Bakgrund: Var tredje sekund drabbas en person av en demenssjukdom i världen. De flesta av dessa bor kvar hemma i flera år och blir vårdade av en anhörig. Enligt svensk lag ska anhöriga erbjudas anhörigstöd av sin hemkommun. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av stöd för att vårda närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I sammanställningen av 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar framkom tre kategorier: upplevelse av personlig information, upplevelse av vardagligt stöd samt upplevelse av reflektion. Anhöriga upplevde informationsbrist om att det fanns stöd att tillgå i vårdandet av sin närstående med demenssjukdom i hemmet, och hur de får tillgång till dessa stöd. De anhöriga som däremot fått information om stöd uppskattade också stöden då det bidrog till avlastning i vardagen och bättre livskvalitet. Dessutom upplevde anhöriga att stödet hade bidragande faktorer till att klara av vardagen. Många anhöriga hade en positiv upplevelse av att få stöd i skriftlig, muntlig och gruppvis form, ett stöd som också gav upphov till reflektion. Slutsats: Att vårda sin närstående med demenssjukdom kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande, vilket gör att behovet av stöd är viktigt för den anhöriga. Stöd till anhöriga behöver komma in i ett tidigt skede, men eftersom behovet av stöd ändras över tid krävs också kontinuerlig uppföljning för att en tillräcklig omvårdnad ska upprätthållas. / Background: Every three seconds, a person in the world suffers from dementia. Most of these stay at home for several years and are cared for by a relative. According to Swedish law, relatives must be offered relative support by their home municipality. Aim: The aim was to shed light on relatives' experience of support for caring for relatives with dementia at home. Method: A literature review based on qualitative scientific articles. Results: In the compilation of 10 qualitative scientific articles, three categories emerged: experience of personal information, experience of everyday support and experience of reflection. Relatives experienced a lack of information that there was support available in the care of a close relative with dementia at home, and how they get access to this support. The relatives who, on the other hand, received information about support also appreciated the support as it contributed to relief in everyday life and a better quality of life. In addition, relatives felt that the support had contributing factors to coping with everyday life. Many relatives had a positive experience of receiving support in written, oral and group form, a support that also gave rise to reflection. Conclusion: Caring for a close relative with dementia can be both physically and mentally stressful, which means that the need for support is important for the relative. Support for relatives needs to come in at an early stage, but since the need for support changes over time, continuous follow-up is also required in order maintain adequate care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-445528 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Bohte, Ethel, Jörholt, Maja |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds