Bakgrund: År 2018 inträffade 2534 hjärtstopp på vårdavdelningar i Sverige och hjärt-och lungräddning (HLR) påbörjades. Ett hjärtstopp bevittnas ofta av en anhörig och enligt etiska riktlinjer är det en förutsättning att anhöriga ska få chansen att närvara vid HLR så vidare inte återupplivningen eller patienten drabbas. Teoretisk referensram: Familjefokuserad omvårdnad valdes som teoretisk referensram då ohälsa och sjukdom berör hela familjen och inte enbart den som är drabbad. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att anhöriga närvarar vid hjärt-och lungräddning i en sjukhusmiljö. Metod: Designen var en litteraturstudie och en integrerad analys har genomförts. Resultat: Fyra kategorier utmynnades: Sjuksköterskors rädsla av att utföra HLR i närvaro av anhöriga, Att bevittna HLR väcker känslor hos anhöriga, Anhörigas påverkan på sjuksköterskors HLR-utförande och Behov av resurser och riktlinjer. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att anhörigas närvaro vid hjärt-och lungräddning kunde ha både positiva och negativa följder. Många sjuksköterskor menade att om anhöriga får chansen att närvara under HLR skulle det hjälpa dem vidare i sorgeprocessen men också att anhörigas närvaro kunde också leda till långvariga psykiska konsekvenser och ogynnsamma minnesbilder av patienten.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-95536 |
Date | January 2020 |
Creators | Renevall, Linnéa, Kjellsson, Kajsa |
Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0092 seconds