Under den andra stenbyggnadsperioden på Gotland började bönderna på landsbygden att bygga sina hus utav sten. De hade egna stenbrott där de kunde bryta både byggnadssten och sten till kalkbränning. Stenen brände de i milor eller husbehovsugnar. Även ekonomibyggnaderna uppfördes i sten på Gotland, detta är unikt i ett svenskt och nordiskt sammanhang. Murbruksprover från tio ekonomibyggnader har samlats in, alla gårdarna belägna i det stora kalkstensbältet på norra Gotland. Området är intressant att studera eftersom kalkbruksindustrin växte sig så stor här. En okulär besiktning av murbruksproverna i fält har genomförts, där provets kulör noterats och murbrukets innehåll av exempelvis sand och kalkklumpar med mera beskrivits. Det har tillverkats tunnslip av murbruksproverna för att på djupet kunna analysera dess innehåll och sammansättning. Genom analyserna kan vi spåra hur kalkbrukstraditionerna sett ut ute på landsbygden och vilka lokala traditioner som finns. Resultatet visar att stenen från Lärbroområdet har varierande kvalitet och egenskaper, där både ren och mer eller mindre oren sten bränts och nyttjats i kalkputs och kalkfärg. Stenen har gett ett kalkbruk med vissa orenheter i kalkpastan och inslag av ballastbildande hydrauliska korn, som inte gett bruket andra egenskaper än att det kan räknas som ett luftkalkbruk. Denna kalken är karakteristisk för gården i Vägume, där även en svagt hydraulisk kalk har dokumenterats. Denna har man dock behövt torrsläcka för att kunna göra bruk av den. En grynig luftkalk i vissa fall med inslag av hydrauliska ballastkorn ses också i bruksproverna från Hägvide i Lärbro, Stora Ire i Hellvi och vid Lunderhage i Fleringe där även ren kalkpasta använts. Gotland är känd för sin rena feta luftkalk, så som kan ses i proverna från Risungs i Rute, Gaustäde i Bunge och på Fårö. Det är därför intressant att se att svagt hydraulisk sten använts på Gotland och att de som haft tillgången till denna stenen lärt sig använda den. Hydraulisk kalk fanns även i ett av bruksproverna från Angelbos, denna var starkt hydraulisk och skulle kunna vara ett KC-bruk, eftersom de hydrauliska partiklarna näst intill är glasartade så som klinker. Blandningsförhållandet ligger generellt på 1:2 men även magrare och kalkrikare bruksblandningar förekommer i de undersökta proverna. Proverna är förhållandevis kompakta. I Rute och Bunge har man blandat fetare bruk, de flesta bruksproverna visar ett blandningsförhållande omkring 1:1, vissa något magrare. I Bunge påträffades troligen ett medeltida bruk, det var mycket kalkrikt, innehöll lite sand och många kalkklumpar som delvis bildade ballast. Fetare än 1:1. Det är en kalk som lagrats över länger tid och kan mycket väl ha jordsläckts. Denna traditionen ser vi inte i de andra bruksproverna där kalken släckts och använts direkt. Ballasten i näst intill samtliga bruksprover är mycket finkornig, omkring 0,5 mm och mindre. Inslag av större sandkorn förekommer med även dessa är små. Kalkklumparnas storlek varierar mycket från mm stora korn till 1 cm. De största mellan 2 – 3 cm. Ett modernare inslag och förhållningssätt till bruksblandning påträffades vid Risungs i Rute. Här har luftporbildare tillsatts vilket resulterat i ett bruk med ett kollapsat porsystem som ger dålig beständighet. Kontrasten är stor jämfört med de äldre feta och kompakta 1:1 bruken från Risungs. Två av proverna innehöll större mängd lera. I provet från Vägume kommer lerinnehållet troligen från sanden som i delar av området är rik på lera, det är det enda provet som kan räknas som ett lerblandat kalkbruk i studien. Detta visar att även sanden kan skilja rätt mycket lokalt inom ett litet område som i sin tur ger bruk med olika egenskaper. I provet från Hägvide ses inslag av tegelröda partiklar som kommer av lerlager i den brända kalkstenen. Den tegelröda kulören kommer av att leran innehåller järnmineraler. I spritputsen har enbart kalk och naturgrus nyttjats, vilket är något ovanligt eftersom det gärna tillsätts lite sand även i spritputs. Det skulle kunna bero på att kalken i sig bidrar med ballast i form av kalkklumpar som gjort att sanden setts på som onödig. En regional variant som setts i flera av de analyserade bruksproverna. Studien visar att lokala material använts under den andra stenbyggnadsperioden på Gotland och att stenförekomsten har lokala variationer i och mellan socknarna, vilket gör att lokala traditioner kan utskiljas. Sanden är i större utsträckning av samma typ i de undersökta områdena, medans det i Vägume nyttjats både lerblandad sand och ren finkornig sand. Blandningsförhållandet generellt är omkring 1:2 vilket överensstämmer det nationala förhållningssättet som kom utöver 1700-talet. Så sätt skiljer sig Risungs och Gaustäde ut där traditionen för något fetare kalkbruk levt kvar. Vägumes lokala tradition där svagt hydraulisk kalk och grynig kalk med inslag av hydrauliska partiklar använts är därför intressant. / During the second stone building period on Gotland, the farmers in the countryside began to build their houses out of stone. They had their own quarries where they could mine both building stone and stone for lime burning. They burned the stone in lime kilns or household furnaces. The agricultural buildings were also built in stone on Gotland, this is unique in a Swedish and Nordic context. Mortar samples from ten agricultural buildings have been collected, they are all located in the large limestone belt in northern Gotland. This area is interesting to study because of the expansion in the lime industry here. An ocular inspection of the mortar samples was carried out during the field studies, where the colour of the sample was noted as well as the mortars content of, for example sand and lime lumps etc. Thin sections were made from the mortar samples in order to be able to analyse its content and composition. Through analysis we gained knowledge about the lime mortar traditions in the countryside and their local traditions. The results shows that the stone from the Lärbro area has varying quality and properties, where both clean and more or less impure stone was burned and used in lime render and lime wash. The stone has given us a lime mortar with certain impurities in lime paste and elements of hydraulic grains forming aggregate. This type of lime is characteristic for the studied area in Vägume, where a sub hydraulic lime also where documented. The sub hydraulic one would have to be dry slaked in order to use it in mortar. A grainy lime in some cases with elements of hydraulic grains is also seen in the mortar samples from Hägvide in Lärbro, Stora Ire in Hellvi and at Lunderhage in Fleringe where pure lime paste also were used. Gotland is known for its pure and lime rich slime, as can be seen in the samples from Risungs in Rute, Gaustäde I Bunge and at Fårö. Its therefore interesting to see that sub hydraulic lime has been used on Gotland. Hydraulic lime was also found in one of the samples from Angelbos, where the amount of hydraulic binder was high, it could in fact be a KC-mortar, the hydraulic particles remind of clinker. The mixing ratio is generally 1:2, although leaner and more lime rich mortars occur in the examined samples. The mortars are relatively compact. In Runte and Bunge, the lime mortars appear to be fatter, most of the samples show a mixing ratio of around 1:1, some slightly leaner. In Bunge, a medieval mortar was probably found. It was extremely lime rich, containing little sand and many lumps of lime which partly formed aggregate. Fatter than 1:1. The lime that’s been used in this mortar has been stored for a long time and were probably earth slaked. We do not see this tradition in the other mortar samples where the lime was slaked and used directly. The aggregate in almost all of the mortars is very fine-grained sand, with a grain size around 0,5 mm and smaller. Elements of larger sand grains occur. The size of the lime limps varies greatly from mm-sized grains to 1 cm. The largest between 2-3 cm. A more modern element and approach to traditional lime mortar was found in one of the samples from Risungs in Rute, where air entraining agent has been added. Resulting in a mortar with a collapsed pore system that gives the mortar poor durability. The contrast I great compared to the older lime rich and compact 1:1 mortars from Risungs. Another interesting result showed that two of the samples contained larger amounts of clay. In the sample from Vägume the sand itself contained clay, which can be seen in parts of the area. This is the only clay-mixed lime mortar in the study. This shows that even the sand can differ quite a lot within a small area, which in turn produces mortars with different properties. In the sample from Hägvide, elements of brick-red particles can be seen in the thin section. This comes from layers of clay in the burnt lime stone. The brick-red colour comes from a clay containing iron minerals. In the type of lime render that creates a granulated surface, only lime and see gravel have been used, which is somewhat unusual because a little amount of sand is often added. Maybe the sand was seen as unnecessary because the lime itself contributes with aggregate through the lime lumps. A regional variant seen in several of the analysed mortar samples. The study shows that local materials were used during the second stone building period on Gotland, and that the stone that’s been used has local variations within and between the parishes, which means that local traditions can be distinguished. The sand is to a greater extent of the same type in the investigated areas, while in Vägume both clay-mixed sand and pure fine-grained sand were used. The mixing ratio is generally around 1:2, which corresponds to the national approach that came beyond the 18th century. This is how Risungs and Gaustäde stands out, where the tradition of somewhat fatter lime mortar has survived. Vägumes local tradition where sub hydraulic lime and gritty lime with elements of hydraulic particles were used is therefore interesting.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-525126 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Elsetrønning, Vanja |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturvård |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds