Slags och sorts är båda gamla genitivformer av substantiv med grammatiska genus, men trots detta kan orden förekomma tillsammans med artiklar som kongruerar efter huvudordet i de nominalfraser som följer dem. Genom att studera den syntaktiska och semantiska utvecklingen hos fraser av typen ett/en + slags/sorts + NP under tre decennier – 1830-talet, 1910-talet och 2010-talet – ämnar denna studie få klarhet i hur orden har fungerat och vad de är nu. Analysen visar på en variation i kongruensmönstret särskilt gällande ett/en slags under alla perioder. Ett sorts förekommer knappt i början men utgör till 2010-talet en tredjedel av materialet. Båda enheterna har alltid haft en betydelsevariation i vilken grad de kategoriserar eller blott ger subjektiva associationer, men den sistnämnda betydelsen dominerar allt mer med tiden. Det visar sig att denna syntaktiska och semantiska variation gällande ett/en slags och sorts har motiverat de grammatikaliseringsartade förändringar som ses i materialet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-209085 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Ehn Bäcklund, Majken |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för svenska och flerspråkighet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0011 seconds