Överlag är det vanligt att elever i de yngre åldrarna har svårigheter att lära sig och förståde abstrakta processerna i fröets groningsprocess och fotosyntesen. Syftet med mittexamensarbete är att undersöka hur praktiska laborationer kan hjälpa elever attkonkretisera dessa abstrakta processer. Min frågeställning som jag har utgått ifrån är”Hur förändrar ett laborativt arbetssätt elevernas kunskaper och förståelse förfrögroningsprocessen och fotosyntesen?” För att kunna besvara denna har jag gjort enkartläggning av elevernas kunskaper om fröets groningsprocess och fotosyntes såvälföre som efter en laboration för att bilda mig en uppfattning om elevernas kunskapsnivåoch hur den förändrats genom de experiment som jag låtit eleverna genomföra. Minteoretiska grund för detta examensarbete har tagit avstamp i variationsteorin och jag harpraktiserat learning study i min egen undervisning. Den grupp jag studerat är mina egnaelever som jag har undervisat under en tidsperiod, då jag såg examensarbetet som ettypperligt tillfälle att få möjlighet att utveckla min egen undervisning utifrån forskningsamt att praktiskt pröva några vetenskapliga teorier. Möjligheten att studera mina elevernärmare för att kunna undersöka om undervisningsstrategin som används i klassrummetär optimal för eleverna, har gett mig teoretiska perspektiv och praktiska redskap för attdokumentera, analysera och utvärdera min undervisning med ett vetenskapligtförhållningssätt. Denna utvärdering kommer att ligga till grund för att jag ska kunnaompröva och utveckla mina undervisningsmetoder vidare i framtiden. I studien som genomförts har jag har utgått ifrån en konstruktivistisk syn på kunskapoch använt Piagets stadieteori samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv somhjälpmedel vid kartläggningen av elevernas kunskaper och vid analys av resultaten. Föratt kunna synliggöra elevernas utveckling genomförde jag två enkäter före och efter atteleverna hade genomfört en laboration. Enkäterna handlade om vad eleverna förknipparmed fotosyntes, beskrivning av fotosyntes och om fröets groningsprocess. Underexperimentets arbetsgång var jag med i klassen och observerade eleverna samt derasplanteringar.Flertalet elever gav i enkäterna likartade svar, medan ett fåtal avvek markantantingen genom en mycket god processförståelse eller en bristfällig. Dessa avvikelservalde jag att studera närmare genom att låta eleverna delta i ett kompletterande samtalkring vad de lärt sig, då jag uppfattar att det är avvikelserna som ger ledtrådar till att identifiera styrkorna och svagheterna i undervisningen; Varför lyckades jag nå framsärskilt väl till en del elever och vad brast i min undervisning gentemot de elever somjag inte nått fram till?Resultatet som jag har kommit fram till i min studie är att det ger ett visst stöd förkunskapsutvecklingen hos flertalet elever att använda praktiska laborationer för attkonkretisera fröets groningsprocess och fotosyntesen. Dessvärre har inte praktisktlaborationsarbete varit en tillräcklig eller optimal undervisningsstrategi för en del aveleverna då dessa inte uppvisade någon kunskapsutveckling efter laborationen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-27584 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Nilsson, Angelina |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds