Forskning visar att psykisk hälsa är någonting annat än frånvaron av psykisk ohälsa eller psykiska sjukdomar. För att främja psykisk hälsa bör begreppet definieras och göras mätbart. Mental Health Continuum – Short Form (MHC-SF) mäter positiv psykisk hälsa, vilket har visat sig vara en skyddsfaktor till att utveckla psykiska besvär och självmord. När det gäller att förbättra psykisk hälsa på populationsnivå är barn och unga en prioriterad grupp. Även hos andra grupper, så som olika minoriteter, är psykiska besvär mer vanligt än i övriga befolkningen. Studien syftade därför till att genomföra en psykometrisk utvärdering av MHC-SF i en svensk ungdomspopulation och beskriva och jämföra psykisk hälsa bland unga hbtq-personer och heterosexuella i årskurs 9 och 2 på gymnasiet i Västmanland. Kvantitativ metod med tvärsnittsdesign tillämpades baserat på data från läns- och ungdomsundersökningen Liv och Hälsa Ung 2014. Data analyserades med en faktoranalys, univariat analys samt en multivariat logistisk regressionsanalys. MHC-SF hade goda psykometriska egenskaper och den ursprungliga trefaktormodellen fick stöd, fast med 12 istället för 14 frågor. Unga hbtq-personer hade sämre psykisk hälsa jämfört med heterosexuella med hänsyn tagen till kända confounders. Två huvudsakliga slutsatser kan dras från studien. MHC-SF är användbar i en svensk ungdomspopulation med endast 12 frågor; den psykiska hälsan bland unga hbtq-personer är helt klart inte lika god som bland heterosexuella.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-36331 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Johansson, Julia |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0068 seconds