Syftet med uppsatsen är att undersöka hur implementeringen av Agenda 2030 upplevts på en generell nivå och på stadsutvecklingsnivå, med fokus på möjligheter och barriärer. Analysen har skett med hjälp av material från kvalitativa telefonintervjuer har de tre föregångskommunerna inom arbetet med Agenda 2030, Malmö, Uppsala och Växjö. Arbetet med Agenda 2030 bedrivs på kommunerna antingen via en eller flera specifika avdelningar med huvudansvar för frågorna. På en generell nivå hanteras Agenda 2030 som en odelbar helhet i samtliga kommuner och upplevs fungera som ett uppsamlande paraply för hållbarhetsarbetet. Möjligheter för implementeringen på generell nivå är politisk vilja och stöd, förankring i hela organisationen, utbildning och samverkan. Även ett tidigare miljöarbete har setts som en möjlighet för implementering. Kommunerna har upplevt en styrträngsel på generell nivå vilket kan vara en barriär vid implementering av "nya" policys men upplever att Agenda 2030 fungerat som en uppsamlare av de ibland spretiga och motsägande styrdokumenten. På stadsutvecklingsnivån skiljer sig synen på möjligheter och barriärer något åt. Möjligheter för implementering är att integrera Agenda 2030 i översikts- eller detaljplanen som styr kommunens stadsutveckling och barriärerna upplevs vara målkonflikter. Den främsta skillnaden mellan implementering på stadsutvecklingsnivå är att Agenda 2030 inte ses som odelbar utan att prioriteringar anses nödvändigt för att kunna applicera agendan på stadsutvecklingsnivå. På den övergripande nivån har Agenda 2030 en samlande kraft för hållbarhetsarbetet medan Agenda 2030 inom stadsutvecklingen behöver konkretiseras. Det innebär följaktligen prioriteringar av målen som framkallar målkonflikter och ställningstaganden. Inom stadsutvecklingsnivån synliggörs svårigheter med målens förenlighet inom specifika verksamheten och platser. Svårigheterna innebär inte att Agenda 2030 inte är ett bra verktyg för kommunerna, men det visar på att Agenda 2030 inte löser praktiska målkonflikter. / The aim of this essay is to examine experiences of the implementation of Agenda 2030 on a general urban development level, with a focus on obstacles and possibilities. With the help of data gathered through qualitative telephone interviews three front-running municipalities' Malmö, Uppsala and Växjö have been studied. Work with Agenda 2030 has been carried out in the municipalities, either, through one or multiple specific departments that carry the main responsibilities. Agenda 2030 has been handled as an indivisible whole on a general level in all studied municipalities and is perceived as an umbrella for sustainable efforts. Possibilities for implementation on a general level are political intention and support, anchoring within the whole organization, education and cooperation. In addition, earlier environmental work has been considered as a possibility for implementation. The municipalities have experienced congestion of control, on a general level, which might contribute to another obstacle when implementing new policies. However, the municipalities experience that Agenda 2030 functions as a gathering force of the, sometimes, sprawling and contradictory control document. On an urban development level, the view differs on the possibilities and limits. Possibilities for implementation are to integrate Agenda 2030 into the overarching or local planning which regulates the municipality's urban planning and the barriers that emerge are goal-oriented conflicts. The main difference is the view of the indivisibility of Agenda 2030 on a general level, but that priorities are considered necessary in order to apply the policy on an urban development level. On an overall level, Agenda 2030 is a gathering force for sustainability efforts whilst on an urban development level, Agenda 2030 needs concretization. Consequently, what follows is the prioritization of objectives which brings forward conflicts of objective and the need to take a stance. Within the level of urban development, difficulties of making the goals compatible with the specific operation and geographic location. Difficulties does not imply that Agenda 2030 isn´t a positive tool for the municipalities, but it does show that Agenda 2030 will not solve practical conflicts of objectives.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-157088 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Karlström, Anna, Nyberg, Julia |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema Miljöförändring, Linköpings universitet, Tema Miljöförändring |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds