Bakgrund. Patientbesöken på svenska akutmottagningar ökar. Med ett ökat inflöde av patienter ökar även kraven på vårdpersonalen som arbetar på akutmottagningen. Vid obalans mellan in-, genom- och utflöde skapas risker för crowding, med konsekvenser som ökade väntetider för patienterna, ökade patientsäkerhetsrisker och lidande som följd. Akutsjuksköterskans ansvarsområden innefattar kunskap om patientflöden, patientsäkerhet och att lindra lidande. Ändå finns mycket lite nationell forskning om patientflöden till akutmottagningar. Syfte. Syftet med studien var att studera inflödet av patienter till akutmottagningarna vid ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus. Metod. Studiens genomfördes som en kvantitativ punktprevalensstudie med en induktiv ansats. Studien innefattar analys av data från två akutmottagningar inom Region Dalarna, n=201. Resultat. Över 70 procent av patienterna som sökte till akutmottagningarna hade haft en tidigare vårdkontakt. Det var vanligast att yngre patienter hade sökvägen eget initiativ och att äldre hade sökvägen ambulans. Det var fler män än kvinnor som kom från vårdcentralen med remiss. Patienter som hade en annan vårdkontakt före besöket hade en högre medicinsk prioritet eller högre risk för inläggning än de patienter som kom på eget initiativ. Slutsats. Ett fysiskt möte med annan vårdpersonal kan ha stor betydelse för att minska inflödet av patienter till akutmottagningen. Att en stor del av patienterna blir hänvisade till akutmottagningen kan vara ett tecken på att det saknas kapacitet inom hälso- och sjukvården för att behandla patienter med icke akuta besvär. / Background. Patient flows to Swedish emergency departments are increasing. With an increased inflow of patients, the demands on the healthcare staff at the emergency department increase. With a discrepancy between in-, through- and outflow, risks of crowding are created, with consequences such as increased waiting times for patients, increased patient safety risks and suffering as a result. The emergency nurse's responsibility includes knowledge of patient flows, patient safety and alleviation of suffering. Nevertheless, there is little research about patient flows to the emergency department nationally. Purpose. The purpose of the study was to study the inflow of patients to the emergency departments at two regional hospitals. Method. The study was conducted as a quantitative point-prevalence study with an inductive approach. The analysis includes an analysis of data from two emergency departments in Region Dalarna, n = 201. Results. Over 70 percent of the patients that presented to the emergency departments had a previous healthcare contact. It was most common that younger patients used their own initiative and that elderly presented by ambulance. There were more men than women who came from community health centres with referral. Patients who had another healthcare contact before the visit had a higher medical priority or risk of admittance to the hospital than the patients who came on their own initiative. Conclusion. A physical meeting with healthcare staff can be of great importance for reducing the inflow of patients to the emergency department. It may be that there is a low capacity in the health care system to treat low-acuity patients.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-84672 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Amundsson, Maria, Åman, Mikael |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds