Return to search

Sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn som far illa

Inledning: Den svenska hälso-och sjukvården för barn ska bedrivas i enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter. I konventionen står att alla barn har rätt till skydd mot fysiskt eller psykiskt våld, vanvård, övergrepp och utnyttjande av förälder eller annan som tar hand om barnet. Vidare är all hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att anmäla misstankar om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Dock är frekvensen av anmälan låg inom sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn som misstänks fara illa. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes, där åtta stycken sjuksköterskor med eller utan specialistutbildning i hälso-och sjukvård för barn och ungdomar inkluderades. Resultat: Sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma och agera när det föreligger misstanke om att ett barn far illa påverkas av olika faktorer. Rädsla för konsekvenserna av en orosanmälan till socialnämnden leder till uteblivna orosanmälningar. Mötet med ett barn som misstänks fara illa berörde sjuksköterskan och att anta ett professionellt förhållningssätt var en viktig strategi för att kunna hantera situationen på ett adekvat sätt. Stöd från kollegor och erfarenhet av tidigare fall samt kunskap inom området var exempel på faktorer som påverkade sjuksköterskans förmåga att fullfölja sin anmälningsskyldighet. Diskussion: Sjuksköterskan upplevde det problematiskt att tillämpa familjecentrerad vård och samtidigt arbeta utifrån barnkonventionen. Dessa två perspektiv om vad som är barnets bästa visade sig stå i konflikt med varandra i vissa fall där barn far illa. Behovet av kunskap och erfarenhet inom ämnet för en ökad anmälningsbenägenhet har påvisats av tidigare forskning och framgår tydligt även i föreliggande studie. Konklusion: Fortbildning och erfarenhetsutbyte på avdelningsnivå samt ett närmre samarbete mellan socialtjänst och hälso-och sjukvården kan minska de negativt påverkande faktorerna för anmälningsbenägenheten. / Introduction: The Swedish health care for children shall be conducted in accordance with the Childrens Rights Convention. The convention states that all children have the right to be protected against physical or psychological violence and all forms of maltreatment. Furthermore, all healthcare professionals are by law obliged to report any suspected case of child maltreatment, to the social welfare committee. However, healthcare professionals still fail to report all suspected cases to the social services. Purpose: To illuminate nurses experiences of meeting children exposed to violence or child maltreatment. Method: A qualitative interview study with inductive approach was performed, where eight nurses with or without specialist education in healthcare for children were included. Result: The nurse´s ability to recognize and react on suspicions that a child is being maltreated was greatly affected by various factors. The fear of potential negative consequences of a report to the social welfare services effected the response rate. The encounter with a maltreated child affected the nurse emotionally. Therefore, it was of great importance to adopt a professional approach as a strategy for managing the situation adequately. Support from colleagues and experience in previous cases as well as knowledge in the field were examples of factors that affected the nurse's ability to fulfill his or her reporting obligation. Discussion: The nurse found it problematic to apply family-centered care while also working in accordance to the Children Rights Convention. These two perspectives on the child´s best interest proved to conflict with each other in cases of child-maltreatment. The need for knowledge and experience for increased reporting tendency has been demonstrated by previous research and was clearly evident in this study as well. Conclusion: Continuing education and discussions about lived experiences with colleagues, along with improved cooperation between social services and health care can reduce the negatively influencing factors for nurses reporting abilities.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-26795
Date January 2018
CreatorsLindén, Sophie, Malmsjö, Caroline
PublisherMalmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0016 seconds