• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Adaptation de la société française au vieillissement : vieillir aujourd'hui dans une Ville Amie des Aînés : intégration, discrimination et rôles des politiques publiques / Adaptation of French society to aging : aging today in an Age-Friendly City : integration, discrimination and roles of public policy

Philipona, Angélique 25 June 2019 (has links)
Ce travail de thèse porte sur l'analyse de l'appropriation et de la mise en oeuvre de la démarche Villes Amies des Aînés (VADA) par des communes françaises. Sur la base de soixante-dix entretiens semi-directifs, d'une analyse secondaire de données et de l'observation active, nous avons étudié comment treize municipalités françaises se sont engagées dans la démarche VADA.Articulé autour des notions de lutte contre l'âgisme, de consultation des habitants et de transversalité, ce travail de recherche tend à analyser la manière dont les communes françaises ont fait évoluer les politiques publiques locales sur la base de la démarche VADA, en cohérence avec les politiques nationales et les préconisations des organisations internationales, dans un contexte démographique inédit. De cette manière, nous avons pu déterminer des critères principaux susceptibles de générer une modification en profondeur despolitiques publiques initiées dans les collectivités territoriales, leur permettant de s'extraire d'une logique exclusivement médico-sociale d'assistance au profit d'une prise en compte et d'une inclusion des personnes âgées en tant qu'habitants et acteurs de la cité.Réalisée dans le cadre d'un contrat CIFRE au sein du Réseau Francophone des Villes Amies des aînés, cette étude a vu le jour afin de répondre à des objectifs pratiques quant à l'adaptation des dispositifs d'accompagnement et de formation des élus et des professionnels pilotes des démarches. / This PhD work aims to analyse the way French cities seize and implement the Agefriendly Cities approach on their territories. Thanks to seventy semi-guided interviews, a second data analysis and active observation, we studied how thirteen French cities decided to implement the Age-friendly Cities approach.This work of research revolves around ideas about how to combat ageism, about the importance of consulting the inhabitants and of using a cross-disciplinary way of work. Like that, it aims to analyse how French cities adapted their local public policies in coherence with the frame given by the Age-friendly Cities approach, the national policies and the recommendations of the international bodies, all that in an unprecedented demographic context. That way, we have been able to determine some main criteria likely to modify, in depth, the public policies initiated by local authorities, enabling them to go out from amedico-social reasoning of assistance and to get closer to a way of work taking into account older people and considering them as inhabitant and stakeholders of the city.Carried out thanks to a CIFRE contract (a French agreement allowing passing a PhD inside a company) within the Francophone Network of Age-friendly Cities, this study was necessary to answer practical objectives related to the adaptation of training offers and support measures for elected representatives and professionals, in charge of the implementation of the Age-friendly Cities approach in the member cities.
2

Äldrevänlig stadsplanering i Stockholms stad / Age-friendly urban planning in Stockholm

Höglund, Emma January 2019 (has links)
Cities are facing a major demographic change where the proportion of older people isexpected to increase. This has drawn attention to the need to make cities more age-friendly,and thus promote health, independence and the active lives of the elderly. In 2010, theWorld Health Organization (WHO) created a global network for age-friendly cities andcommunities with the aim of spreading knowledge and information about how to betteradapt cities for older people. Stockholm is one of many cities that have now joined thenetwork and thus committed to making the city more age-friendly. The aim of this thesis hastherefore been to investigate how Stockholm can plan to become an age-friendly city basedon the WHO guidelines and the age-friendly planning processes in other cities.First, a literature study of articles concerning other cities’ age-friendly work was made.Based on this literature study, a theoretical framework was developed around the themesthat emerged as particular important regarding age-friendly planning. The theories werecollaborative planning, institutional capacity and integrated planning. Furthermore, studiesof documents dealing with the future development of Stockholm City were conducted toexamine the elderly perspective in these. Finally, interviews with municipal officials andpoliticians were made to get a deeper understanding of how the cities age-friendly planninglooks today.The study’s results indicate that Stockholm has good opportunities to plan for an agefriendlycity, while there are still several obstacles to overcome. The city’s strengths are thedesire to become more age-friendly, which is evidenced by political support and a givenbudget, as well as the recognition of the importance of including the urban planning office.However, some of the obstacles that remain are the lack of cross-sectorial collaboration(between the urban planning office and the elderly administration office), that the elderlyadministration office comes in too late in urban planning processes, and that the needs ofthe elderly have long been adopted through the accessibility perspective only. The studyends with a number of solutions to help overcome these obstacles. / Världens städer står inför en stor demografisk förändring där andelen äldre människorförväntas öka. Detta har uppmärksammat ett behov av att göra städer mer äldrevänliga, föratt på så sätt främja de äldres hälsa, självständighet och aktiva liv. År 2010 skapadeVärldshälsoorganisationen (WHO) ett globalt nätverk för äldrevänliga städer och kommunermed syftet att sprida information och kunskap om hur man bättre kan anpassa städer föräldre människor. Stockholm är en av många städer som nu har gått med i nätverket ochdärmed åtagit sig att göra staden mer äldrevänlig. Syftet med detta arbete har därför varitatt med hjälp av WHO:s riktlinjer och andra städers äldrevänliga planeringsprocesser,undersöka hur Stockholm kan planera för att bli en mer äldrevänlig stad.Först gjordes en litteraturstudie av artiklar där man forskat om städers äldrevänliga arbeten.Baserat på denna litteraturstudie togs ett teoretiskt ramverk fram kring de teman somframkommit som särskilt viktiga angående en äldrevänlig planering. Teorierna som använtsär kollaborativ planering, institutionell kapacitet samt integrerad planering. Vidaregenomfördes studier av dokument som behandlar Stockholms stads framtida utveckling föratt undersöka äldreperspektivet i dessa. Till sist genomfördes även intervjuer medförvaltningsanställda och politiker inom stadsbyggnad och äldrefrågor för att få en djupareförståelse för hur stadens äldrevänliga planering ser ut idag.Studiens resultat tyder på att det idag finns bra förutsättningar för Stockholm att kunnaplanera för en äldrevänligare stad, samtidigt som det återstår ett antal hinder för arbetet. Destyrkor som staden visar idag är viljan att bli mer äldrevänlig, något som framgår genompolitiskt stöd och en avsatt budget för arbetet, samtidigt som man inser den viktiga roll somstadsbyggnadskontoret kan bidra med. Några av de hinder som dock återstår är bristen påsektorsövergripande samverkan (mellan stadsbyggnadskontoret och äldreförvaltningen), attäldreförvaltningen kommer in för sent i stadsplaneringsprocesser, och att äldres behov längehar antagits tillgodoses genom tillgänglighetsperspektivet. Studien avslutas med ett antalförslag på lösningar för att överkomma dessa hinder.
3

Stadsplanering för en åldrande befolkning : En fallstudie av Ulleråkersprojektet i Uppsala / Planning for an ageing population : A case study of Ulleråker, Uppsala

Elfström, Elin January 2017 (has links)
Äldreperspektivet i stadsplaneringen är ett nästintill outforskat område i Sverige. Samtidigt står vi i Sverige, precis som i många andra länder, inför stora demografiska utmaningar kopplade till den snabbt åldrande befolkningen. Där stadsplanering med ett äldreperspektiv identifierats som en i raden av insatser som krävs för att möta de utmaningar som en åldrande befolkning för med sig. I den här studien har äldrevänlig stadsplanering undersökts utifrån en fallstudie av stadsutvecklingsprojektet Ulleråker i Uppsala kommun. En kommun som sommaren 2016 gick med i Världshälsoorganisationens (WHO:s) globala nätverk för åldersvänliga städer och samhällen, och därmed precis påbörjat sin resa mot att bli en mer äldrevänlig stad. Då äldreperspektivet är ett nytt fenomen i svensk stadsplanering, saknas kunskapen om vad kommunen bör göra för att tillgodose ett sådant perspektiv, vilket utgjort utgångspunkten för denna studie. Studiens syfte har på så sätt varit att bidra med ökade kunskaper om innebörden av äldrevänlig planering, och hur Uppsala kommun skulle kunna utveckla sitt arbete för att på ett bättre sätt tillgodose ett äldreperspektiv. Materialet som legat till grund för fallstudien baseras på dokumentstudier av styrdokument och planhandlingar, samt intervjuer med aktörer som är involverade i stadsplaneringen utifrån ett äldreperspektiv i Uppsala. I studien identifieras en rad faktorer som inom forskningsvärlden framhävts som betydelsefulla vid planeringen av en äldrevänlig stad. Och resultatet från fallstudien tyder på att kommunen, trots att de inte uttalat arbetar med ett äldreperspektiv i stadsplaneringen idag, indirekt tillgodoser vissa delar av äldreperspektivet i sin planering. Samtidigt identifieras i studien en rad förbättringsområden. Bland annat att synen på äldreperspektivet bör tydliggöras och breddas, samt att kommunen bör anta en gemensam målsättning för äldreperspektivet. Likaså föreslås att hanteringen av äldreperspektivet bör ses över, för att förtydliga vilka delar av den kommunala organisationen som ska vara ansvarig för att uppfylla vilka delar av äldreperspektivet. Fallstudien pekar även på att frågan om äldres boende bör lyftas tidigare i planeringsprocessen än vad som görs idag. Slutresultatet från studien, indikerar att ökad kunskap om äldreperspektivet bidrar till att öka medvetenheten om vilka vi planerar för och hur äldre påverkas av olika beslut gällande stadsmiljön, vilket kan ses som en förutsättning för ett medvetet och hållbart samhällsbyggande. / The elderly perspective is currently missing in urban planning in Sweden. At the same time, Sweden and many other countries are facing demographic challenges in terms of an ageing population. However, the integration of an elderly perspective into the planning process of cities can be considered as one of a number of efforts to meet these challenges. In this study, an elderly-friendly planning approach has been investigated through a case study of the urban development project Ulleråker in Uppsala, Sweden. In 2016, Uppsala municipality became a member of the WHO global network for age-friendly cities and communities. Hence, the municipality of Uppsala has just begun its journey towards becoming an elderly-friendly city. Since the elderly perspective is a comparatively new phenomenon in the planning agenda in Sweden, the municipality lacks the knowledge needed to cater for such a perspective. With this as a starting point, the purpose of this study is to advance knowledge of elderly-friendly planning, as well as identify ways in which Uppsala municipality could improve their planning procedures to better meet the needs of the elderly in the urban environment. The case study is based on document reviews of regulatory and planning documents linked to the development project of Ulleråker. In addition, five in-depth interviews have been carried out with actors involved in the planning process from an elderly perspective in Uppsala. The study identifies a number of factors of importance in creating an elderly-friendly urban environment. On the one hand, the result of the case study indicates that the municipality does not explicitly consider an elderly perspective in the municipal planning process. On the other hand, the same case study reveals that an elderly perspective is considered indirectly to some extent. Furthermore, the study highlights a number of areas of improvement in order to strengthen the elderly perspective in Uppsala. For instance, it is suggested that the municipality should broaden its view of the needs of older people in urban environments. In addition, the municipality’s handling of the issue should be reviewed to determine the extent to which different parts of the municipal organisation should be responsible for ensuring different factors in creating an elderly-friendly urban environment. Moreover, the case study also suggests that the dwelling issue of elderly people should be considered at an earlier stage in the planning process compared to what is done today. The conclusion indicates that increased knowledge about the elderly perspective in urban planning may raise the awareness of who we plan for, and how older people are affected by different decisions concerning the urban environment. Which can be understood as a precondition for sustainable development.
4

Gathering Kilburn : the everyday production of community in a diverse London neighbourhood

Samanani, Farhan January 2017 (has links)
This thesis presents an ethnographic account of the everyday meanings and processes associated with the idea of ‘community’ within the London neighbourhood of Kilburn. In policy and popular discourse, community is cast both as somehow able to unite people across difference, and as under threat from the proliferation of difference, which is seen as impeding mutual understanding, cooperation and belonging. Within scholarly writing, ‘community’ is often challenged as too archaic, too rigid or too ambiguous a concept to provide sufficient analytical leverage or to work as a normative ideal. Against this background, my PhD takes a look the neighbourhood of Kilburn, where amidst significant diversity, tropes of community are still widely used. I investigate how residents imagine various forms of community in relation to diversity, as well as the connections and discontinuities between these various imaginings. I draw on 16 months of ethnographic fieldwork, following over a dozen community projects and groups, tracing informal local networks and getting to know residents individually. My ethnography ranges from community cafes, to religious youth groups, to urban ‘gangs’, to government-led urban regeneration projects. Despite the variation in how different individuals imagined ‘community’, there was a shared view of community as a space which facilitated the bridging of difference and the construction of shared moral projects. These spaces did not exist sui generis. Rather they were opened up through the balancing of two traits: fixity and fluidity. Fixity involved defining community in terms of a clearly identifiable and familiar set of boundary markers, which serve to give it an ‘objective’ existence. Fluidity involved suspending this attempt to define community in terms of the familiar, once people were involved, in order to allow for new, shared understandings and values to emerge. The first two chapters unpack this balancing of fixity and fluidity. Chapter 1, traces inclusion and exclusion in a range of community projects, and Chapter 2 looks at tropes of race and ethnicity, examining how such ideas might be treated as simultaneously fixed and fluid. . The two chapters unpack the transformational power of community. Chapter 3 looks at a community centre for young Muslims, as well as at a local community radio station, and argues that community spaces have the potential to foster an ethic of continual openness to difference. Chapter 4 looks at a group of ‘street youth’ and their diverse views of success, and argues that community can act as a collective repository of future potential, allowing community members to transform their ethical trajectory within their own lives. The final two chapters look at contestations over community. Chapter 5 looks at clashing uses of public spaces and argues that such spaces are often read in highly fixed ways, and as lacking the potential for community-like negotiations. Chapter 6 looks at local regeneration projects and contrasts the ways in which community is valued locally, to the ways in which it is valued by state and market actors. The thesis concludes by emphasizing the necessarily plural, dynamic, contested and grounded nature of the idea of community described here.

Page generated in 0.052 seconds