Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att belysa vad känslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som är eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. Vår utgångspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjälpa och ge stöd åt personer som på olika sätt är i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver kläder, men det kan även vara personer som är ensamma som kommer dit för att de uppskattar sällskapet. Frågeställningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har känslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d. bostadslösa personer som deltar i Nattcaféets aktiviteter i Halmstad? Det empiriska material som vi samlat in analyserade vi utifrån tre socialpsykologiska teorier: Platsanknytning (Gustafson, 2002) Stigmatisering och identitet (Goffman, 1963) och Sociala band (Scheff, 1990). Detta gjordes med hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats. Med utgångspunkt i dessa socialpsykologiska teorier har vi försökt att lyfta fram betydelsen av hem för personer som under någon period har varit bostadslösa. Vår studie visar att livet som bostadslös är både fysiskt och psykiskt betungande, och att detta kan lämna tydliga spår i individens personlighet. / We have conducted a qualitative study where the purpose is to highlight what significance the feeling of home and home as a bodily location has to people who are or have been homeless. We have conducted seven interviews with individuals who fit this description. Our starting point was the Nattcaféet in Halmstad that is run by the Swedish church to help and support people who are in need of support in different ways. This may concern homeless people, in need clothes, but it can also be people who are lonely and appreciate the company.Question we sought to answer: What emotional and practical significance does the feeling of home and the home as a bodily place have for the homeless and former homeless people that take part in Nattcaféets activities in Halmstad? The empirical data that we have collected, were analyzed from three social psychological theories: Stigma and identity (Goffman, 1963), Social bonds (Scheff, 1990) and Place Attachment (Gustafson, 2002). This was done with the hermeneutics as science theoretical approach. Based on these social psychological theories, we have tried to highlight the importance of home for people who at some point have been homeless. Our study shows that the life of a homeless person is both physically and psychologically burdensome, and that this may leave clear traces in the individual's personality.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-17072 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Wigur, Anna, Jordan, Jasna |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0154 seconds