Bakgrund: Sveriges kommuner och landsting beslutade 2015 att information och kunskap angående personcentrerad vård ska spridas i kommuner, landsting och regioner för implementering i hälso- och sjukvården. Personcentrerad vård innebär att det professionella vårdteamet och patienten är partners vilka planerar vården tillsammans. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att bedriva vård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes med vårdpersonal på en medicinsk vårdavdelning där personcentrerad vård praktiserats under en tolvmånaders period. Homogena grupper med undersköterskor, sjuksköterskor och läkare samt en mixad grupp ingick i studien. Datamaterialet analyserades med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av de fyra fokusgruppsintervjuerna sammanfattas i fem kategorier; Införande och kunskap: Deltagarnas uppfattning av begreppet personcentrerad vård varierade mycket och flera deltagare ansåg sig inte veta vad personcentrerad vård innebar. Pulstavla som arbetsredskap: Pulstavla och pulsrond tydliggjorde planeringen av patienterna och gav mer struktur i arbetet. Enkelrum och sekretess: Deltagarna ansåg att sekretess var likställt med personcentrerad vård och att enkelrum var en förutsättning för sekretess. Relationer och delaktighet: Uppfattningen var att patienterna var delaktiga när de fick information om sin vård och behandling. Teamarbete, kontinuitet och tid: Kontinuitet bland personal och tillräckligt med tid för att lära känna patienterna var förutsättningar för att kunna arbeta personcentrerat. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån teoretiska ramverk och modeller för personcentrerad vård. Deltagarna ansåg att sekretess var det samma som personcentrerad vård. Sekretess diskuterades inte i modeller och ramverk för personcentrerad vård. Slutsats: Personalen erfor att de arbetade personcentrerat utifrån den modell som genomförts på avdelningen. Resultatet av studien visade att personalens erfarenheter av personcentrerad vård inte är i överensstämmelse med förekommande teoretiska modeller. Personcentrerad vård med kontext slutenvård behöver studeras och utvecklas. / Background: In 2015 municipalities and county administrative councils in Sweden concluded that, information and knowledge regarding person-centered care should be distributed through municipalities, county councils as well as local district administration for the purpose of implementation in health care. Person-centered care implies that the professional health care team and the patient should work in unison so that they may facilitate the care collectively. Objective: The object of the study was to illustrate the health professionals’ experiences with a person-centered approach to managing care. Method: Qualitative research through focus group interviews. Health professionals on a medical care unit where person-centered care practiced during a twelve month period were included. Four focus group interviews were conducted with various nursing assistants, registered nurses, doctors and a mixed group. The collected data was assessed with conventional qualitative content analysis. Results: The results from the four conducted focus group interviews were divided into five categories; Introduction and knowledge: The participant´s perception of the concept of person-centred care varied greatly and several participants considered themselves not knowing the meaning of person-centered care. Puls-board as a working tool: Puls-board and puls-rounds made the planning of patients clear and provided more structure in the work. Singular room and confidentiality; Participants felt that confidentiality was equated with person-centered care and that singular room was provided confidentiality. Relationships and participation: The perception was that the patients were involved when they received information about their care and treatment. Teamwork, continuity and time: Continuity among staff and enough time to get to know the patients were prerequisites for working person-centred. Discussion: The results were discussed based on theoretical frameworks and models of person-centered care. Participants felt that confidentiality was the same as person-centred care. Confidentiality is not discussed in the models and frameworks for person-centred care. Conclusion: The conclusion of the study is that the health professionals’ considered their way of working person-centered as seen from their own point of view, and their knowledge of what the method entails. Results of the study showed that the health professionals’ interpretation of person-centered care do not correlate with the theoretical models. Person-centered care with inpatient care context needs to be studied and developed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-16685 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hansson, Anna, Thörn, Rebecka |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds