Denna rapport beskriver det projektarbete som ligger till grund för kursen Examenarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, vid Karlstads universitet. Projektet har utförts av studenten Rebecca Glomsten i dialog med Clas Ohlson under vårterminen 2020 och omfattar 22,5 hp. Handledaren för arbetet är Johan Strandberg och examinator Leo De Vin. Den accelererade ökningen av plastprodukter för engångsbruk i kombination med plastens långa nedbrytningstid samt bristande utformning för återanvändning och återvinning har bidragit till att dagens plastanvändning är ineffektivt och ohållbar. För att driva på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi har EU-parlamentet röstat fram ett nytt direktiv som förbjuder vissa typer av engångsprodukter i plast redan år 2021. Detta tvingar detaljhandelsföretaget att upphöra sin försäljning av berörda produkter och de behöver därmed hitta alternativa lösningar som uppfyller kundernas behov. Projektets syfte är att kartlägga användning och hantering av engångsprodukter, samt identifiera det egentliga kundbehovet i förhoppning om att komma fram till en alternativ framtidslösning som kan ersättas i Clas Ohlsons sortiment, tillfredsställa målgruppen och samtidigt bidra till hållbar utveckling. Genomförandet av arbetet har följt produktutvecklingsprocessen med faserna projektstart, förstudie, produktspecifikation, idégenerering, konceptgenerering, konceptval, slutgiltig konstruktion, utställning/redovisning och rapport/projektavslut.  Arbetet resulterade i ett moderniserat picknick-kit för flergångsanvändning, anpassat för 1 - 6 personer med hopfällbar picknickkorg, som enligt den omfattande teorin kan påvisas bidra till minskad miljöbelastning genom minskad plastanvändning och koldioxidavtryck. Flergångslösningen bidrar även till minskad konsumtion och avfall i och med produktens ökade livslängd och samtidigt minimeras risken för nedskräpning genom dess ökade värde. / This report covers a product development project conducted as Bachelor of Science thesis for the Innovation & design engineer program at Karlstad University. The project was carried out by the student Rebecca Glomsten in dialogue with Clas Ohlson during spring 2020. The work comprises 22,5 hp.    Due to the new EU single-use plastics directive, parts of Clas Ohlson's range disappear and need to be replaced by more sustainable solutions that also meet the customers’ needs.    The purpose of the project was to chart the use and handling of disposable products and identify the actual costumer needs to find an alternative solution that can be replaced in Clas Ohlson's range and satisfy the target group while contributing to a sustainable development.   The work has been conducted according to the product development phases; project start, research, product specification, idea generation, generating concept, concept selection, exhibition and project closure.    The work resulted in a modernized reusable picnic-kit, suitable for 1 - 6 people with foldable picnic basket. According to the theoretical foundation of the project, the solution can be shown to contribute to reduced environmental impact through reduced plastic use and carbon dioxide emissions. The reusable solution also contributes to reduced consumption and waste due to the increased life of the product and minimize the risk of littering through the increased value of the product.

Purpose – The purpose of the study is to investigate opportunities for improvement in flows around region-based plastic waste management. To be able to answer the purpose of the study, the following two questions were formulated:  What factors should be considered when introducing circular plastic waste streams?  What is the responsibility of regional stakeholders in the introduction of circular plastic flows?  Method – The study is of an inductive approach in the form of a qualitative case study with an analysis unit based on two different analysis levels. In the study, the analysis unit is plastic waste management, which is broken down into the regional and actor level. To answer the presented questions, empirical data was collected in the form of interviews, questionnaires, and a document study. The Gioia method was used to transform data from interviews and surveys into themes and common factors with theoretical foundations. The method also makes it easier for the reader to follow the chain of evidence from data to analysis.  Findings – The results of the study show that today's plastic waste flows mainly follow a linear value flow and that the necessary flow must be changed towards a circular plastic waste flow. When introducing circular plastic waste streams, the following factors need to be considered for implementation to contribute to improvement: Design, Sorting, Transport and Economy. Furthermore, the study shows that the issue of liability is important for the possibility of claiming within the plastic waste flow and that today it is not clear who is responsible and when. This contributes to the fact that changes in plastic waste management must be clarified and that those responsible need to be named. The conclusions for the study and the result are that the problems surrounding plastic waste management need to be considered from a holistic perspective along the entire supply chain and that all actors involved must take their responsibility.  Implications – The study resulted in theoretical and practical contributions based on new knowledge. The theoretical contribution that the study has made is plastic waste management based on a regional approach where the theory today mainly deals with a circular economy based on company cases and national level. Additional theoretical contributions were made through common problem areas that were presented based on four factors, design, sorting, transport, and economy. These factors together with the theory of circular economy contributed to a theoretical contribution based on a developed model of the linear flow, to a more circular and sustainable plastic waste flow. The practical contribution is in the form of an increased understanding of the regional actors in the problem and who carries the responsibility in the various parts of the flow. This study can be used to get other regions to improve and develop their plastic waste flow at a regional level that benefits all actors.  Limitations – The current Covid-19 pandemic has affected the implementation of the study in the form of limited opportunities for visits to actors in the value chain. Another limitation is the geographical delimitation where the study only examines the flow based on a selected region, a study comprising several regions would have contributed to a more generalizable result.  Keywords – Plastic waste, Circular economy, Sustainable plastic use, Plastic waste flow, Circular plastic flow / Syfte – Syftet med studien är att undersöka förbättringsmöjligheter i flöden kring regionsbaserad plastavfallshantering. För att kunna besvara studiens syfte formulerades följande två frågeställningar:  Vilka faktorer bör beaktas vid införandet av cirkulära plastavfallsflöden?  Vilket ansvar har regionala aktörer vid införandet av cirkulära plastflöden?  Metod – Studien är av induktiv ansats i form av en kvalitativ fallstudie med en analysenhet som utgår ifrån två olika analysnivåer. Analysenheten är i studien plastavfallshantering som bryts ner till regional och aktörs nivå. För att besvara de presenterade frågeställningarna samlades empiriska data in i form av intervju, enkätundersökning samt en dokumentstudie. Gioia-metoden användes för att omvandla data från intervjuer och enkätundersökning till teman och gemensamma faktorer med teoretisk förankring. Metoden underlättar även för läsaren att följa beviskedjan från data till analys.  Resultat – Studiens resultat visar att dagens plastavfallsflöden främst följer ett linjärt värdeflöde och för att förbättra flödet krävs förändring mot ett cirkulärt plastavfallsflöde. Vid införande av cirkulära plastavfallsflöden behöver följande faktorer beaktas för att implementeringen ska bidra med förbättring: Design, Sortering, Transport och Ekonomi. Vidare påvisar studien att ansvarsfrågan är viktig för möjlighet till förbättring inom plastavfallsflödet och att det idag inte är tydligt vem som är ansvarig och när. Detta bidrar till att förändringar inom plastavfallshantering måste förtydligas och att ansvariga behöver benämnas. Slutsatserna för studien och resultatet är att problematiken kring plastavfallshantering behöver beaktas utifrån ett helhetsperspektiv längs med hela försörjningskedjan och att alla inblandade regionala aktörer måste ta sitt ansvar.  Implikationer – Studien resulterade i teoretiska och praktiska bidrag utifrån ny framförd kunskap. Det teoretiska bidraget som studien har givit till är plastavfallshantering utifrån ett regionalt synsätt där teorin idag främst behandlar cirkulär ekonomi utifrån företagsfall och nationell nivå. Ytterligare teoretiskt bidrag framfördes genom gemensamma problemområden som presenterades utifrån fyra faktorer, design, sortering, transport och ekonomi. Dessa faktorer tillsammans med teori kring cirkulärekonomi bidrog till ett teoretiskt bidrag utifrån en utvecklad modell av det linjära flödet, till ett mer cirkulärt och hållbart plastavfallsflöde. Det praktiska bidraget är i form av en ökad förståelse hos de regionala aktörerna i problematiken och vem som bär ansvaret i de olika delarna av flödet. Denna studie kan användas för att få andra regioner att förbättra och utveckla sitt plastavfallsflöde på en regional nivå som gynnar samtliga aktörer.  Begränsningar – Den rådande Covid-19 pandemin har påverkat studiens genomförande i form av begränsad möjlighet i besök hos regionala aktörer i värdekedjan. Ytterligare en begränsning är den geografiska avgränsningen där studien endast undersöker flödet utifrån en utvald region, en studie innefattande flera regioner hade bidragit till ett mer generaliserbart resultat.  Nyckelord – Plastavfall, Cirkulär ekonomi, Hållbar plastanvändning, Plastavfallsflöden, Cirkulära plastflöden

Syftet med examensarbetet är att bidra med ökad kunskap om hur plastanvändningen ser ut i dagens  byggande och vad den har för miljö- och hälsomässiga konsekvenser. Målet med studien är även att kunna visa på hur plastanvändningen kan förändras på ett hållbart sätt. Föratt kunna uppnå examensarbetets syfte och mål har tre stycken frågeställningar formulerats. Hur mycket och vilken typ av plast förekommer i en nybyggd villa idag? Vilka miljö- och hälsomässiga konsekvenser medför den plast som används i dagens byggande? Vad finns det för alternativa material, produkter och metoder? För att svara på dessa frågor har en grundläggande litteraturstudie gjorts kompletterat men enkvantitativ fallstudie. Fallstudien utgår från en villa som är typisk för hur nybyggda villor byggsidag,  år  2018.  Objektet  som  valts  för  fallstudien  är  en  nyproducerad  enplansvilla  på  170kvadratmeter boyta. Plastprodukter har inventerats i stommaterial, installationer, emballageoch förpackningar. Resultatet  av  inventeringen  visar på att  3181 kg plastprodukter inventerats i villan vilket betyder att nästan 19 kilogram plast går åt för varje kvadratmeter boyta. Viktmässigt återfanns85 procent av plasten i stommaterial, 11 procent i installationer och 4 procent till emballageoch förpackningar. Sammanställningen visar även att en övervägande del av plasten utgörs avpolystyren (PS). Därefter är polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE) och polypropen (PP) de mestf örekommande plasterna. Plasterna har även bedömts ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Bedömningen utgår ifrån trekategorier; toxicitet, klimatpåverkan och avfall. Resultatet av miljö- och hälsobedömningenvisar att polyeten (PE) och polypropen (PP) är de mest skonsamma plasterna för miljö ochhälsa,  bortsett  från  biobaserade  plaster.  Den  farligaste  plasten  är  enligt  denna  studiepolyuretan (PUR) tätt följt av polyvinylklorid (PVC), polykarbonat (PC) och polystyren (PS). Miljö- och hälsobedömningen av olika plasttyper visar på att det är viktigt att plast inte ses somett material utan en grupp av många olika material med olika egenskaper som är mer ellermindre  problematiska  för  hälsa  och  miljö.  Analysen  visar  även  att  flera  plastprodukter  i byggnadens stomme kan ersättas med alternativa material och på så sätt reducera inte baramängden plast utan även de miljö- och hälsokonsekvenser som plasten medför. För installationsplast är det bästa alternativet i dagsläget att byta PVC-plast till bättre plast såsom PE och PP. Detta för att minska påverkan på miljö och hälsa både vid tillverkning ochåtervinning. För emballage- och förpackningsplast gäller det främst att minska engångsanvändningen och öka återanvändningen av förpackningsplasten. För vidare studier kan det undersökas med vilka medel kan man hjälpa beslutsfattare inombyggbranschen att välja mer hållbara material, och studera hur stor påverkan den ekonomiskaaspekten har när material ska väljas. Ett annat förslag är att titta på hur plastanvändningenskiljer sig åt för olika typer av byggnader; flerbostadshus, offentliga byggnader, fritidshus.