Familjehemsvården i Sverige är utbredd, det är den vanligaste insatsen för barn som av olikaorsaker inte kan bo hemma med sina föräldrar. Trots att familjehemsvården är utbredd i Sverigefinns knapphändig forskning om dess påverkan på hela familjesystemet, och mer specifiktfamiljehemsföräldrarnas biologiska barn. Med grund i detta har vi fått ett intresse av attundersöka just biologiska barns egna upplevelser av att växa upp i familjehem. Syftet medstudien är att undersöka hur och om biologiska barn påverkas av att växa upp i ett familjehem.Därmed undersöka och analysera det biologiska barnets egen berättelse om dennes psykiskahälsa, relationer till föräldrarna samt det placerade barnet, för att utvärdera vilken effektfamiljehemsplaceringar har på deras liv.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där 6 biologiskabarn som har växt upp i ett familjehem fått berätta sin historia. Det insamlade materialet haranalyserats med hjälp av tre olika teorier; KASAM, familjepraktiker samt Eriksonsidentitetsutvecklingsteori.Slutsatserna från studiens resultat tyder på att de biologiska barnen har en grundläggandepositiv syn på familjehemsvården. Däremot hade majoriteten av respondenterna önskat fåttstöd från professionell under sin uppväxt. De biologiska barnen upplever attfamiljehemsplaceringarna har medfört både positiva och negativa effekter. / Foster care in Sweden is widespread, it is the most common intervention for children who, forvarious reasons, cannot live at home with their parents. Despite the fact that foster care iswidespread in Sweden, there is almost no research on its impact on the entire family system,and more specifically the biological children of the foster parents. Based on this, we havegained an interest in investigating biological children's own experiences of growing up in fosterhomes. The aim of the study is to investigate how and if biological children are affected bygrowing up in a foster home. Thus investigate and analyze the biological child's own storyabout their mental health, relationships with the parents and the foster child, in order to evaluatethe effect foster care has on their lives.The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews where 6biological children who have grown up in a foster home told their story. The collected materialhas been analyzed through three different theories; KASAM, family practice and Erikson'sidentity development theory.The conclusions from the results of the study indicate that the biological children have afundamentally positive view of foster care. In contrast, the majority of respondents would haveliked to have received professional support during their upbringing. The biological childrenfeel that the foster home placements have had both positive and negative effects on them.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-107091 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Back, Emilia, Palm, Tove |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds