Det krävs planering för tid, ekonomi och andra resurser när det kommer till sjukvård. För att sjukvård ska fungera behövs det olika verktyg och hjälpmedel. Dessa verktyg och hjälpmedel är till för att ta reda på vilka patienter som ska prioriteras och vilka behandlingar som ska finansieras. Detta görs genom att undersöka exempelvis hur stor skillnad det är på kvalité och kostnad mellan olika behandlingar. Kostnadseffektanalys är ett verktyg som används för att mäta de övergripande hälsofördelarna av behandlingar, med hänsyn till deras kostnader. Det finns olika mätverktyg för att ta reda på vilka behandlingar som bör finansieras och ett av de verktygen är QALY (kvalitetsjusterande levnadsår), där vi kombinerar livslängden och livskvaliteten. Många har kritiserat QALY eftersom de menar att ramverket av QALY leder till diskriminering av patienter med funktionsnedsättning. Dock anser Whitehurst och Engel att diskriminering uppkommer av frågeformuläret som används och inte av ramverket. Frågeformulär används inom forskning och sjukvård för att ta reda på hur patienter värderar sitt hälsotillstånd med hjälp av kryssfrågor om deras psykiska och fysiska mående. Utifrån det jag har läst visar det sig trots att frågeformulären behöver förbättras inom vissa avseenden att problemet ligger på QALY som ramverk. En av kritikerna, Sean Sinclair, anser att vi bör använda oss av patient preference theory om vi vill minska risken för diskriminering av patienter med funktionsnedsättning. Enligt Sinclair diskriminerar standard QALY- ramverket dem som har funktionsnedsättningar. Detta gäller oavsett om vi använder oss av undersökningar som frågar endast/huvudsakligen personer med funktionsnedsättning eller allmänheten. Sinclair anser att problemet bäst löses genom att göra en strukturell förändring av hur vi värderar hälsotillståndet hos patienter med funktionsnedsättningar med hjälp av ett nytt, relativiserat ramverk. Jag kommer att visa att Sinclair har rätt i att diskriminering av patienter med funktionsnedsättning kan förekomma oavsett hur vi justerar frågeformulären eller vem vi frågar. Men även som Sinclair föreslår, borde sjukvården använda sig av patient preference theory och inte av standard QALY på grund av att oavsett om frågeformuläret förbättras så kommer det fortfarande uppstå diskriminering av människor med funktionsnedsättning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-504468 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Salih, Fidan |
| Publisher | Uppsala universitet, Avdelningen för praktisk filosofi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds