Dokumentation av en Tävlingsprocess - Jøssingfjords Stenbrottsmuseum  Avsikten med detta examensarbete var att utföra en tidsbegränsad tävling och samtidigt dokumentera arbetsprocessen. När tävlingsförslaget var färdigställt analyserades processen och resultatet. En strategi för hur projektet skulle arbetas vidare formulerades sedan. Målet var att hitta en personlig dokumentationsform som skulle ge en bra översikt av arbetet och som förhoppningsvis också skulle kunna användas för att hitta eventuella svagheter eller negativa mönster i den egna arbetsprocessen. Vid slutgenomgången ska projektet beskrivas genom processen tillsammans med de reflektioner jag och mina handledare har haft under projektets gång. Programval: Jag valde att använda programmet från en tävling som var aktuell när examensarbetet började. Tävlingen var ett stenbrottsmuseum i södra Norge. Initiativtagare var Dalarne rådet och programmet / Presentationerna hölls på KTH:s biblioteket p.g.a. att Arkitekturskolan just hade brunnit.

Mitt kandidatarbete är en teknikstudie där jag grottat ner mig i keramikens geologiska ursprung. I arbetet har jag utgått ifrån magmatiska och metamorfa bergarter som granit och gnejs. De innehåller kvarts, fältspat och glimmer i perfekta proportioner för att redan vara färdiga keramiska glasyrer. Jag har sedan provat att tillsätta lermineralet kaolin för att göra egna stengodsleror utifrån två äldre recept på parian och porslin. Genom att själv krossa och mala sten vill jag synliggöra alla moment som kan ingå i framställningen av lera samt medvetandegöra den fysiska närheten till materialet. / My work is a technique study with focus on the geological origin of ceramics. I have examined magmatic and metamorphic rocks such as granites and gneiss. They consist of minerals like quartz, feldspar and mica in perfect proportions to already be a “ready-made” ceramic glaze, if grinded down to powder. With an ancient Chinese recipe of how to make porcelain I’ve tried to make my own clay version using granite and gneiss, adding the clay mineral kaolin. Using a technique where I crush and grind the stones into powder by hand, my wish is to visibility all of the different parts that takes place in the making of clay and bring to awareness how physically close we often aren't, but could be, to the origin of the material. / <p>Opponent: Jelena Rundqvist</p>

Under den andra stenbyggnadsperioden på Gotland började bönderna på landsbygden att bygga sina hus utav sten. De hade egna stenbrott där de kunde bryta både byggnadssten och sten till kalkbränning. Stenen brände de i milor eller husbehovsugnar. Även ekonomibyggnaderna uppfördes i sten på Gotland, detta är unikt i ett svenskt och nordiskt sammanhang. Murbruksprover från tio ekonomibyggnader har samlats in, alla gårdarna belägna i det stora kalkstensbältet på norra Gotland. Området är intressant att studera eftersom kalkbruksindustrin växte sig så stor här. En okulär besiktning av murbruksproverna i fält har genomförts, där provets kulör noterats och murbrukets innehåll av exempelvis sand och kalkklumpar med mera beskrivits. Det har tillverkats tunnslip av murbruksproverna för att på djupet kunna analysera dess innehåll och sammansättning. Genom analyserna kan vi spåra hur kalkbrukstraditionerna sett ut ute på landsbygden och vilka lokala traditioner som finns. Resultatet visar att stenen från Lärbroområdet har varierande kvalitet och egenskaper, där både ren och mer eller mindre oren sten bränts och nyttjats i kalkputs och kalkfärg. Stenen har gett ett kalkbruk med vissa orenheter i kalkpastan och inslag av ballastbildande hydrauliska korn, som inte gett bruket andra egenskaper än att det kan räknas som ett luftkalkbruk. Denna kalken är karakteristisk för gården i Vägume, där även en svagt hydraulisk kalk har dokumenterats. Denna har man dock behövt torrsläcka för att kunna göra bruk av den. En grynig luftkalk i vissa fall med inslag av hydrauliska ballastkorn ses också i bruksproverna från Hägvide i Lärbro, Stora Ire i Hellvi och vid Lunderhage i Fleringe där även ren kalkpasta använts. Gotland är känd för sin rena feta luftkalk, så som kan ses i proverna från Risungs i Rute, Gaustäde i Bunge och på Fårö. Det är därför intressant att se att svagt hydraulisk sten använts på Gotland och att de som haft tillgången till denna stenen lärt sig använda den. Hydraulisk kalk fanns även i ett av bruksproverna från Angelbos, denna var starkt hydraulisk och skulle kunna vara ett KC-bruk, eftersom de hydrauliska partiklarna näst intill är glasartade så som klinker. Blandningsförhållandet ligger generellt på 1:2 men även magrare och kalkrikare bruksblandningar förekommer i de undersökta proverna. Proverna är förhållandevis kompakta. I Rute och Bunge har man blandat fetare bruk, de flesta bruksproverna visar ett blandningsförhållande omkring 1:1, vissa något magrare. I Bunge påträffades troligen ett medeltida bruk, det var mycket kalkrikt, innehöll lite sand och många kalkklumpar som delvis bildade ballast. Fetare än 1:1. Det är en kalk som lagrats över länger tid och kan mycket väl ha jordsläckts. Denna traditionen ser vi inte i de andra bruksproverna där kalken släckts och använts direkt. Ballasten i näst intill samtliga bruksprover är mycket finkornig, omkring 0,5 mm och mindre. Inslag av större sandkorn förekommer med även dessa är små. Kalkklumparnas storlek varierar mycket från mm stora korn till 1 cm. De största mellan 2 – 3 cm. Ett modernare inslag och förhållningssätt till bruksblandning påträffades vid Risungs i Rute. Här har luftporbildare tillsatts vilket resulterat i ett bruk med ett kollapsat porsystem som ger dålig beständighet. Kontrasten är stor jämfört med de äldre feta och kompakta 1:1 bruken från Risungs.  Två av proverna innehöll större mängd lera. I provet från Vägume kommer lerinnehållet troligen från sanden som i delar av området är rik på lera, det är det enda provet som kan räknas som ett lerblandat kalkbruk i studien. Detta visar att även sanden kan skilja rätt mycket lokalt inom ett litet område som i sin tur ger bruk med olika egenskaper. I provet från Hägvide ses inslag av tegelröda partiklar som kommer av lerlager i den brända kalkstenen. Den tegelröda kulören kommer av att leran innehåller järnmineraler. I spritputsen har enbart kalk och naturgrus nyttjats, vilket är något ovanligt eftersom det gärna tillsätts lite sand även i spritputs. Det skulle kunna bero på att kalken i sig bidrar med ballast i form av kalkklumpar som gjort att sanden setts på som onödig. En regional variant som setts i flera av de analyserade bruksproverna. Studien visar att lokala material använts under den andra stenbyggnadsperioden på Gotland och att stenförekomsten har lokala variationer i och mellan socknarna, vilket gör att lokala traditioner kan utskiljas. Sanden är i större utsträckning av samma typ i de undersökta områdena, medans det i Vägume nyttjats både lerblandad sand och ren finkornig sand. Blandningsförhållandet generellt är omkring 1:2 vilket överensstämmer det nationala förhållningssättet som kom utöver 1700-talet. Så sätt skiljer sig Risungs och Gaustäde ut där traditionen för något fetare kalkbruk levt kvar. Vägumes lokala tradition där svagt hydraulisk kalk och grynig kalk med inslag av hydrauliska partiklar använts är därför intressant. / During the second stone building period on Gotland, the farmers in the countryside began to build their houses out of stone. They had their own quarries where they could mine both building stone and stone for lime burning. They burned the stone in lime kilns or household furnaces. The agricultural buildings were also built in stone on Gotland, this is unique in a Swedish and Nordic context. Mortar samples from ten agricultural buildings have been collected, they are all located in the large limestone belt in northern Gotland. This area is interesting to study because of the expansion in the lime industry here. An ocular inspection of the mortar samples was carried out during the field studies, where the colour of the sample was noted as well as the mortars content of, for example sand and lime lumps etc. Thin sections were made from the mortar samples in order to be able to analyse its content and composition. Through analysis we gained knowledge about the lime mortar traditions in the countryside and their local traditions.   The results shows that the stone from the Lärbro area has varying quality and properties, where both clean and more or less impure stone was burned and used in lime render and lime wash. The stone has given us a lime mortar with certain impurities in lime paste and elements of hydraulic grains forming aggregate. This type of lime is characteristic for the studied area in Vägume, where a sub hydraulic lime also where documented. The sub hydraulic one would have to be dry slaked in order to use it in mortar. A grainy lime in some cases with elements of hydraulic grains is also seen in the mortar samples from Hägvide in Lärbro, Stora Ire in Hellvi and at Lunderhage in Fleringe where pure lime paste also were used. Gotland is known for its pure and lime rich slime, as can be seen in the samples from Risungs in Rute, Gaustäde I Bunge and at Fårö. Its therefore interesting to see that sub hydraulic lime has been used on Gotland. Hydraulic lime was also found in one of the samples from Angelbos, where the amount of hydraulic binder was high, it could in fact be a KC-mortar, the hydraulic particles remind of clinker. The mixing ratio is generally 1:2, although leaner and more lime rich mortars occur in the examined samples. The mortars are relatively compact. In Runte and Bunge, the lime mortars appear to be fatter, most of the samples show a mixing ratio of around 1:1, some slightly leaner. In Bunge, a medieval mortar was probably found. It was extremely lime rich, containing little sand and many lumps of lime which partly formed aggregate. Fatter than 1:1. The lime that’s been used in this mortar has been stored for a long time and were probably earth slaked. We do not see this tradition in the other mortar samples where the lime was slaked and used directly. The aggregate in almost all of the mortars is very fine-grained sand, with a grain size around 0,5 mm and smaller. Elements of larger sand grains occur. The size of the lime limps varies greatly from mm-sized grains to 1 cm. The largest between 2-3 cm.  A more modern element and approach to traditional lime mortar was found in one of the samples from Risungs in Rute, where air entraining agent has been added. Resulting in a mortar with a collapsed pore system that gives the mortar poor durability. The contrast I great compared to the older lime rich and compact 1:1 mortars from Risungs.  Another interesting result showed that two of the samples contained larger amounts of clay. In the sample from Vägume the sand itself contained clay, which can be seen in parts of the area. This is the only clay-mixed lime mortar in the study. This shows that even the sand can differ quite a lot within a small area, which in turn produces mortars with different properties. In the sample from Hägvide, elements of brick-red particles can be seen in the thin section. This comes from layers of clay in the burnt lime stone. The brick-red colour comes from a clay containing iron minerals.  In the type of lime render that creates a granulated surface, only lime and see gravel have been used, which is somewhat unusual because a little amount of sand is often added. Maybe the sand was seen as unnecessary because the lime itself contributes with aggregate through the lime lumps. A regional variant seen in several of the analysed mortar samples.   The study shows that local materials were used during the second stone building period on Gotland, and that the stone that’s been used has local variations within and between the parishes, which means that local traditions can be distinguished. The sand is to a greater extent of the same type in the investigated areas, while in Vägume both clay-mixed sand and pure fine-grained sand were used. The mixing ratio is generally around 1:2, which corresponds to the national approach that came beyond the 18th century. This is how Risungs and Gaustäde stands out, where the tradition of somewhat fatter lime mortar has survived. Vägumes local tradition where sub hydraulic lime and gritty lime with elements of hydraulic particles were used is therefore interesting.

The aggregate stone industry produces stone – a critical material for the construction industry value chain, and is, thus, a valuable resource for building materials, highlighting the society’s need for critical products. The stone is mined and refined in so-called quarries. Yet, the industry is classified as an environmentally hazardous activity as it has traditional ways of consuming fossil fuels. Given that the industry is hazardous, the aggregate stone business needs to become more sustainable.  This master's thesis was carried out at a large Swedish construction company and the aggregate stone industry. Where perceptions of challenges around sustainability, and productivity were studied, these three pillars have permeated the work. Due to the hazardous industry, there is a need to reconcile and implement related tensions concerning Lean principles and circular economy in the traditional industries as construction. Because sustainability is the praxis in today's society. Since the process changes have a significant role in Lean, which strives to create flows and minimise waste of resources through various efficiencies. In order to make the industry more sustainable, the circular economy is an approach for maintaining a favourable environment and reducing waste, as well as adopting useful mechanisms and processes as recycling and reuse. This study focuses on the economic and environmental aspects of sustainability. Based on the study results, the aggregate stone industry should adapt its organisation to work towards the Lean principles and circular economy to be more favourable in these two aspects. Data were collected through interviews with experts in the aggregate stone industry and through observations at selected facilities. Production and workflow in the industry should be prioritised to focus on developing the six themes examined across the value-chain: location, machinery, resources, communication and information, the employees and finally, the end-user. Increased awareness and knowledge in these areas and sustainability would mean better conditions for the companies to invest in financial and environmental resources to achieve a competitive advantage – a leading role in the industry. / Stenindustrin producerar sten – vilket är ett kritiskt material för byggbranschens värdekedja, och är därmed en värdefull resurs för byggmaterial som lyfter fram samhällets behov av kritiska produkter. Stenen bryts och förädlas i så kallade stenbrott. Trots allt klassas branschen som en miljöfarlig verksamhet eftersom den har traditionella sätt att konsumera fossila bränslen, vilket leder till att stenverksamheten behöver bli mer hållbar. Detta examensarbete har genomförts på ett stort svenskt byggföretag och inom stenindustrin. Där uppfattningar om utmaningar kring hållbarhet och produktivitet har studerats vilket har genomsyrat arbetet. I och med den miljöfarliga branschen finns det ett behov av att förena och implementera förändringar relaterade till teorier. Teorierna Lean och cirkulär ekonomi kan anses som ett traditionellt sätt för att motverka den miljöfarliga branschen som bygg- och anläggningsbranschen upprätthåller, då hållbarhet är en praxis i dagens samhälle. Givet de betraktade teorier, har processförändringar en betydande roll inom Lean, som strävar efter att skapa flöden och minimera slöseri med resurser genom olika effektiviseringar. För att göra branschen mer hållbar är den cirkulära ekonomin ett tillvägagångssätt för att upprätthålla en gynnsam miljö och minska avfallet, samt upprätthålla användbara mekanismer och processer som återvinning och återanvändning. Denna studie fokuserar på de ekonomiska och miljömässiga aspekterna inom hållbarhet. Baserat på studieresultaten bör stenmaterialsindustrin anpassa sin organisation för att arbeta mot Lean-principerna och den cirkulära ekonomin för att vara mer gynnsam i dessa två aspekter. Data samlades in genom intervjuer med experter inom bergtäktsindustrin och genom observationer på utvalda anläggningar. Produktion och förvaltning bör prioriteras i branschen för att fokusera på att utveckla de sex teman som granskas över hela värdekedjan: plats, maskiner, resurser, kommunikation och information, de anställda och slutligen slutanvändaren. Ökad medvetenhet och kunskap inom dessa områden och hållbarhet skulle innebära bättre förutsättningar för företagen att investera i ekonomiska och miljömässiga resurser för att uppnå en konkurrensfördel– en ledande roll inom branschen.

I mitt projekt utvecklar jag konstnärliga designmetoder för att studera, samla in och berätta om kvinnohistoria och interiörhistoria, inspirerat av feministiska och queerteoretiska perspektiv på temporalitet, identitet, historia, material och berättande. Mitt examensarbete utgår från min 90-åriga mormors berättelser om sina barndomsminnen av hennes två mormödrar ‘Momma’ och ‘Mormor’ och hur det var att spendera somrarna på deras gård, Fridhem. I formgivning av bordet Fridhem, tavlan Systrar på gungbräda i trädgården, installationen Flytande fragment och installationen av dessa under Konstfacks Vårutställning 2021 tillsammans med ljudverket Minnen från Momma och Mormors Fridhem, manifesterar jag studierna och berättelsen.