I denna studie undersöks hur mycket kunskap och kännedom elever i nionde klass har om naturvård och biologisk mångfald. Även hur stort intresse eleverna har om naturvård studeras. Undersökningen utförs med hjälp av grundad teori. Data samlades in i form av intervjuer, totalt intervjuades 27 elever från fem olika skolor i Halmstad kommun. Elevernas uttalanden graderades på en skala mellan 1-10. Med hjälp av intervjuer och graderingar kan sedan slutsatser dras. Huvudkategorin som identifierades indikerar att eleverna i studien har förmåga att se problem och utmaningar ur ett samhällsperspektiv, vilket är viktigt ur naturvårdssynpunkt då denna disciplin förutom biologiska även inkluderar sociala, ekonomiska och politiska aspekter. Användandet av svenska exempel på naturvård är något som de medverkande eleverna är positivt inställda till och denna kategori har den högsta generella graderingen. Eleverna är intresserade och ser också själva att ytterligare utbildning inom naturvård är viktigt och något som bör finnas med i NO-undervisningen i större utsträckning. Eleverna hade svårt att definiera begrepp som biologisk mångfald och förståelsen för begreppet var inte särskilt utbredd, detta pekar på att metoder bör tas fram som ökar förståelsen för biologisk mångfald och därigenom även naturvård. Studien ger en indikation om att ökad utbildning av allmänheten är behövd och att öka omfattningen av naturvård teoretiskt men även praktiskt i skolundervisningen skulle vara ett bra tillvägagångssätt för att uppnå detta. / The purpose of this study is to investigate how much knowledge ninth grade Swedish students posses on the subjects of conservation biology and biodiversity. Additionally, the students’ general interest for these subjects is examined. This is achieved using the method grounded theory. Data is collected in the form of interviews. Overall, 27 students from five different schools located within Halmstad municipality participated. The participating students statements is graded from 1-10. From interviews and grading, conclusions can be drawn. The main category indicates that the students in this study has the ability to see problems and challenges from a perspective that reflects a balance between human / nature coexistence. Societal awareness is an important part of conservation biology as this discipline integrates aspects of society, economy and political policy as well as biological aspects. Additionally, they described Swedish conservation biology examples as interesting and believed that Swedish examples should have a greater use in science lessons. The students found conservation biology fascinating and saw the need for increased education in this subject. When the students tried to define words such as “conservation biology” and “biodiversity”, they encountered some difficulties. The students did not understand these terms. These results suggest that methods for raising the understanding and knowledge of conservation biology and biodiversity are needed. Also, the students found it important to include more conservation biology in science lessons during secondary school. Thus, this study suggests that increased education of the public is needed and the expansion of conservation biology in schools is a viable approach to achieve this.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-26269 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Evelina, Ohlsson |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0069 seconds