Denna uppsats har skrivits med syfte att genom en fenomenologisk ansats undersöka innebörden av begreppet högkänslighet och vilka särskilda behov som är viktiga att beakta hos högkänsliga barn, samt hur detta kan förstås i relation till förskolans miljö. Genomförandet av studien består av kvalitativa intervjuer av föräldrar till högkänsliga barn som går i förskola/förskoleklass såväl som förskolepersonal med förkunskaper om begreppet högkänslighet. I resultatet framgår exempel på deltagarnas upplevelser av hur högkänsligheten tar sig uttryck hos högkänsliga barn och vilka situationer eller sammanhang som kan upplevas som extra utmanande såväl i förskolan som i dagliga livet. Detta har analyserats med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys – IPA-metoden. Avslutningsvis diskuteras tolkningar av de resultat som presenteras och hur dessa kan förstås i relation till syftets frågeställningar samt tidigare forskning. Detta har genererat i slutsatser om att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande, vilket delvis innebär att det i förskolan krävs både anpassningar i miljö och ett lyhört bemötande för att tillmötesgå de behov som följs av högkänslighet. Det kan dessutom konstateras att det finns ett behov av ökad kunskap kring högkänslighet bland personal i förskolan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-170404 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Stolpe, Emma, Rosengren, Klara |
| Publisher | Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds