Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur gängkriminell identitet konstrueras isamhällsdebattens språkbruk. Studiens teoretiska ramverk och metodologiska ansats varFaircloughs kritiska diskursanalys (CDA). Urvalet som kritiskt analyserats och ligger tillgrund för studiens resultat är 22 opinionsartiklar från Sveriges statistiskt störstadagstidningar. Resultatet visade att gängkriminella framställs utifrån kategoritillhörighetersom ålder, kön, etnicitet och bostadsområde. Gängkriminalitetens orsakerbeskrivs utifrån individens egenskaper, strukturella förhållanden och eftersträvansvärdamål, där insatser som förespråkas är relaterat till antingen anpassning avsamhällsstrukturella förhållanden till individen eller anpassning av individen tillsamhällsstrukturella förhållanden samt repressalier. Resultatet visar även huropinionstexterna positionerar den gängkriminelle som förövare liksom offer föromständigheterna, men också i utanförposition i förhållande till det normativa samhälletsinnanförposition. Vidare visade resultatet på en förändring i den gängkriminelladiskursen. Diskurser i tidigare forskning framhåller åtgärder av repressiv karaktär medandiskurser i opinionsartiklarna lyfter vård och behandling i konkurrens med repressalier.Studiens slutsatser visar hur samhällsdebatten genom framställning och positioneringutgör ett underlag för gängkriminell identifiering och kan vara bidragande tillkonstruerandet av gängkriminell identitet.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-120055 |
Date | January 2023 |
Creators | Åkesson, Mathilda, Nilsson, Sofie |
Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds