Sedan 60-talet har språket i domar och dess process som helhet diskuterats och utretts både i stor och liten skala med syftet att förenkla språket och tydliggöra domarna. Ett återkommande resultat är att dessa undersökningar och åtgärderna som följt har haft lite effekt. I denna problematik tog denna studie sin utgångspunkt för att med hjälp av intervjuer fråga parter inom förvaltningsrätten i Linköping och Härnösand om hur de uppfattar språket. Utifrån parternas svar dras slutsatsen att få saker har blivit bättre inom domskrivningen och att det problematiska mönstret återfinns även inom förvaltningsdomstolarna. Med inneboende diskursanalys och demokratianalys konstateras i uppsatsen att det finns belägg för att det finns en språklig juridisk diskurs, präglad av blindhet inför medborgarnas förutsättningar och med en professionell karaktär som påverkar domarnas utformning. Detta stärks också av att ett ”offentligt” etos med hänsyn till parterna saknas i många domar vilket är oroväckande då den stil som offentligt anställda använder påverkar medborgares syn på den svenska staten i högsta grad. Med detta i åtanke dras slutsatsen att förtroendet för förvaltningsdomstolarna är hotat via den domskrivning som utförs idag och att åtgärder med riktig effekt krävs.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-34896 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Petric, Stefan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds