center in Södermanland to give examples of how the architectural qualities can be used to create attractive agricultural buildings based on tradition.  A literature study was conducted to map previous research and knowledge relevant to the subject. Three examples of smaller farms with some form of conscious architectural element were selected for a case study, which gave the study examples of contemporary problems and solutions. The case studies were carried out through study visits to the farms and interviews with the owner and with the architect behind the buildings. Based on an analysis of the literature study and the case studies, the results were put together in a synthesis to identify architectural qualities of agricultural buildings. The purpose of the design proposal is to provide an example of how the results can be used in the concept development of a new small farm centers. From the literature study and the case studies, 9 architectural qualities were identified via the synthesis. These architectural qualities are: "Strong relationship with the environment", "In a context", "Harmony", "Good protection", "Honest construction", "Human connection", "Beautiful aging", "Liveliness" and "Historical value". Prior to the design proposal, a study visit and an interview with the clients were made, followed by an site analysis to determine the conditions, needs and wishes in the specific case. Based on the literature study, methods for analysis and concept development were also identified, which together with the conditions and synthesis formed the basis for the concept development, which then led to a design proposal where the architectural qualities were taken into account.  The conclusion of the work is that there are many architectural qualities to take into account in the design of agricultural buildings and there are simple tools and methods to use to strengthen these architectural qualities.

This project can be seen as a collection of architectural explorations that originate from the concept of misunderstanding. The misunderstanding involves an unconscious transformation that can create something new and unexpected and is therefore an important element both in history and in an individual design process. Five examples of misunderstanding from the history of architecture are described in short texts. From each text a drawing is selected that becomes the starting point for a process where translation between alternating digital and analog representation techniques transform the original object, in multiple steps. For each transformation, a text follows, in which the story is reinterpreted and distorted. The last step in this process is a larger physical object that no longer resembles the original drawing, and which, by its ambiguity begins to live its own life. One theme that emerged during the process has been the relationship between architecture and figures or bodies. / Detta projekt kan ses som en samling arkitektoniska betraktelser som tar sin utgångspunkt ur begreppet missförstånd. Missförståndet innebär en omedveten transformation som kan skapa något nytt och oväntat och är därför ett viktigt inslag både i historien och i en individuell designprocess. Fem exempel på missförstånd ur arkitekturhistorien beskrivs i korta texter. Utifrån dessa väljs ett antal ritningar som blir utgångspunkt för en process där översättningen mellan omväxlande digitala och analoga representationstekniker förvandlar det ursprungliga objektet i flera steg. För varje transformation följer en text där berättelsen omtolkas och förvrids. Det sista steget i denna process är ett fysiskt objekt i större skala vars gestalt är svår att härleda till den ursprungliga ritningen och som genom sin tvetydighet börjar leva sitt eget eget liv. Ett tema som utkristalliserat sig under processen har varit relationen mellan arkitektur och figurer eller kroppar.

I detta arbete undersöktes kunskapen om bostadens omätbara värden och dess inverkan på husköpare och distansstudenter som läste kursen Bostadens utformning 1BY076 på Linnéuniversitet i Växjö. Bostadens omätbara värden är ett samlingsnamn för värden som beskriver arkitektoniska kvaliteter som kan återfinnas i bostäder. Denna rapport behandlade fyra av bostadens omätbara värden. Det finns en utbredd okunskap om värdena bland husköpare men genom att tillgodose dem med kunskap om bostadens omätbara värden möjliggörs det att de kan göra fler aktiva och välgrundade val och därmed känna större hemhörighet och trivsel i sina bostäder. Intervjuer utfördes med två respondentgrupper, bestående av husköpare och distansstudenter, som bads välja bland olika planlösningar. Därefter fick husköparna information om bostadens omätbara värden, vilket distansstudenterna inte fick, och fick återigen möjligheten att välja planlösning. Denna metod valdes för att undersöka om respondenternas val och synsätt på planlösningarna förändrades. Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns skillnad mellan husköparnas och distansstudenternas resonemang kring värdena och dess relevans vid utformning av bostäder. Resultatet visade att det totalt skedde fyra byten av planlösningar hos husköparna och endast ett byte bland distansstudenterna. Alla respondenter var eniga om att bostadens omätbara värden har betydlig relevans vid utformning av bostäder.