Könsidentitet och miljöfrågor är starkt sammankopplade och föreställningar om kvinnligt och manligt formar vårt sätt att vara och agera. Forskning visar att män i större utsträckning, genom deras sätt att leva, påverkarmiljön mer negativt än kvinnor samtidigt som det är kvinnor som drabbas värst av miljöförändringar. Eftersom könsidentitet utvecklas i tidig barndom –i interaktion mellan vuxna och barn –är det viktigt att föra ett aktivt genusarbete redan i tidig ålder. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare och barnskötare ser på, och förstår genus kopplat till hållbar utveckling. För insamling av empiriskt material har 13 fokusgruppsintervjuer genomförts. För att analysera mitt material har jag använt mig av en tematisk innehållsanalys ihop med sociokulturell teori samt kommunikativa strategier med fokus på distinktioner. Analysen visar att diskussionerna kretsar kring tre teman: hållbar utveckling: de globala målen, jämställdhet samt genus och miljö. Hållbar utveckling diskuteras främst genom lokala och globala aspekter med distinktionen ”vi” (i Sverige) och ”dom” (i andra länder). Att arbeta med de globala målen inom förskolan upplevs svårt eftersom de är svåra att bryta ner till en nivå som lämpar sig för små barn. När det gäller jämställdhet visar analysen att pedagogerna har olika förhållningssätt kring huruvida genus är socialt konstruerat eller något biologiskt som sitter i generna. I temat kring genus och miljö visas en brist på vetenskaplig förankring i samtliga frågor, där pedagogerna relaterar till egna erfarenheter och inte från deras profession och den praktik de verkar inom, vilket visar att det saknas kunskap om hur genus och hållbar utveckling hör ihop. / Gender identity and environmental issues are strongly interconnected and conceptions of femininity and masculinity shape our way of being and acting. Research shows that men, to a greater extent, through their way of life, affect the environment more negatively than women, while women are the worst affected by environmental changes. Because gender identity develops in early childhood -in interaction between adults and children –it ́s important to begin an active gender work at an early age. The purpose of this essay is to investigate how preschool teachers understand gender linked to sustainable development. For the collection of empirical material, 13 focus group interviews were conducted. To analyze the material, a thematic content analysis together with socio-cultural theory and communicative strategies focusing on distinctions, was used. The analysis shows that the discussions revolve around three themes: sustainable development: the global goals, gender equality and gender and the environment. Sustainable development is discussed primarily through local and global aspects with the distinction “we” (in Sweden) and “the others” (in other countries). Working with the global goals in preschool is difficult, as they are difficult to break down to a level suitable for young children. When it comes to gender equality, the analysis shows that educators have different attitudes about whether gender is socially constructed or something biological that sits in the genes. In the theme of gender and the environment, there is a lack of scientific grounding in all issues, where the educators relate to their own experiences and not from their profession and the practice in which they work, which shows that there is no knowledge of how gender and sustainable development come together.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-165604 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Waldeck, Lisa |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema Miljöförändring |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds