Uppsatsens syfte är att undersöka hur planeraren påverkas av digitaliseringsarbetet i Göteborgs Stad, samt hur en framtida digital stad byggs. Vidare undersöks digitaliseringsstrategierna för Göteborg- Stockholm-, och Malmö Stad för att se vad dessa har för likheter och skillnader. För att undersöka detta och svara på vår frågeställning har vårt teoretiska ramverk tagit sin utgångspunkt i forskning som har problematiserat digitalisering. Bland annat har vi använt oss av forskning som berör: vad digitalisering innebär, vad Geografiska Informationssystem (GIS) är och hur det används inom planeringen, neoliberalism och dess inverkan på planering, samt vad olika algoritmer och koder haft för innebörd för digitaliseringen. Den tidigare forskningen visar på de fördelar som digitaliseringen ger, bland annat gällande hur det finns mer information att tillgå, hur olika arbetsprocesser effektiviseras och hur det blir enklare att kommunicera. Den tidigare forskningen pekar även på de nackdelar som ett mer digitaliserat samhälle medför, till exempel att människor kan bli utsatta då den stora mängd information som samlas in kan användas felaktigt. För att kunna svara på syfte och frågeställning har vi dels genomfört intervjuer med två stycken tjänstemän i Göteborgs Stad. Vidare har vi studerat de tre olika kommunernas digitaliseringsstrategier för att ta reda på vad de har för mål, samt vilka möjligheter och effekter de tre kommunerna ser med digitalisering. Resultatet av den insamlade datan visar på att digitaliseringen innebär ändade arbetssätt för planeraren i de aspekter att det blir ett effektivare arbete, eftersom det finns mer och bättre information att tillgå. Vidare går det att utläsa i resultatet hur de tre kommunerna vill implementera digitalisering för att bli smarta och attraktiva, samt att de använder information för att skapa nytta. Det läggs fokus på att planera för medborgaren, besökaren och företagen, för att möjliggöra de mest åtråvärda effekterna genom goda digitala kommunikationer. De slutsatser vi kan dra är att digitalisering har haft och fortsätter ha stora effekter på det vardagliga livet. Att det digitala samhället ställer krav på städer att implementera digitala lösningar för att kunna dra nytta av de möjligheter digitalisering ger för att möjliggöra ökade hjälpmedel för att planera mot den framtida staden. Ytterligare slutsatser som vi kan dra är att i dagens samhälle innebär digitaliseringen för planerarens roll att visserligen skapar det större möjligheter för en starkare och bättre planering, samtidigt leder det även till förändrade arbetssätt som planeraren måste anpassa sig till.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-68573 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Samuelsson, Emil, Winroth, Martin |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds