Syftet med detta projekt var att förse Region Uppsala med ett förslag på ett hållbart regninsamlingssystem som kan användas vid den spårvagnsdepå som ska byggas utanför Uppsala. Detta i enlighet med regionens hållbarhetsmål, som bland annat anger att vattenkvalitet ska anpassas efter användningsområde. Projektet utfördes på beställning av Region Uppsala, i samarbete med STUNS energi. För att undersöka befintliga regninsamlingssystem i Sverige användes en semi-systematisk litteraturstudie. De system som undersöktes var huset Celsius i Uppsala, Sergelhusen i Stockholm och Citypassagen i Örebro. Dessa system jämfördes utifrån fyra kriterier och poängsattes baserat på hur väl de uppnådde dessa. Taktypers påverkan på det insamlade regnvattnets kvalitet jämfördes genom en litteraturstudie. Dessutom utvecklades ytterligare ett poängsystem baserat på Livsmedelsverkets kvalitetskrav för dricksvatten där kvalitetsparametrarna rangordnades utifrån hur allvarliga konsekvenser exponering för dessa skulle ge. För att avgöra vilket ändamål som det insamlade vattnet skulle kunna användas till inom spårvagnsdepån modellerades två system, ett för toalettspolning och ett för spårvagnstvätt. Systemet som Citypassagen använder är mest lämpat för implementering vid depån. Systemet är skyfallssäkert då det finns en dagvattentank innan reningen och eftersom dagvattentanken är av tillräckligt stor kapacitet för att hantera intensivt regn utan att omkringliggande ytor påverkas. Detta regninsamlingssystem har även kapacitet att täcka över 70 % av Citypassagens årliga vattenbehov för spolning av toaletter. Resultaten visar att galvaniserad metall var den mest lämpade taktypen om first flush används. First flush är en metod som används vid regninsamling där den första insamlade vattenvolymen avlägsnas före den faktiska regninsamlingen sker. Om first flush inte användes var gröna tak, takspån av trä eller takpannor av lera de mest lämpliga taktyperna på depåtaket. Gröna tak och takspån av trä bidrar till organiskt material i det insamlade regnvattnet som vid klorrening bildar flyktiga och giftiga biprodukter. Gröna tak och takspån av trä bör därför ej kombineras med regninsamling till en spårvagnstvätt där klorrening förekommer. Modelleringen av vatteninsamling och förbrukning, baserat på nederbördsdata från 1994–2023, visar att recirkulerat vatten och/eller regnvatten kan ersätta ungefär 99 % av det förväntade vattenbehovet inom depån oavsett val av användningsområde. Vid ett system anpassat för spolning av toaletter utnyttjas 28,4 % av tillgängligt vatten medan systemet för tvätt av spårvagnar utnyttjar 81,8 %. Utifrån resursutnyttjande av vatten anses därmed spårvagnstvätt vara det bättre lämpade användningsområdet. Dessa resultat är baserade på de största undersökta kapaciteterna hos dagvattentanken vilket motsvarar 105 m3 vid spolning av toaletter respektive 210 m3 vid spårvagnstvätt. Studien visar att implementering av ett regninsamlingssystem vid den planerade spårvagnsdepån är möjligt och att detta bidrar till en avsevärd minskning av användningen av kommunalt dricksvatten. Dessutom kan projektet och dess rekommendationer fungera som modell för framtida initiativ och därigenom främja hållbar utveckling.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-530004 |
| Date | January 2024 |
| Creators | von Buxhoeveden, Ulrika, Pettersson, Emma, Larsson, Sofia, Malm, Daniel, Alexandersson, Linnea |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Självständigt arbete i miljö- och vattenteknik ; 106 |
Page generated in 0.0029 seconds