Sveriges försvarspolitik har genomgått stora förändringar de senaste åren, såsom att återinföra värnplikten och öka antalet personer som kallas till mönstring. Denna studie utforskar fenomenet plikt i sammanhanget av den militära grundutbildningen. För att undersöka detta har fem personer som utfört en militär grundutbildning någon gång under tidsperioden 2018-2024 intervjuats, intervjuerna har sedan analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Som underlag för studien har en del av den tidigare forskning som gjorts på ämnet presenterats, sådan som exempelvis undersökt motivationsfaktorer bakom varför individen tjänstgör i militären. Forskning visar att motivation varierar i hög grad beroende på kontext, samt att försvarsviljan är beroende av flera faktorer. För att analysera resultatet av intervjuerna har studiens teoretiska ramverk tillämpats. Ramverket består av Anthony Giddens teori om staten och våld samt Siniša Malešević förklaringsmodeller för modern krigföring. Med detta teoretiska ramverk analyseras resultatet utifrån ett militärsociologiskt perspektiv vilket kontextualiserar plikten i förhållande till det militära sammanhanget. Resultatet av analysen visar att informanternas känsla av plikt och hur de uppfattar den militära grundutbildningens syfte är förenliga med varandra. Relationen mellan individens motiv och staten är komplex, men det är inom denna relation plikten existerar. Utifrån insikterna om plikt har resultatet följaktligen givit utrymme för en diskussion om fältets relevans för vidare forskning.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-530781 |
Date | January 2024 |
Creators | Cavallin, Ellen |
Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds