Syftet med studien var att undersöka hur anställda upplever det att samverka och arbeta i en värdestyrd organisation med uttalad värdegrund. För undersökningen tillämpades en kvalitativ metod i form av tematisk analys. Datainsamlingen bestod av tio intervjuer med open-structure. Inklussionskriterierna krävde att deltagarna hade arbetat i en värdestyrd organisation i minst sex månader. Den tematiska analysen genererade fyra teman: "Meningen med arbetet" beskriver hur de anställda hittar och upprätthåller syftet med deras arbete. "Gemenskapens betydelse" beskriver individernas känsla av gemenskap inom organisationen, uppbyggnad av relationer genom organisationen, vad som krävs för att vara en del av den stora gemenskapen samt vad som händer när individen inte känner sig delaktig. "Bekräftelse från omgivningen" speglar individernas tankar kring att jobba på organisationer med uttalad värdegrund, hur de uppfattas av omgivningen och hur det influerar dem att bli en del av varumärket. Det sista temat "Att leva upp till värdegrunden" beskriver tankarna om att dela värdegrunden och vad som händer när värdegrunden matchar deras egna värderingar samt de konsekvenser som uppstår när individen inte delar organisationens värdegrund. Resultaten visade att det krävs mycket engagemang och energi från individer som arbetar i värdestyrda organisationer. Något som i sin tur inte passar alla. När det blir fel kan individen börja ifrågasätta sin egen tillräcklighet som person. Känner individen däremot att värdegrunden matchar, blir organisationens värdegrund en del av individen.

ABSTRAKTSexualitet och sexuell hälsa är ämnen viktiga för välmående och som bör lyftas fram av professionella i arbetet med människor. Genom åtta semistrukturerade intervjuer med informanter inom sexologiområdet har studien utforskat en modell, Occupational Perspective of Sexuality (OPS), för att ta reda på om den kan bidra till sexologisk praktik, och i så fall på vilket sätt. Utifrån två frågeställningar: Vad kan sexologer beskriva om sexualitet och sexuell hälsa utifrån de fyra dimensionerna i OPS: att göra sexuella handlingar, att vara en sexuell varelse, att bli en sexuell person och att tillhöra sin sexualitet? och Hur beskriver sexologer att de fäster vikt vid: göra, vara, bli och tillhöra i sitt arbete? Empirin ger en uppdelning av att tillhöra i två delar: att tillhöra sin sexualitet och att tillhöra i relationer. Den senare handlar om tillhörighet till gruppen och lyfter fram styrkan som finns i tillhörigheter, den förra handlar om individens egen sexuella identitet och formandet av den. Resultatet visar att det verkar finnas en osäkerhet och att det saknas förståelse för sexualitet som en mångfald. Resultatet bekräftar tidigare forskning om hur externa faktorer så som människors attityder eller samhällets och/eller gruppers normer kan bli begränsande faktorer för sexualitetsprocessen. Slutligen så verkar en del människors sexualitet begränsas av att reflektioner kring sitt sexuella-jag saknas, vilket verkar bidra till att känsligheten för extern påverkan ökar. Mot bakgrund av det sexologerna i studien diskuterar så kan OPS-modellen vara ett verktyg för att möjliggöra samtal kring sexualitet och sexuell hälsa. Modellen bör användas med båda perspektiven av att tillhöra samt förslagsvis tillsammans med Ex-PLISSIT, för än mer reflekterande. Tillsammans kan de ge möjlighet till en bredare syn på sexualitet, ökad självkännedom samt djupare känsla för att tillhöra sin sexualitet, på sina villkor. Nyckelord: sexualitet, sexologisk praktik, sexuell hälsa, tillhöra, identitet, normer / ABSTRACTSexuality and sexual health are important issues for well-being and ought to be highlighted by professionals in different ways when working with people. Through eight semi-structured interviews with specialists in the field of sexology, this study has explored a model, Occupational Perspective of Sexuality (OPS), to find out if it can contribute to sexual practice, and if so, in what way? Based on two questions: What can sexologists describe about sexuality and sexual health based on the four dimensions of OPS: doing sex(uality), being a sexual being, becoming a sexual being, belonging to one's sexuality? and How do sexologists describe how they attach importance to: doing, being, becoming and belonging, in their work?The empiricism divides belonging into two parts: belonging to one's sexuality and belonging to relationships. The latter is about belonging to a group and highlighting the strength existing in belonging, the former is about the individual's own sexual identity and the development of it.The outcome shows there seems to be some uncertainty and lack of understanding of sexuality as diversity. The results confirm previous research on how external factors such as people's attitudes or norms of society and/or groups can become limiting factors for the sexuality process. Finally, some people's sexuality seems to be limited by the lack of reflections on their sexual self, which seems to increase the sensitivity to external influence.In light of what the sexologists in this study are discussing, the OPS model can be a tool for enabling conversations about sexuality and sexual health. The model should be used with both perspectives of belonging, as well as, together with Ex-PLISSIT, for even more reflections. Together, they can provide a broader view of sexuality, increased self-awareness and a deeper sense of belonging to one’s sexuality, on their own terms.Keywords: sexuality, sexual practice, sexual health, belonging, identity, norms,

Försvarsviljan i Sverige är ett aktualiserat område, föremål för ett ökat uppmärksammande i den offentliga diskursen och i samband med upprättandet av en ny myndighet för det psykologiska försvaret. Vidare utgör Sveriges och övriga nordiska länders höga försvarsvilja en anomali, då de tillsammans avviker från forskningens normerande värden för vad som konstituerar en stark försvarsvilja. Denna forskning bygger på intervjuer med sakkunniga inom civilsamhället och Försvarsmakten, syftande till att förstå upphovet till svensk försvarsvilja och Sveriges inkluderande i avvikelsen i nordisk försvarsvilja (the Nordic Experience). Genom en fenomenografisk analys av respondenters upplevelse av fenomenet försvarsvilja, bidrar denna forskning med ökad kunskap om försvarsviljans identifierade fundaments inflytelser (kultur, geografi, historia), samt förståelse för varför försvarsviljan bör underhållas som en strategisk resurs. Forskningen bidrar därmed till Försvarsmaktens arbete i att verka som en del i denna process.