En stor del av Sveriges bebyggelse har byggts mellan 1965 och 1974 eftersom det rådde stor bostadsbrist i Sverige. Regeringen beslutade att en miljon bostäder skulle uppföras under denna tid, det s.k. miljonprogrammet. Det byggdes bostäder i varierande former och storlekar för att bygga bort bostadsbristen. Storskaligheten och en stor grad av upprepning av identiska hus är kännetecken för miljonprogrammets bebyggelser. Nu är det dags att renovera dessa byggnader. I och med att dessa byggnader är av allmänt intresse då de speglar en del av Sveriges arkitekturhistoria ställer kommunerna vissa krav vid renovering av dem. Det kommunala företaget Gavlegårdarna i Gävle tar initiativ till att utveckla bygglovsprocessen för sådana bebyggelser. Detta görs för att reducera tiden för framställande av ett godkänt bygglov samt effektivisera och underlätta kommunikationen med kommunen under hela projektet. För att kunna bevara dessa byggnader i högsta möjliga mån har Gavlegårdarna utarbetat en effektiviseringsprocess genom att hyra in en extern bevarandeexpert för att fungera som en bro mellan företaget och kommunen samt för att kunna dela med sig av sina erfarenheter gällande bevarandet av det eventuella området. Dessutom har Gavlegårdarna låtit kommunen vara med från ett tidigt skede, d.v.s. redan från den första presentationen av förslaget. Därmed har kommunen fått vara med och medverka i förslaget, redan innan bygglovsansökan. Detta examensarbete tar upp konsekvenserna av de nya tillagda rutinerna och hur de har påverkat bygglovsansökningsprocessen för Nya Nordostprojektet. Genom att intervjua de inblandade aktörerna i det undersökta projektet har slutsatsen dragits att dessa rutiner har bidragit till att processen bedrivits mer effektivt jämfört med företagets tidigare projekt. Därutöver visar denna uppsats hur hyresgästerna har engagerat sig i det eventuella arbetet. Enkätundersökning har utförts för att kunna höra hyresgästernas åsikt. Det har visat sig att de nya rutinerna har effektiviserat tiden för bygglovsansöknings-processen. Tiden har förkortats jämförts med Gavlegårdarnas övriga projekt. Fördröjning i tid kostar företaget mer pengar. Dessutom har den förbättrade kommunikationen underlättat för båda parter att ta emot klagomål lättare och acceptera det. Det bidrar till att kommande problem kan lösas smidigare. Undersökningen har även visat att i projekt som Nya Nordost tas inte stor hänsyn till hyresgästernas åsikter, då byggherren redan är styrd från kommunen, vilket försvårar att flera kan vara med och välja. Ett annat resultat av denna undersökning var att de intervjuade personerna hade olika åsikter om bevarandet gällande Nordost. De flesta tyckte att Nordost ej var värt att bevara. Undersökningen visade även att hyresgästerna inte har engagerat sig lika mycket i bevarandet av gamla byggnader jämfört med att bo i ett modernare och nyrenoverat område.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-19622 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Abdalmunim, Rand |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds