SammanfattningMaria Kågebäck (2016)Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. En uppsats om -kollegial grupputveckling och dess påverkan för organisationerSyfte och preciserade frågeställningarSyftet med uppsatsen var att se mönster i metoder och strategier som utvecklar grupper vetenskapligt. Vidare har jag även undersökt hur grupper med stöttning av kollegiala samtal arbetat gemensamt med problemlösning för att främja organisationer. Uppsatsen förtydligar hur förskollärarna upplevt sin individuella, gruppens och organisationens utveckling av arbetet med hjälp av aktionsforskning.* Hur organiserar sig en grupp i formulerandet av ett angeläget problem som berör en organisation och hur kopplas detta till vetenskap?* Hur agerar, diskuterar och reflekterar förskollärarna under själva processen som syftar till att skapa en gemensam utveckling?* Hur upplever gruppen sin process, metod och utveckling i relation till det vetenskapliga problemområdet?Tidigare forskning och teoretisk förankringUppsatsen utgår ifrån tidigare forskning som synliggjort vilka förutsättningar grupper behöver för att utvecklas mot förändring (Lewin, 1951; Svedberg, 2000). Den behandlar även vilka strategier och metoder som främjar eller stagnerar utveckling (Gjems, 1997; Rönneman 2012). Uppsatsen tar avstamp i den systemteoretiska teorin som förtydligar och beskriver en organisations helhetsutveckling (Boolman & Deal, 2012; Sandberg & Taragama, 2000).MetodUppsatsen är baserad på en kvalitativ undersökning som utgått från modellen aktionsforskning. Till grund för uppsatsen har deltagarna gjort en aktionsforskning som innehållit tre samtalssessioner. Sessionerna har sedan transkriberats och förstärkts med anonyma enkäter. I uppsatsen indikerar empirin att en god och sanningsenlig forskning som synliggjort deltagarnas utvecklingsprocesser har tillämpats.ResultatGenom analyser av empirin har resultatet delats in i tre områden i enlighet med syftets frågeställningar. Första området tolkar hur en kollegial utvecklingsgrupp skapas samt vilka förutsättningar som bör finnas för att den ska uppnå en maximal utvecklingsprocess. Andra området beskriver deltagarnas individuella utveckling, gruppens gemensamma utveckling samt dess påverkan för organisationens helhetsutveckling. Tredje området beskriver deltagarnas upplevelser av modellen aktionsforskning. Tillsammans antyder dessa tre områden att konkreta och inkluderande kollegiala samtalsgrupper har kapacitet att förändra en utveckling som gynnar en hel organisation.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoguppdraget kan innehålla en funktion som samtalsledare inom olika utvecklingsformer i barn- och skolbarnsomsorgen. Resultatet påvisar att utvecklande samtalsgrupper behöver stöd för att kunna förstå och förändra modeller som exempelvis aktionsforskning. Ahlberg (2013), Gjems (1997) och Svedberg (2000) antyder att handledning med inkludering av specialpedagog kan vara ett bra komplement till grupper som gemensamt vill utvecklas för att främja en organisations helhetstänk.NyckelordAktionsforskning, förskollärare, grupputveckling, individuell utveckling, kollegial, organisations utveckling, systemteori
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-28976 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Kågebäck, Maria |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds