Cities are facing a major demographic change where the proportion of older people isexpected to increase. This has drawn attention to the need to make cities more age-friendly,and thus promote health, independence and the active lives of the elderly. In 2010, theWorld Health Organization (WHO) created a global network for age-friendly cities andcommunities with the aim of spreading knowledge and information about how to betteradapt cities for older people. Stockholm is one of many cities that have now joined thenetwork and thus committed to making the city more age-friendly. The aim of this thesis hastherefore been to investigate how Stockholm can plan to become an age-friendly city basedon the WHO guidelines and the age-friendly planning processes in other cities.First, a literature study of articles concerning other cities’ age-friendly work was made.Based on this literature study, a theoretical framework was developed around the themesthat emerged as particular important regarding age-friendly planning. The theories werecollaborative planning, institutional capacity and integrated planning. Furthermore, studiesof documents dealing with the future development of Stockholm City were conducted toexamine the elderly perspective in these. Finally, interviews with municipal officials andpoliticians were made to get a deeper understanding of how the cities age-friendly planninglooks today.The study’s results indicate that Stockholm has good opportunities to plan for an agefriendlycity, while there are still several obstacles to overcome. The city’s strengths are thedesire to become more age-friendly, which is evidenced by political support and a givenbudget, as well as the recognition of the importance of including the urban planning office.However, some of the obstacles that remain are the lack of cross-sectorial collaboration(between the urban planning office and the elderly administration office), that the elderlyadministration office comes in too late in urban planning processes, and that the needs ofthe elderly have long been adopted through the accessibility perspective only. The studyends with a number of solutions to help overcome these obstacles. / Världens städer står inför en stor demografisk förändring där andelen äldre människorförväntas öka. Detta har uppmärksammat ett behov av att göra städer mer äldrevänliga, föratt på så sätt främja de äldres hälsa, självständighet och aktiva liv. År 2010 skapadeVärldshälsoorganisationen (WHO) ett globalt nätverk för äldrevänliga städer och kommunermed syftet att sprida information och kunskap om hur man bättre kan anpassa städer föräldre människor. Stockholm är en av många städer som nu har gått med i nätverket ochdärmed åtagit sig att göra staden mer äldrevänlig. Syftet med detta arbete har därför varitatt med hjälp av WHO:s riktlinjer och andra städers äldrevänliga planeringsprocesser,undersöka hur Stockholm kan planera för att bli en mer äldrevänlig stad.Först gjordes en litteraturstudie av artiklar där man forskat om städers äldrevänliga arbeten.Baserat på denna litteraturstudie togs ett teoretiskt ramverk fram kring de teman somframkommit som särskilt viktiga angående en äldrevänlig planering. Teorierna som använtsär kollaborativ planering, institutionell kapacitet samt integrerad planering. Vidaregenomfördes studier av dokument som behandlar Stockholms stads framtida utveckling föratt undersöka äldreperspektivet i dessa. Till sist genomfördes även intervjuer medförvaltningsanställda och politiker inom stadsbyggnad och äldrefrågor för att få en djupareförståelse för hur stadens äldrevänliga planering ser ut idag.Studiens resultat tyder på att det idag finns bra förutsättningar för Stockholm att kunnaplanera för en äldrevänligare stad, samtidigt som det återstår ett antal hinder för arbetet. Destyrkor som staden visar idag är viljan att bli mer äldrevänlig, något som framgår genompolitiskt stöd och en avsatt budget för arbetet, samtidigt som man inser den viktiga roll somstadsbyggnadskontoret kan bidra med. Några av de hinder som dock återstår är bristen påsektorsövergripande samverkan (mellan stadsbyggnadskontoret och äldreförvaltningen), attäldreförvaltningen kommer in för sent i stadsplaneringsprocesser, och att äldres behov längehar antagits tillgodoses genom tillgänglighetsperspektivet. Studien avslutas med ett antalförslag på lösningar för att överkomma dessa hinder.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-247711 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Höglund, Emma |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 1922 |
Page generated in 0.0022 seconds