The willingness to defend the nation is high in Sweden. This thesis explores the links between the willingness to defend the country and perceptions of vulnerability. Utilizing a survey administered to members of the Swedish Home Guard, pertinent data was collected and analyzed. The findings of this study demonstrate a positive association between the degree of perceived threat and the sense of vulnerability experienced. Consequently, heightened feelings of vulnerability correspond with an increased willingness to engage in defensive actions and safeguard the nation. Moreover, regional disparities in geographical settings influence attitudes towards direct involvement in conflict; individuals residing in rural areas exhibit lower apprehension towards direct engagement and elevation in the willingness to participate in defensive endeavors, compared to their urban counterparts. These observations underscore the imperative for targeted dissemination of defense-related information to effectively enact positive societal change.

Sveriges säkerhetsstrategi baseras på en totalförsvarsprincip, vilket inom forskningen tillskrivits en nyliberalistisk styrmetod som skapar säkerhet genom att bygga ett resilient samhälle. Det resilienta samhället och totalförsvarsprincipen innebär att hela samhället involveras i skapandet av motståndskraft gentemot hot. Utan medborgare som vill vara delaktiga i principen faller säkerhetsstrategin. Etablerad forskning har svårt att koherent beskriva hur medborgare i ett land som Sverige ställer sig till totalförsvarsprincipen. Genom en kvalitativ intervjustudie kan drivkrafter för att bidra till samhällets motståndskraft, i studien kallat medborgerlig motståndskraft, undersökas bland medborgare i totalförsvarets frivilligorganisationer. Medborgerlig motståndskraft utgör studiens teoretiska bidrag där fenomenet undersöks genom lockelser för samhälleliga yrken samt viljan att ingå i samhälleliga sammanhang. Här har teorier om pro-samhälleliga beteenden respektive sociala rörelser tillsammans bildat ett teoretiskt ramverk. Resultatet visar att frivilligmedlemmarnas drivkrafter för medborgerlig motståndskraft består av en inre altruism och ett rationellt sökande efter trygghet. Samtidigt påvisas kontextens betydelse för deras insikt för att engagera sig. Dessutom visar resultatet att flertalet av drivkrafterna medborgarna har, härstammar eller stärks av behållningen frivilligmedlemmarna får av sin delaktighet. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att trots Sveriges långa tid av fred och vald styrmetod finns det hög medborgerlig motståndskraft men det är avgörande att staten kultiverar denna potential om den ska komma samhället till nytta. Studien bidrar till forskning om medborgarnas roll i det resilienta samhället samt forskning om motståndsrörelser, men också insikter om faktorer som bör kultiveras i skapandet av en säkerhetsstrategi baserad på medborgerlig delaktighet i totalförsvaret.

Masteruppsatsen avser att kvalitativt undersöka och analysera hur ett urval av unga invånare i Sverige upplever sin försvarsvilja i syfte att öka den konceptuella förståelsen för begreppet försvarsvilja. Analysen ställs i förhållande till nuvarande ansvarsfördelning av försvars- och säkerhetspolitiska frågor mellan svenska staten och den enskilda individen. Studiens resultat nås genom en kvalitativ innehållsanalys med ny empiriska data som inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsatser som kan dras från studien är att termen försvarsvilja bör betraktas som ett kontextberoende och dynamiskt begrepp vars aktuella innebörd för de unga invånarna synliggörs när begreppet analyseras i förhållande till den rådande försvars- och säkerhetspolitiska inriktning som är baserad på dagens hotbild och omvärldsläge.

I de senaste årens försvars- och säkerhetspolitiska debatt har begreppet försvarsvilja fått en renässans. I samband med att Sverige återigen satsar på nationellt försvar och återuppbygger totalförsvaret har det från politiskt håll betonats att försvarsviljan i befolkningen ska stärkas. Men vad menas egentligen med begreppet? Och varför är försvarsviljan viktig? Dessa frågor är inte nya, utan har utretts grundligt inom det psykologiska försvaret ända från 1952 fram till 1990-talet. Trots omfattande försök att enas om en entydig definition av begreppet försvarsvilja har så aldrig skett. Empirin i denna studie pekar på att det inte är något större problem då det ändå verkar finnas en utbredd intuitiv förförståelse för vad som menas. Denna förförståelse grundar sig i att det finns gemensamma föreställningar och sätt att tänka. Normer och värderingar påverkar vårt sätt att tänka. För att förklara de bakomliggande faktorer som bidrar till försvarsvilja syftar denna studie till att förstå begreppet försvarsvilja ur ett institutionellt perspektiv. Då samhället har genomgått stora förändringar sedan kalla krigets dagar skulle man kunna anta att man förstår begreppet annorlunda i dagens kontext. Försvarsvilja kan förstås som en känsla. Denna känsla bygger på insikt om att det finns något som är värt att försvara, nämligen vår demokrati och sätt att leva. Insikten måste också finnas om att detta kan vara hotat. När invånarna i samhället känner en delaktighet och inkludering i samhället skapas också incitament att vilja försvara det man värdesätter från det som hotar.

Everyone seems to agree that a nation's willingness to fight is vital for its defense and resilience in the event of an attack. In Swedish history, interpretations of this concept have varied, but no lasting scientific definition has emerged. Previousresearch in the field has taken a quantitative approach, focusing on identifying variables that seem to influence the willingness to fight. Few researchers have attempted to explain the significance of the concept itself. This study aims to bridge the gap that arises when researchers measure willingness to fight without truly understanding what the concept entails.Using Gerring’s conceptual theory, this study analyzes the understanding and application of the concept willingness to fight within the context of the Swedish total defense. The result reveals a broad interpretation, emphasizing the necessity of finding a common definition of the concept to mitigate potential misunderstandings and enhance its scientific and practical utility.

In the wake of a deteriorating security situation in Europe, after the Russian annexation of Crimea, a change is noticed in the Swedish debate on defence policy. The tendency to use the traditional Swedish concept of societal anchoring, Folkförankring, have increased without a clear definition of the concept. Despite this ambiguity, societal anchoring and a public will to defend, Försvarsvilja, is considered crucial for the defence of Sweden. The purpose of this thesis is to increase the understanding of these concepts with regard to national security. The concepts are investigated using a qualitative analysis of Swedish political policy documents and military doctrine within the framework of civil-military relations theory. The finding of this thesis is that societal anchoring, cannot be satisfyingly explained by traditional theories of democratic control. The concept is also used as a driver for increased societal resilience and participation in the total defence manifested in a will to defend the nation. Apart from traditional civil-military relation and theories of democratic control, the target for political measures is not the military, but the public citizen. The findings are understandable within a liberal democracy since a reduced individual freedom need to be legitimated. Sustaining liberal values, the public is adjusted to a new defence policy by legitimising a reinstated draft, increased individual responsibility and a shift toward a more militarized society.

Studien bidrar med kunskap om hur svåra kriser som krig kan aktivera och göra bruk av det förflutna. Undersökningen fokuseras på en pågående produktion av en utställning Korsvägar, som görs på Armémuseum och baseras på ett samarbete mellan statliga museer i Sverige och Ukraina. De teman som utställningen ska beröra har en stor relevans för Sveriges, Ukrainas, men även Rysslands nationella identitet. Därför undersöks i studien varför och på vilket sätt den gemensamma svensk-ukrainska historien görs påmind under det pågående Ukrainakriget och vilken roll det svenska museet får i den nya verkligheten. Studiens hypotes är att denna utställning aktiverar det förflutna i en kulturarvsform som ger en relevant samtidsprodukt präglad av det pågående kriget. Resultatet som kommer att visas i utställningen är en officiell bild av en djupgående svensk-ukrainsk gemenskap förankrad i en gemensam historia. Statliga kulturhistoriska institutioner från båda länder försöker att genom urval i det förflutna och sina samlingar skapa och representera gemensamma minnen för att kunna bruka detta ”arv” som en politisk resurs. Studiens resultat visar därför att utställningen Korsvägar spelar en mycket bredare roll än bara som en gemensam mellaninstitutionell skapelse. Studiens resultat diskuteras i relation till fältet kritiska kulturarvsstudier.

Försvarsviljan i Sverige är ett aktualiserat område, föremål för ett ökat uppmärksammande i den offentliga diskursen och i samband med upprättandet av en ny myndighet för det psykologiska försvaret. Vidare utgör Sveriges och övriga nordiska länders höga försvarsvilja en anomali, då de tillsammans avviker från forskningens normerande värden för vad som konstituerar en stark försvarsvilja. Denna forskning bygger på intervjuer med sakkunniga inom civilsamhället och Försvarsmakten, syftande till att förstå upphovet till svensk försvarsvilja och Sveriges inkluderande i avvikelsen i nordisk försvarsvilja (the Nordic Experience). Genom en fenomenografisk analys av respondenters upplevelse av fenomenet försvarsvilja, bidrar denna forskning med ökad kunskap om försvarsviljans identifierade fundaments inflytelser (kultur, geografi, historia), samt förståelse för varför försvarsviljan bör underhållas som en strategisk resurs. Forskningen bidrar därmed till Försvarsmaktens arbete i att verka som en del i denna process.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollärare upplever sin roll inom totalförsvaret och hur deras försvarsvilja ser ut. Totalt har tio förskollärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys utfördes på intervjumaterialet. Detta resulterade i två teman och sju subteman som redogör för gynnsamma samt ogynnsamma aspekter för förskollärares syn på sin roll inom totalförsvaret och deras försvarsvilja. Slutsatserna från denna studie var att förskollärare anser att de har en viktig roll inom totalförsvaret och att det finns en hög försvarsvilja. Studien visar dock att kunskapen och informationen om vad deras roll innebär är bristande, inte bara internt utan även stort i samhället och att ledare utgör en viktig roll i att sprida den kunskapen. Slutligen visadestudien på att den mest ogynnsamma aspekten är det som står oss närmast - familjen. Behovet att skydda sin egen familj och veta att den är trygg är det viktigaste och det visar i sig hur viktig förskolan är som aktör inom det civila försvaret för att tillgodose det behovet. / The aim of this study was to study how preschool teachers perceive their role within the total defence and what their willingness to defend one’s own country looks like. A total of tenpreschool teachers have been interviewed through semi-structured interviews and the interview material has been data-processed through a thematic analysis. This resulted in two themes and seven subthemes that included favorable and unfavorable aspects of preschool teachers view of their role in total defence and their willingness to defend. The conclusions of this study were that preschool teachers think that they have an important role in the total defence and that there is a high willingness to defend, but that the knowledge and information about what their role entails is lacking, not only internally but also widely in society and that leaders plays an important role to spread this knowledge. Finally this study shows that the most unfavorable aspect, for the willingness to defend one’s country, is what we have closestto us - the family. The need to protect the own family is the most important thing and that itself shows how important preschool is as an actor in the civil defence.

Sveriges försvarspolitik har genomgått stora förändringar de senaste åren, såsom att återinföra värnplikten och öka antalet personer som kallas till mönstring. Denna studie utforskar fenomenet plikt i sammanhanget av den militära grundutbildningen. För att undersöka detta har fem personer som utfört en militär grundutbildning någon gång under tidsperioden 2018-2024 intervjuats, intervjuerna har sedan analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Som underlag för studien har en del av den tidigare forskning som gjorts på ämnet presenterats, sådan som exempelvis undersökt motivationsfaktorer bakom varför individen tjänstgör i militären. Forskning visar att motivation varierar i hög grad beroende på kontext, samt att försvarsviljan är beroende av flera faktorer. För att analysera resultatet av intervjuerna har studiens teoretiska ramverk tillämpats. Ramverket består av Anthony Giddens teori om staten och våld samt Siniša Malešević förklaringsmodeller för modern krigföring. Med detta teoretiska ramverk analyseras resultatet utifrån ett militärsociologiskt perspektiv vilket kontextualiserar plikten i förhållande till det militära sammanhanget. Resultatet av analysen visar att informanternas känsla av plikt och hur de uppfattar den militära grundutbildningens syfte är förenliga med varandra. Relationen mellan individens motiv och staten är komplex, men det är inom denna relation plikten existerar. Utifrån insikterna om plikt har resultatet följaktligen givit utrymme för en diskussion om fältets relevans för vidare forskning.