Som blivande studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever. Många av dessa elever är ”vanliga” elever, medan en stor grupp är elever med olika svårigheter. Vi har under vår praktik träffat på elever som är annorlunda, skoltrötta, svaga och bråkiga. Många av dessa elever behöver extra hjälp från skolan, vilket de inte alltid får. Skolan har lättare att se och planera för elever med synliga handikapp, är en elev rullstolsbunden byggs det om på skolan och ingen kräver att han/hon ska kunna gå. Däremot om en elev med neuropsykiatriska funktionshinder finns på skolan tänker inte alla på hans/hennes handikapp, för det är inte ”synligt”. I stället upplevs eleven ofta som jobbig, stökig och ouppfostrad, där alla kräver att de ska skräpa sig och ingen tar hänsyn till handikappet.I vårt examensarbete vill vi ta reda på hur gymnasievalet ser ut för neuropsykiatriskt funktionshindrade elever. Och vilka kunskaper vi behöver ha som studie- och yrkesvägledare i vårt arbete med neuropsykiatriskt funktionshindrade elever, samt vilka valmöjligheter har neuropsykiatriskt funktionshindrade elever. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt, där vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vi valde denna metod då vi anser att man under personliga intervjuer får utförligare svar på sina frågor. Våra huvudsakliga intervjupersoner är studie- och yrkesvägledare på grundskolan och elever med neuropsykiatriskt funktionshinder. För att få en helhetsbild av hur gymnasievalet ser ut, har vi även valt att intervjua tre personer från Malmö Stad som är delaktiga i elevernas gymnasieval.Enligt läroplanen Lpo94 är det skolans uppgift att se till att alla elever känner sig lika mycket värda. De ska tas hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. Genom de intervjuer vi gjort, har vi kommit fram till att skolan oftast inte följer läroplanen. Studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning menar att elever med neuropsykiatriska funktionshinder har samma valmöjligheter som andra elever, medan deras grundförutsättningar kan vara annorlunda. Av de studie- och yrkesvägledarna vi intervjuat har det framkommit att resursfördelningen ser olika ut på Malmö Stads grundskolor. Vissa skolor har mindre undervisningsgrupper för elever med särskilt behov, medan andra låter de eleverna gå i vanliga klasser. I vår undersökning framkom det att en elev med neuropsykiatriska funktionshinder behöver en diagnos för att få den hjälp han/hon har rätt till enligt lagen. / Pupils with difficulties
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-32385 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Gustafsson, Carina, Rennéus, Annika |
| Publisher | Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds