Forskare och teknologer talar om artificiell intelligens som en revolution lika omvälvande som industrialismen och investerare har skyhöga förväntningar. Detta medan det hos allmänheten finns både okunskap om och rädsla inför AI, även om AI redan i dag tillämpas inom områden som sjukvård och industri. Många tillämpningar innebär att människans livsmiljö behöver anpassas för att AI ska fungera. När ny teknologi växer fram saknar vi ofta uttryck att tala om den och AI är dessutom till stor del osynlig för blotta ögat. Allmänheten blir därför i stor utsträckning beroende av mediernas skildringar. Det ger medierna makt eftersom de får kontroll över de budskap som sprids om AI, vilket gör att de kan påverka våra tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien har varit att utforska hur AI har konstruerats i medierna i en tid när varken AI eller diskurserna om AI har hittat sin slutgiltiga form, det vill säga låsts in. Vad säger vi egentligen om AI i form av diskurser, ramar och metaforer? Empirin består av 90 nyhetsartiklar om AI publicerade av TT Nyhetsbyrån från 1980-talet till mars 2020. TT Nyhetsbyrån har en unik plats som nyhetsförmedlare då de når ut till hela Sveriges befolkning och åtnjuter stort förtroende hos allmänheten. Studiens teoretiska ramverk består av tre teorier i samspel: diskursanalys, framingteori och metaforteori. Diskursanalys ser språket som en social handling, vilket innebär att diskurser om AI kan leda oss i en viss riktning. Framingteori studerar hur olika sätt att rama in ett ämne som AI styr hur vi uppfattar och tolkar det. Metaforer ses i studien som centrala tankestrukturer som påverkar hur vi uppfattar, känner och handlar kring AI. Metodval är kvalitativ analys utifrån den undersökningsmodell som konstruerades med det teoretiska ramverket som grund. Resultaten visar att inramningen av TT Nyhetsbyråns artiklar är övervägande positiv, där AI i majoriteten av artiklarna presenteras som ett verktyg med stora möjligheter, som bör utvecklas och tillämpas. Metaforer som förekommer tillskriver maskinen mänskliga egenskaper och motiv och framställer AI-tillämpningar som smarta, läskunniga, nyfikna med flera mänskliga förmågor. Det impliceras i flera artiklar att maskinen skulle ha ett intresse av att konkurrera med människan. En central slutsats är att det förekommer ett spänningsfält med två motsatta huvuddiskurser i empirin. Den ena beskriver AI som ett neutralt verktyg, den andra som en konkurrent till människan. Båda leder till bilden av AI som ett verktyg med stor potential. AI-intressenterna gynnas av spänningsfältet medan läsare missgynnas: de lämnas att själva dra slutsatser om AI:s egentliga fördelar och nackdelar. Andra slutsatser är att de metaforer som förekommer tillskriver AI mänskliga egenskaper och motiv, vilket skapar stora förväntningar. Metaforerna döljer att AI kan förekomma i andra former än som en människoliknande robot, former som inskränker människans livsutrymme. Inramningen har varierat något över tid och tecken finns på att diskurser har låsts in. I empirin finns en klar övervikt för vita män ur elitklassen, vilket gör att TT Nyhetsbyrån kan sägas reproducera existerande maktstrukturer. / According to scientists and technologists, Artificial Intelligence is as revolutionary as the Industrialisation, and investors have soaring expectations. At the same time there is ignorance and fear of AI among the public, even though AI is already being applied in areas such as healthcare and industry. Many applications mean that human life must be adapted to make AI work. As new technologies emerge, we often lack expressions to talk about them, and AI is also largely invisible to the naked eye. The public, therefore, is largely dependent on depictions in media. Newspapers and radio channels decide what messages are spread about AI, messages which influence our thoughts, feelings and actions. The aim of this study was to explore how AI has been constructed in the media at a time when neither AI nor the discourses of AI have found their final form. What do we really say about AI? This study investigates 90 news articles about AI published by TT Nyhetsbyrån from the 1980s to March 2020. TT Nyhetsbyrån has the ability to reach the entire population of Sweden and enjoy great public confidence. The study’s theoretical framework consists of three theories in interaction: discourse analysis, framing theory and metaphor theory. Discourse analysis sees language as a social act, which means that discourses about AI can influence our behaviour. Framing theory studies how different ways of framing a topic such as AI can determine how we perceive and interpret it. In this study, metaphors are defined as central thought structures that influence how we perceive, feel and act. A qualitative analysis was applied in the study, based on a model that was constructed using the theoretical framework. TT Nyhetsbyrån’s articles are found to be predominantly positive, where AI in the majority of articles is framed as a tool with great opportunities, that should be developed and applied. Metaphors ascribe human attributes and motives to the machine, such as smart, literate and curious. It is implied in several articles that the machine has an interest in competing with man. In TT Nyhetsbyrån’s articles two opposite main discourses are visible, creating a tension between the two. One describes AI as a neutral tool, the other as a competitor to humans. Both lead to the image of AI as a tool with great potential. AI stakeholders are favoured by this tension between discourses, while the public is disfavoured: the readers of TT Nyhetsbyrån’s articles are left to draw conclusions about the true advantages and disadvantages of AI. The metaphors in the articles attribute human traits and motives to AI, which creates high expectations. The metaphors hide that AI can exist in forms other than a human-like robot, forms that restrict human life. The framing has varied somewhat over time and there are signs that discourses have been locked in. Since a majority of the interviewees in the articles are white men of the elite class, TT Nyhetsbyrån can also be said to reproduce existing power structures.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-78559 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Rosenlind, Pernilla |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0036 seconds