• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Pressure Temperature Conditions of the Otrøy Opmhacite-Garnet Gneiss, Western Gneiss Region, Skandinavian Caledonides

Holmberg, Johanna January 2015 (has links)
Garnet-omphacite gneisses from the island of Otrøy situated in Western Gneiss Region (WGR), Norway, Scandinavian Caledonides, were examined within this study. The WGR is one of the planets most studied ultrahigh-pressure (UHP) terranes. The studied gneisses are hosts for UHP garnet peridotites and eclogites. The presence of the high pressure mineral assemblage including e.g. omphacite and phengite together with assumed remnants of pseudomorphic transition of formerly stable coesite present in omphacite and garnet, suggest formation of the Otrøy gneisses during ultrahigh pressure metamorphism (UHPM). However, geothermobarometry based on the mineral assemblage composed of garnet + clinopyroxene + phengite yielded pressure-temperature conditions of c. 880˚C and 2.2 GPa, characteristic for just high pressure metamorphism.  Nevertheless, it can be concluded that the Otrøy gneisses were formed due to the deep burial of continental crust during the continent-continent collision. This study provides insights into the understanding of the deep subduction of continental crust and expands our knowledge about the complex metamorphic and tectonic evolution of the WGR and the Scandinavian Caledonides. / Granat-omphacitförande gnejser från ön Otrøy i Western Gneiss Region (WGR), Norge, Skandinaviska Kaledoniderna, har undersöks i den här studien. WGR är ett av världens mest studerade område för ultrahögtryckmetamorfa bergarter. I den här typen av gnejser förekommer linser av ultrahögtrycksbergarter så som granat-peridotiter och eklogiter. I den studerade Otrøygnejsen förekommer bland annat phengit och omphacit med inneslutningar av sannolika pseudomorfer efter coesit. Detta visar på att Otrøygnejsen troligen har bildats under metamorfos vid ultrahöga tryck. Geotermobarometriundersökningen, baserat på granat + clinopyroxen + phengitsystemet, visar att tryck- och temperaturförhållandena var ca.880 ˚C och 2.2 GPa. Det innebär att gnejsen metamorfoserats inom intervallet karaktäristiskt för högtrycksmetamorfos. Likväl, kan det fastställas att Otrøygnejsen bildats till följd av en djup subduktion under kontinent-kontinentkollision. Den här studien bidrar till en ökad förståelse av processerna som påverkar den kontinentala skorpan vid djup subduktion och vidgar våra kunskaper om den komplexa metamorfa och tektoniska utvecklingen i WGR och de Skandinaviska Kaledoniderna.
2

Stengods : Konsten att göra lera av sten. En teknikstudie med granit och gnejs.

Friberg, Emma January 2014 (has links)
Mitt kandidatarbete är en teknikstudie där jag grottat ner mig i keramikens geologiska ursprung. I arbetet har jag utgått ifrån magmatiska och metamorfa bergarter som granit och gnejs. De innehåller kvarts, fältspat och glimmer i perfekta proportioner för att redan vara färdiga keramiska glasyrer. Jag har sedan provat att tillsätta lermineralet kaolin för att göra egna stengodsleror utifrån två äldre recept på parian och porslin. Genom att själv krossa och mala sten vill jag synliggöra alla moment som kan ingå i framställningen av lera samt medvetandegöra den fysiska närheten till materialet. / My work is a technique study with focus on the geological origin of ceramics. I have examined magmatic and metamorphic rocks such as granites and gneiss. They consist of minerals like quartz, feldspar and mica in perfect proportions to already be a “ready-made” ceramic glaze, if grinded down to powder. With an ancient Chinese recipe of how to make porcelain I’ve tried to make my own clay version using granite and gneiss, adding the clay mineral kaolin. Using a technique where I crush and grind the stones into powder by hand, my wish is to visibility all of the different parts that takes place in the making of clay and bring to awareness how physically close we often aren't, but could be, to the origin of the material. / <p>Opponent: Jelena Rundqvist</p>
3

Pressure-Temperature-time Constraints on the Deep Subduction of the Seve Nappe Complex in Jämtland and southern Västerbotten, Scandinavian Caledonides / Tryck-temperatur och åldersbestämmning av Seveskollancomplexet i Jämtland och södra Västerbotten, Skandinaviska Kaledoniderna

Holmberg, Johanna January 2017 (has links)
The Scandinavian Caledonides are defined by long transported thrust sheets emplaced in a nappe stratigraphic succession onto the Paleozoic Baltica platform, as a result of the collision between the paleo-continents Baltica and Laurentia. This Palaeozoic collisional orogen is nowadays exposed at mid-crustal levels, thus provides an excellent ground for in situ studies of mountain building processes. The complex nappe stack is subdivided into the Lower, Middle, Upper and Uppermost allochthons. The tectonostratigraphic highest unit in the Middle Allochthon is the Seve Nappe Complex (SNC), itself segmented into Lower, Middle and Upper Seve nappes, which all experienced different metamorphic evolution. The SNC is known for high pressure (HP) and ultrahigh pressure (UHP) subduction related rocks and the target for the Collisional Orogeny in the Scandinavian Caledonides (COSC-1) scientific drilling programme. The drilling resulted in a continuous c. 2.4 km long drill core through the Lower Seve Nappe, drilled in the eastern slope of Åreskutan Mt in west-central Jämtland. Above the COSC-1 profile lies the high grade Middle Seve Nappe (i.e. Åreskutan Nappe), which experienced UHP verified by the presence of microdiamonds in kyanite bearing gneisses. Recently, microdiamonds have also been discovered in gneisses (described here) further north close to Saxnäs in southern Västerbotten.     The metamorphic history of the Lower Seve Nappe is reconstructed based on material from the COSC-1 drill core, which also enables evaluation of the tectonometamorphic relationship to the overlying high grade Middle Seve Nappe. The Lower Seve Nappe comprise calc-silicates, calcareous gneisses and mylonitic micaschists and two tectonometamorphic events are recognized, prograde metamorphism (M1-D1) and retrograde thrust related metamorphism (M2-D2). Pressure and temperature (PT) conditions of the Lower Seve Nappe is constrained by state-of-the-art Quartz-in-Garnet (QuiG) barometry based on the shift in Raman band position of quartz inclusions in garnet, and Titanium-in-Quartz (TitaniQ) thermometry (satellite masters project). Supplementary conventional barometry based on phengite composition is applied where the use of QuiG is limited. The PT conditions of the M1-D1 is constrained to ~ 8-13 kbar, 525-695 o C and the M2-D2 event ~7-10 kbar, 450-550 o C. Conclusively, the Lower Seve Nappe was metamorphosed in upper greenschist-amphibolite to lower eclogite facies conditions at depths around 40-60 km and later suffered from greenschist overprint during thrusting. Lu-Hf garnet geochronology confirm that the overlying high-grade Åreskutan Nappe experienced UHP conditions around 450 Ma at depths around 120 km. Likewise, Ar-Ar dating implies peak conditions of the Lower Seve around 460-450 Ma. Moreover, their respective lower shear zones were active at the same time, c. 424 Ma. Conclusively, they were juxtaposed in their current tectonostratigraphic positions in a subduction channel in the early Silurian as a result of exhumation. Additionally, the microdiamond bearing kyanite-garnet gneisses from Saxnäs indeed show similarities to the Åreskutan gneisses, which strongly implies that the UHPM in this unit of the Scandinavian Caledonides is of regional character. / De Skandinaviska Kaledoniderna har bildats genom en kollision mellan de två kontinentalplattorna Baltika och Laurentia då Japetushavet stängdes omkring 400 miljoner år sedan. Till följd av de starkt komprimerande krafterna transporterades stora flak (skollor) av havsbottenberggrund och kontinentalskorpa hundratals kilometer upp på Baltikakontinenten. Skollorna är överskjutna på varandra omlott och benämns som undre, mellersta, övre och översta skollberggrunderna och återfinns idag i vår fjällkedja. Innan kollisionen med Laurentia krockade Baltika med en vulkanisk öbåge, vilket resulterade i att delar av Baltika pressades ner så pass djupt att bland annat diamanter bildades till följd av det ultrahöga trycket. Bevis för omvandling under extremt tryck finns i den så kallade Seveskollan som utgör en del av den mellersta skollberggrunden. Seveskollan är ett komplex av tre olika enheter, som utsatts för olika grad av metamorfos till följd av tryck och temperatur. Till följd av väder och vind under miljontals år så är fjällkedjan idag nederoderad och därav väl exponerad. Det gör att de Skandinaviska Kaledoniderna är en av världens bästa platser att studera och förstå bergskedjebildade processer. Av den anledningen borrade djupborrningsprojektet COSC-1 en cirka 2.4 km långt kärnborrhål genom den lägst belägna enheten i Seve komplexet (lägre Seveskollan) strax nedanför Åreskutan i Jämtlandsfjällen. Över COSC-1 profilen ligger den berggrund som tillhör den mellersta Seveskollan, även kallad Åreskutanskollan. Åreskutanskollan är en del av Baltika som utsattes för ultrahöga tryck, och i kyanitförande gnejser har diamanter inneslutna i det motståndskraftiga mineralet granat påträffats. Nyligen, längre norrut i Saxnäs (södra Västerbotten) har ytterligare diamantförande gnejser påträffats i den mellersta Seveskollan, som karaktäriseras i den här studien.      Material från COSC-1 borrkärnan har använts för att bestämma under vilka tryck och temperatur bergarterna i den lägre Seveskollan har metmorfoserats, för att förstå den tektoniska och metamorfa utvecklingen och även relationen till den överliggande högmetamorfa Åreskutanskollan. Trycket har bestämts genom den relativt oprövade metoden QuiG -barometri. Små kristaller av kvarts inneslutna i granat har analyserats med Raman spektroskopi och de fysikaliska parametrarna av kvarts och granat kan direkt översättas till tryck. Temperatur har erhållits genom det temperaturkänsliga ämnet titan i kvartsinneslutningarna. Resultatet visar att den lägre Seveskollan har genomgått minst två metamorfa faser genom tektonisk påverkan. Den första fasen varierar från övre grönskiffer-amfibolit till lägre eklogitfacies under tryck och temperatur av ca 8-13 kbar, 525-695 o C. Den andra fasen är associerad med överskjutning och skjuvning, vilket orsakade retrograd metamorfos i grönskifferfacies under lägre tryck och temperatur (ca 7-10 kbar, 450-550 o C). Datering baserat på radioaktivt sönderfall av lutetium till hafnium i granat fastställer att Åreskutanskollan utsattes för ultrahögt tryck för omkring 450 miljoner år sedan, samtidigt som lägre Seveskollan nådde metamorft klimax. Resultaten visar även att lägre och mellersta Seveskollorna skjuvades samtidigt, omkring 424 miljoner år sedan. Det betyder att de erhöll sina nuvarande tektonostratigrafiska positioner på stort djup innan överskjutningen på Baltika. Detaljerad petrografi påvisar att de diamantförande kyanit-och granatförande gnejserna från Saxnäs visar påtagliga likheter med Åreskutanskollans högtrycksgnejser. Det tyder på att berggrunden i Saxnäs kan kopplas samman med Åreskutanskollan och att ultrahögtrycksmetamorfos av den mellersta Seveskollan omfattar ett större område än vad som tidigare antagits.
4

Samband mellan geologiska och bergmekaniska egenskaper i bergmaterial som bärlager till riksväg 51 : Riksväg 51 sträckan Svennevad - Kvarntorpskorset

Landeman, Philip January 2018 (has links)
This thesis was created to ensure the quality of the rock which would be crushed to base layer construction material, in a road cut at Swedish highway 51, and to find a possible link between the rock's abrasion resistance and its mineralogy. Rock samples were collected, and among other things, several ball mill tests were carried out. The design of the road project was carried out by Loxia Group AB with NCC Group as contractor.A total of 18 rock samples and 2 base layer samples were taken in the area and they were all tested in a ball mill. The results showed that of the 18 rock samples, 2 samples had a ball mill value of less than 16 on the scale, 10 samples had values from 16 to 20, in addition to this, 3 samples had values from 20 to 21 and 3 samples had values in excess of 21 on the Swedish ball mill scale.Of the 3 samples with a ball mill value higher than 21, all contained a larger amount of biotite. Biotite did not appear to the same extent among the samples that ended up further down the ball mill scale. This link was so clear that a conclusion was subsequently drawn from this. The samples taken on the prefabricated base layer both had a ball mill value between 16 and 20. Overall, both the base layer and the rock material passed the Swedish Government’s Transport Administration’s requirements according to "TRVKB 10, Obundna lager". The rock type that was on the south part of the rock cut, adjacent to a deformation zone, had way too poor quality to undergo a ball mill test and therefore there are no values taken from that area.The conclusion of the work is that the rock material overall meets the Swedish Government’s Transport Administration’s requirements for base layer construction materials according to "TRVKB 10 Obundna lager", that a clear link between the proportion of biotite in a rock material and its abrasion resistance exists, and that the broken rock in the south should not be used as construction materials since the rock has insufficient mechanic capacity.

Page generated in 0.0452 seconds