Return to search

Etiska perspektiv på riskhantering i samhällsplaneringsprocessen : Hur kan hanteringen av risker med transport av farligt gods förstås utifrån etisk teori? / Ethical perspectives on risk management in society and spatial planning processes : Linking risk management regarding transportation of dangerous goods and ethical theory.

Samhällets hantering av komplexa risker karaktäriseras av osäkerhet, ojämlikhet i exponering och otillräckliga resurser för att hantera riskerna. Det gör att avvägningar måste göras om vilka risker som kan accepteras och hur resurser ska allokeras för att hantera dem. Många av riskerna är också väldigt osannolika. Olyckor som resulteras av transport av farligt gods på vägnätet är exempel på sådana risker. Dessa risker utreds idag ofta av konsulter på företag som har specialiserat sig på ämnet. I avsaknad av specifika nationella kriterier för acceptabla risknivåer förhåller de sig dels till lagstiftning (till exempel Plan- och bygglag), dels till regionala riktlinjer och utvärderingar. Syftet med utredningarna är att beskriva riskerna med transport av farligt gods nära den plats där ny bebyggelse planeras, att bedöma huruvida riskerna kan accepteras samt i de fall riskerna bedöms som oacceptabelt höga även presentera förslag på åtgärder för att minska dem. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur dessa föreslagna åtgärder motiveras, med utgångspunkt i fem etiska teorier. Genom en kvalitativ innehållsanalys där de etiska teorierna har införlivats visar uppsatsen att riskutredningarna och de förslag på åtgärder som presenteras främst bygger på de etiska teorierna utilitarism och teorin om det sociala kontraktet. Detta har konstaterats genom att tre teman identifierats och analyserats: risksamhället, ekonomiska argument och antropocentrism. Vidare har syftet varit att ge förslag på hur riskreducerande åtgärder kan motiveras utifrån etiska teorier som inte visat sig synliga genom den kvalitativa innehållsanalysen. I uppsatsens diskussionskapitel beskrivs hur deontologisk etik, dygdetik samt miljöetik kan användas för att motivera riskreducerande åtgärder på andra sätt. Slutligen konstateras i uppsatsens diskussion och slutsatser att de studerade utredningarna delar tre metodologiska utmaningar. Bland annat finns en motsättning mellan utredningarnas probabilistiska förståelse för risk och hur vissa riskreducerande åtgärder motiveras. En rekommendation görs att konsultföretagen diskuterar dessa utmaningar och deras implikationer för trovärdigheten i utredningarna. / Complex risks in today’s society are characterized by uncertainty, inequality in terms of exposure, and a lack of resources to handle all risks. Because of this, trade-offs have to be made in terms of what risks can be accepted and how society’s resources for risk management should be allocated. Added to this, many of the risks are very improbable. An example of such risks are accidents resulting from transportation of dangerous goods. In Sweden, these risks are often analysed by consultants at companies that have specialized themselves in this field. As there are no nationally determined criteria for when these risks are at acceptable levels, these consultants relate to legislation, regional policies, and evaluations. The purpose of these analyses is to describe the risks of constructing buildings near roads where dangerous goods are being transported. The purpose is also to assess whether the risks can be accepted, and if not, provide recommendations for measures to reduce the risk levels. The purpose of this thesis was to investigate how these recommendations are motivated, with ethical theory as departure point. Through a qualitative content analysis (where five ethical theories were integrated) the study shows that it is mainly utilitarianism and social contract theory that underpin the assessments and recommendations. This is concluded through the identification and analysis of three key themes: risk society, economic arguments, and anthropocentrism. A second purpose was to provide alternatives to how risk reducing measures can be motivated. The discussion provides thoughts and examples on how deontology, virtue ethics and environmental ethics can be used to find other ways to motivate risk reducing measures. Finally, the thesis concludes that the six assessments studied share three methodological challenges. For example, there seems to be a contradiction between on the one hand a probabilistic understanding of risk, and the way some of the risk reducing measures are motivated. As a result, this thesis recommends that consultancy companies discuss these challenges and the implications of them on the credibility of the assessments.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90789
Date January 2022
CreatorsSörman Laurien, Elvira
PublisherKarlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0042 seconds