Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur konferensanläggningen, Finnhamns Arkipelag, skulle kunna arbeta med hälsoaktiviteter för sina gäster med framförallt naturen som redskap. - Hur påverkar naturen konferensgästernas hälsa? - Hur arbetar redan hälsonischade konferensanläggningar? - Hur kan naturen användas inom hälsoarbetet på konferensanläggningar? - Vad kan utvecklas på Finnhamns konferensanläggning? Metod: Forskningen är avsedd att kartlägga behov, önskemål, erfarenhet och åsikter kring ämnet och slutsatsen drogs att den kvalitativa metoden, intervjuer, var mest lämpad för att kunna besvara frågeställningarna. Data har samlats in via fyra intervjuer, två ansikte mot ansikte och två via telefon utefter respondentens önskemål. Respondenterna har erfarenhet och kompetens inom området samt arbetar med friskvård eller är konferensansvariga på anläggningarna De jobbar med aktiviteter och hälsa för deras konferensgäster och har alla sett de positiva resultaten av vistelse i naturen. Resultat: Resultaten visar att naturen har återuppbyggande och en rad andra positiva effekter på konferensgäster som har aktiviteter utomhus. De nischade konferensanläggningarna har en mängd aktiviteter och är flexibla utefter önskemål. De menar att gästerna får mer energi och blir mer mottagliga för information efter en aktivitet. Utomhus erbjuds allt från stavgång till hinderbanor och inomhus kan bland annat yoga och massage erbjudas. Finnhamn har många möjligheter att utveckla och nischa sig mot hälsoaktiviter. Finnhamn är omgivet av liknande natur som de redan nischade konferensanläggningarna och kan även se de positiva effekterna av att erbjuda aktiviteter som inte är alltför tidskrävande. Slutsats: Slutsatsen är att stor vikt måste läggas vid att påpeka för företaget som bokar konferens, hur viktigt hälsa och naturvistelse är och hur det påverkar deras medarbetare. Informationen som ges under konferensen kan påverka gästen och leda till kunskap som kan förbättra deras hälsa även i framtiden.

Bakgrund: Anhöriga som vårdar sin partner palliativt i hemmet har egna behov, skilda från patientens, de behöver få ett idividuellt anpassat bemötande och stöd av sjukskösterskor. Syfte: Att beskriva anhörigas uppleveser av att vårda sin partner palliativt i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod med induktiv ansats har genomförts. Resultat: Huvudfynden i litteraturöversikten var att när de anhöriga tog på sig rollen som angörigvårdare kunde de uppleva en tillfredställelse i att göra något bra för sin partner. Men de kunde även uppleva sig vara otillräckliga och känna oro och rädsla inför situationen och för döden. Anhörigvårdaren kunde få försämrad fysisk och psykisk hälsa, i form av till exempel utmattning och depression. De anhöriga kunde uppleva negativa erfarenheter av vården, med bland annat bristande kommunikation, men de kunde även se vården som något positivt och som en trygghet. Slutsatser: Anhörigvårdaren kunde uppleva att vårdandet hade flera negativa konsekvenser, men de var nöjda med att ha tagit på sig rollen som vårdare. Palliativ vård i hemmet kunde påverka de anhörigas hälsa negativt om de inte fick ett tillräckligt stöd. Det är viktigt att sjukvårdspersonalen fångar upp den anhörigas känslor och behov.

Studien syftar till att belysamotivation och relationsskapandei arbetet med barn och ungdomar som upplevt trauma, samt hur arbetet kan påverka professionellas hälsa. Den metodologiska utgångspunkten som används är en hermeneutisk-fenomenologisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet undersöktes tillsammans med motivation, där vi utgick utifrån teoretikerna Karlsson, Maslow och Locke, även Lazarus och Folkmanscopingstrategier användes. En av flera slutsatser som framkom i studien är vikten av bland annat relationsskapandet. För att kunna genomföra en god behandling och kunna hjälpa klienten på bästa sätt krävs det en bra relation mellan den professionella och klienten. För kunna skapa relationer krävs det ömsesidig respekt och tillit.  Ytterligare en slutsats som har gjorts är kopplat till de professionellas hälsa, där det visar sig ha en påverkan av arbetet med barn och ungdomar som upplevt trauma. Påverkningen kan ske på olika sätt men resultatet påvisar vissa likheter i de professionellas hälsopåverkan, trots varierande yrkeskategorier. Ytterligare en slutsats som framkom är vikten av att som professionell ta hand om sig själv, och även handledningens betydelse framkom.

Purpose: Studies indicates that society is exposed to a lot of noise and that it is a matter of public comfort. Constructions sites are one of several sources that contributes with noise to the society and those that are mainly affected by this is the nearby residents of the construction site. The comfort and the impact that noise has on humans can vary from person to person. Factors such as the intensity and frequency of the sound and the persons general conditions are important when investigating the comfort impact of noise. The aim of this stud is to fins out to what extent people in the nearby homes perceive noise from a construction site as disturbing and to find out how the noise affect the human comfort. The aim is also to come up with proposals on how we can reduce and improve noise levels from a constructions site. • What impact does the construction site in general, have on human comfort in the residential area? • How is noise from the construction site in the district Öster in Jönköping experienced by the nearby residents? • Which moments/tasks contributes the most noise at a construction site, and how can the noise dispersion de improved? Method: Survey was the method used to achieve the studies objectives. This was done through opinion polls of nearby residents and construction workers at Öster in Jönköping. For further support and information, a literature study was also conducted. Findings: Noise from construction sites usually occurs when larger machines and other tools have been used, those that are affected by this are, among other things, nearby residents to the construction site. Noise can affect people physically and mentally where symptoms such as sleep disturbance, impaired learning / performance, hearing damage and cardiovascular disease can occur. The empirical evidence shows that noise clearly affects those living nearby and that it often affects them negatively, both physically and mentally. The two main comfort effects according to the empirical data are impaired learning / performance and sleep disorders. Implications: The conclusions that are drawn are that those nearby the construction site are in some way negatively affected by the noise. Most noise occurs most in the foundation work in a construction process, but on the other hand there is no direct solution as the work must be carried out. What would be recommended is that the construction company adjusts the times for minimal noise emission but also informs nearby residents how long the noise will last. Another recommendation would also be to use less noise-emitting machines. Limitations: The work is only aimed at nearby residents perception of construction site noise. Other types of noise, such as traffic noise, are not relevant and have been excluded from the work. Keywords: Noise, construction site, construction site noise, health impact.

Klimatet i världen förändras och de mänskliga aktiviteterna påskynda förloppet. Atmosfär och världshav blir varmare i en takt som inte anses vara naturlig. Uppvärmningen medför även stigande havsnivåer globalt. Klimatförändringarna med ökad värme och ökade nederbördsmängder som följd påverkar människors hälsa olika över jorden. I Sverige kommer också befolkningen att bli påverkad men i mindre utsträckning än i andra länder. Hälsopåverkande risker i och med klimatförändringarna är exempelvis värmeböljor, översvämningar och infektioner. Studier på klimatförändringarnas hälsopåverkan hargenomförts men det har inte genomfört så många i svensk eller nordeuropeisk kontext. För att hantera den ökade uppvärmningen så behöver utsläppen av växthusgaser minskas men samhället behöver samtidigt också anpassa sig till förändringarna. Dagens samhälle är inte anpassat till framtidens förutsättningar och på lokal nivå så har kommunen ett stort ansvar för klimatanpassning för att undvika negativa hälsokonsekvenser och risker för naturolyckor. Studiens syfte är att undersöka hur kommuner beaktar risker för invånarnas hälsa i dokument om sitt klimatanpassningsarbete. Forskningsfrågorna rör vidare vilka olika typer av direkt och indirekt hälsopåverkan samt vilka sårbarhetsfaktorer relaterade till hälsa lyfts som fram i förhållande till det förändrande klimatet och hur hanteras hälsorisker i förhållande till en konceptuell modell för hälsopåverkan? Kommunerna som igår i undersökningen har valts ut genom avsiktligt urval utifrån att de finns med i SGI och MSB (2021) samt att de är av större storlek. Studien har genomförts som en kvalitativ studie med ett abduktivt förhållningssätt. Empirin består av dokument rörande det kommunala klimatanpassningsarbetet, såsom klimatanpassningsplaner, från fjorton svenska kommuner där en kvalitativ innehållsanalys har använts i analysfasen. Resultatet från studien visar att hälsoriskerna i samband med klimatförändringarna tas upp i olika omfattning hos de kommuner som ingått i studien där vissa kommunala dokument tar upp mer och andra mindre. Det är främst direkt hälsopåverkan med främst värmeböljor som lyfts fram, men även översvämningar. Den indirekta hälsopåverkan som lyfts fram är främst relaterade till dricksvatten. Rörande sårbarhet är äldre och barn de sårbara grupper som är mest frekvent omnämnda och då främst i förhållande till ökad värme. Hanteringen som kommunerna nämner är åtgärder och då framförallt gentemot effekterna från värmeböljor och översvämningar. Blå-grön infrastruktur och motsvarande infrastrukturella lösningar är framträdande åtgärder mot både ökad värme och som skyfallshantering.

Tiktok is a social media platform that is one of the world's most popular mobile applications. Previous research suggests that consuming short form content on Tiktok can affect users' health and has shown that social media use can be addictive and have negative health consequences for users. Using a systematic research review with Maslow's hierarchy of needs as a theoretical framework, we examine what previous research has identified regarding the consequences on the user's health from short form content through TikTok use. Through a thematic analysis, we have found six main themes that we put in relation to Maslow's hierarchy of needs. The results show that the effects on the user's health are mostly negative. Examples of negative effects on the user's health are excessive, problematic or addictive use, which in turn leads to depression, anxiety, stress, impaired sleep quality and negative effects on the user's learning processes. We were also able to identify positive effects on the user's health, such as reduced stress and anxiety, a sense of community and belonging, and a more fulfilling social life. Based on our findings, we can conclude that TikTok usually does not have negative effects from short term use, but that excessive, problematic and addictive use often leads to negative consequences on the user's health.

Syftet med examensarbetet är att bidra med ökad kunskap om hur plastanvändningen ser ut i dagens  byggande och vad den har för miljö- och hälsomässiga konsekvenser. Målet med studien är även att kunna visa på hur plastanvändningen kan förändras på ett hållbart sätt. Föratt kunna uppnå examensarbetets syfte och mål har tre stycken frågeställningar formulerats. Hur mycket och vilken typ av plast förekommer i en nybyggd villa idag? Vilka miljö- och hälsomässiga konsekvenser medför den plast som används i dagens byggande? Vad finns det för alternativa material, produkter och metoder? För att svara på dessa frågor har en grundläggande litteraturstudie gjorts kompletterat men enkvantitativ fallstudie. Fallstudien utgår från en villa som är typisk för hur nybyggda villor byggsidag,  år  2018.  Objektet  som  valts  för  fallstudien  är  en  nyproducerad  enplansvilla  på  170kvadratmeter boyta. Plastprodukter har inventerats i stommaterial, installationer, emballageoch förpackningar. Resultatet  av  inventeringen  visar på att  3181 kg plastprodukter inventerats i villan vilket betyder att nästan 19 kilogram plast går åt för varje kvadratmeter boyta. Viktmässigt återfanns85 procent av plasten i stommaterial, 11 procent i installationer och 4 procent till emballageoch förpackningar. Sammanställningen visar även att en övervägande del av plasten utgörs avpolystyren (PS). Därefter är polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE) och polypropen (PP) de mestf örekommande plasterna. Plasterna har även bedömts ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Bedömningen utgår ifrån trekategorier; toxicitet, klimatpåverkan och avfall. Resultatet av miljö- och hälsobedömningenvisar att polyeten (PE) och polypropen (PP) är de mest skonsamma plasterna för miljö ochhälsa,  bortsett  från  biobaserade  plaster.  Den  farligaste  plasten  är  enligt  denna  studiepolyuretan (PUR) tätt följt av polyvinylklorid (PVC), polykarbonat (PC) och polystyren (PS). Miljö- och hälsobedömningen av olika plasttyper visar på att det är viktigt att plast inte ses somett material utan en grupp av många olika material med olika egenskaper som är mer ellermindre  problematiska  för  hälsa  och  miljö.  Analysen  visar  även  att  flera  plastprodukter  i byggnadens stomme kan ersättas med alternativa material och på så sätt reducera inte baramängden plast utan även de miljö- och hälsokonsekvenser som plasten medför. För installationsplast är det bästa alternativet i dagsläget att byta PVC-plast till bättre plast såsom PE och PP. Detta för att minska påverkan på miljö och hälsa både vid tillverkning ochåtervinning. För emballage- och förpackningsplast gäller det främst att minska engångsanvändningen och öka återanvändningen av förpackningsplasten. För vidare studier kan det undersökas med vilka medel kan man hjälpa beslutsfattare inombyggbranschen att välja mer hållbara material, och studera hur stor påverkan den ekonomiskaaspekten har när material ska väljas. Ett annat förslag är att titta på hur plastanvändningenskiljer sig åt för olika typer av byggnader; flerbostadshus, offentliga byggnader, fritidshus.

Denna kunskapsöversikt inriktar sig mot utomhuspedagogik i lågstadiet inklusive förskoleklassen. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur utepedagogik och regelbunden utevistelse påverkar elever både ur ett inlärningsperspektiv samt ur ett hälsoperspektiv. Sökningar som gjordes skulle dessutom belysa fördelar med att kombinera utomhuspedagogik med naturvetenskap. Detta undersöktes genom att söka efter artiklar och studier som visar hur elever eventuellt påverkas både positivt och negativt. Sökmotorer som användes var: SwePub, ERIC, ERC, Google samt diverse olika böcker.Arbetet har två fokusområden: kombinerad utomhuspedagogik och naturvetenskap samt hur utomhuspedagogik påverkar elevers kunskapsutveckling, deras inlärning och vilka hälsoeffekter det finns med utomhuspedagogik och utomhusvistelse. Totalt valdes 9 artiklar ut som noga analyserats och som besvarade frågeställningarna. Resultatet tyder på att utomhuspedagogik och utevistelse ger en positiv effekt på elever både ur ett hälsoperspektiv och ur ett inlärningsperspektiv. Rapporter visar även på att utomhuspedagogik i samband med naturvetenskapliga ämnen ger eleverna en bättre inlärningsförmåga och ett större intresse för natur och miljö. Vidare beskrivs dock vikten av att eleverna måste ha tillgång till en hälsosam natur som inte är förorenad. Studier visar hur utomhuspedagogik kan hjälpa elever att utvecklas men även hur deras hälsa kan förbättras. Bättre förståelse är viktigt för en ökad inlärningsförmåga, mindre halter av stresshormoner påverkar denna förståelse samt bidrar till bättre koncentrationsförmåga. Det har dessutom visat sig att konflikter mellan elever har kraftigt minskat vilket gör att man även vinner i det sociala perspektivet. Högre studiemotivation och självkänsla är andra faktorer som tas upp i artiklar som betydelsefulla. Det kommer fram att likaledes elever med intellektuella funktionsnedsättningar behöver utomhuspedagogik för sin utveckling och delaktighet. Det framgår även att det finns konsekvenser med en dålig natur som exempelvis alla avgaser och partiklar som finns i luften. Barnen blir oftare allergiska, utvecklar luftvägsinfektioner och dessa konsekvenser kan man tyvärr inte eliminera eftersom de uppkommer på grund av DNA-förändringar. Arbetet lyfter även fram hur försämrade resultat i naturvetenskapliga ämnen kan vara en konsekvens av bortglömda eller kraftigt minskade utomhusaktiviteter. Därefter diskuteras hur naturupplevelse bidrar till ökad förståelse och lust för lärande, samt lyfter fram relevansen av utomhuspedagogik hos elever i de yngre åren, samt historiskt.Slutsatsen blev att det inte hittades några negativa aspekter med att kombinera utomhuspedagogik med naturvetenskap endast fördelar. Det framgick även vilka fördelar eleverna fick utav denna kombination i form av bättre förståelse för naturen, aktivering av alla sinnen, förbättrad hälsa, minskad stress, högre studiemotivation osv. Vad som däremot framkom var vikten av tillgång till en hälsosam natur som inte innehåller en massa föroreningar då detta har en negativ effekt på elevers hälsa.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har haft stor påverkan på både samhälle och hälsovård specifikt. Vid utbrottet av pandemin var kunskapen om sjukdomen och hur den skulle behandlas otillräcklig, både nationellt och internationellt. Vårdpersonal bör via flexibla angreppsätt anpassa sig till den nya situationen utan att veta exakt hur denna sjukdom ska behandlas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 på vårdavdelning. Metod: Metoden är en litteraturöversikt av kvalitativa vetenskapliga artiklar där sjuksköterskors upplevelser av att vara vårdgivare till patienter med Covid- 19 studerats. Data analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys i fem steg. Resultat: Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde svårigheter vid anpassning till förändrad arbetsmiljö. Det gällde framförallt användning av skyddsutrustning och försämrade samt förändrade arbetsförhållanden. Inom ramen för de iakttagelserna av patientens lidande uppfattade sjuksköterskor maktlöshet, hjälplöshet, oro och avsaknad av kunskap samt brist på erfarenhet av sjukdomen. Hälsopåverkan i form av stress, rädsla och ångest präglade arbetssituationen men de fick stort stöd av sina familjer, vänner och kollegor. Slutsats: Studien visade att Covid-19 pandemin hade stor påverkan på sjuksköterskors arbetssituation. Pandemin resulterade också i negativa individuella upplevelser men det stora stödet från sjuksköterskornas närmaste familjemedlemmar och vänner var betydelsefullt för att orka med sin arbetssituation. Även samarbetet med kollegor var avgörande för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. / Background: The covid-19 pandemic hugely influenced society as well as the global Health care system. As the pandemic broke out, it became clear that the lack of knowledge about the disease would greatly affect the way treatment was conducted, nationally as well as internationally. Health care professionals had to adapt to the situation without knowing exactly how to treat each symptom as well as to adhere to this specific disease. Aim: This study investigates how nurses experienced their working conditions and treatment of patients with covid-19 disease. Method: This is a qualitative study based on analyses of scientific articles that had studied nurses’ experiences of working with covid-19 patients. The analysis was conducted using the available Fribergs qualitative five step method. Results: The results show that the investigated nurses experienced difficulties in adapting to a continuously changing work environment, especially when it came to the use of protective equipment in combination with the perceived worsening working condition. The investigated nurses had to adhere to a new normal situation categorized with feelings of powerless, and helplessness. However, the investigated nurses received the appropriate support from their close families, friends and colleagues which made their work acceptable despite the ongoing pandemic. Conclusion: The study showed that the Covid-19 pandemic had a major impact on nurses' work situation. The pandemic resulted in negative individual experiences, the great support from the nurses' closest family members in combination with colleagues and friends became the key factor in coping with the new normal working conditions.

Vård och omsorg är en komplex verksamhet att schemalägga då det ofta medför krävande arbetsschema för medarbetarna samtidigt som hänsyn måste tas till medarbetarnas hälsa, hållbara organisationer samt att det ska vara en god och säker vård som ges till patienterna. Schema är en viktig del för den enskildes vardag och det förekommer olika schemaläggningsmetoder. Syftet med studien är att undersöka effekter av olika schemaläggningsprinciper inom vård och omsorg. Studien genomfördes som en strukturerad integrativ litteraturstudie med inslag av systematisk metod och induktiv ansats. Sökningar genomfördes i databaserna Healthcare Administration Database och Medline som resulterade i 252 artiklar. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod 16 artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metod som ingår i resultatet. Nattarbete ger negativa konsekvenser på hälsan hos medarbetare inom vård och omsorg. Såväl negativa som positiva effekter ses vid schemaläggningsprinciperna skiftarbete, arbete med långa pass eller önskeschema när det gäller effekter på organisatoriska klimatet, hälsoeffekter hos medarbetarna och patientsäkerhet och patientomhändertagande. Skiftarbete påverkar medarbetaren hälsa på ett negativt sätt från flera aspekter. De kan även leda till en obalans mellan arbetsliv och familjeliv samt mindre tid till fritidsaktiviteter. Långa arbetspass kan också ha ett samband med av medarbetaren upplevt värde mellan arbete och privatliv, work life balance. Att som medarbetare lägga önskeschema kan ibland medföra att verksamhetens behov inte tillgodoses. När det gäller negativa effekter av nattarbete kan detta oftast härledas till att dygnsrytmen störs. Ledarens närvaro och stöd kan bidra till bättre förutsättningar för medarbetaren att klara av skiftarbete. Den största utmaningen för arbetsgivaren inom vård och omsorg är att finna den rätta strukturen för att utarbeta ett hälsoschema som tar vara på medarbetarnas hälsa. / Health and care sector is a complex business to schedule as it often entails a demanding work schedule for the employees at the same time as the employees' health, sustainable organizations must be taken into account and it must be good and safe care that is given to the patients. Scheduling is an important part of the individual's everyday life and there are different scheduling methods. The purpose of the study is to investigate the effects of different scheduling principles in health and care. The study was conducted as a structured integrative literature study with elements of systematic method and inductive approach. Searches were performed in the Healthcare Administration Database and Medline databases which resulted in 252 articles. After selection and quality review remained16 articles of both quantitative and qualitative methods that are included in the result remained. Night work has negative consequences for the health of employees in health and care. Both negative and positive effects are seen in the scheduling principles of shift work, work with long shifts or wish lists in terms of effects on the organizational climate, health effects for employees and patient safety and patient care. Shift work affects the employee's health in a negative way from several aspects. They can also lead to an imbalance between work and family life as well as less time for leisure activities. Long work shifts can also have a connection with the value experienced by the employee between work and private life, work life balance. As an employee, laying out a wish list can sometimes mean that the needs of the business are not met. When it comes to the negative effects of night work, this can usually be attributed to the circadian rhythm being disturbed. The manager's presence and support can contribute to a better condition for the employee to cope with shift work. The biggest challenge is to find the right structure to prepare a health scheme that safeguards the employee's health.