Syftet med examensarbetet är att bidra med ökad kunskap om hur plastanvändningen ser ut i dagens byggande och vad den har för miljö- och hälsomässiga konsekvenser. Målet med studien är även att kunna visa på hur plastanvändningen kan förändras på ett hållbart sätt. Föratt kunna uppnå examensarbetets syfte och mål har tre stycken frågeställningar formulerats. Hur mycket och vilken typ av plast förekommer i en nybyggd villa idag? Vilka miljö- och hälsomässiga konsekvenser medför den plast som används i dagens byggande? Vad finns det för alternativa material, produkter och metoder? För att svara på dessa frågor har en grundläggande litteraturstudie gjorts kompletterat men enkvantitativ fallstudie. Fallstudien utgår från en villa som är typisk för hur nybyggda villor byggsidag, år 2018. Objektet som valts för fallstudien är en nyproducerad enplansvilla på 170kvadratmeter boyta. Plastprodukter har inventerats i stommaterial, installationer, emballageoch förpackningar. Resultatet av inventeringen visar på att 3181 kg plastprodukter inventerats i villan vilket betyder att nästan 19 kilogram plast går åt för varje kvadratmeter boyta. Viktmässigt återfanns85 procent av plasten i stommaterial, 11 procent i installationer och 4 procent till emballageoch förpackningar. Sammanställningen visar även att en övervägande del av plasten utgörs avpolystyren (PS). Därefter är polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE) och polypropen (PP) de mestf örekommande plasterna. Plasterna har även bedömts ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Bedömningen utgår ifrån trekategorier; toxicitet, klimatpåverkan och avfall. Resultatet av miljö- och hälsobedömningenvisar att polyeten (PE) och polypropen (PP) är de mest skonsamma plasterna för miljö ochhälsa, bortsett från biobaserade plaster. Den farligaste plasten är enligt denna studiepolyuretan (PUR) tätt följt av polyvinylklorid (PVC), polykarbonat (PC) och polystyren (PS). Miljö- och hälsobedömningen av olika plasttyper visar på att det är viktigt att plast inte ses somett material utan en grupp av många olika material med olika egenskaper som är mer ellermindre problematiska för hälsa och miljö. Analysen visar även att flera plastprodukter i byggnadens stomme kan ersättas med alternativa material och på så sätt reducera inte baramängden plast utan även de miljö- och hälsokonsekvenser som plasten medför. För installationsplast är det bästa alternativet i dagsläget att byta PVC-plast till bättre plast såsom PE och PP. Detta för att minska påverkan på miljö och hälsa både vid tillverkning ochåtervinning. För emballage- och förpackningsplast gäller det främst att minska engångsanvändningen och öka återanvändningen av förpackningsplasten. För vidare studier kan det undersökas med vilka medel kan man hjälpa beslutsfattare inombyggbranschen att välja mer hållbara material, och studera hur stor påverkan den ekonomiskaaspekten har när material ska väljas. Ett annat förslag är att titta på hur plastanvändningenskiljer sig åt för olika typer av byggnader; flerbostadshus, offentliga byggnader, fritidshus.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-73215 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Alma, Sandqvist |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Industriellt och hållbart byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0039 seconds