Geografiämnet är brett och ger ett holistiskt perspektiv på livet på jorden vilket skapar stora möjligheter för lärare att göra ämnet relevant och intressant för eleverna. Geografiämnet var under 1900-talet uppdelat i natur- och kulturgeografi på gymnasiet, detta har satt spår i läroplaner, läroböcker och samhället. Dagens miljöproblematik skapar möjligheter för ämnet att växa men istället ser vi ett geografiämne som minskar i timantal. I denna uppsats genomförs en frågeundersökning med gymnasieelever om deras bild av geografiämnet och en samtalsintervjuundersökning med deras lärare om undervisning och genomförande av geografiundervisningen. Det visar sig att eleverna har dåliga förkunskaper från högstadiet men att de uppskattar ämnet och lär sig mycket, speciellt om relationen människa och miljö. Lärarna vill gärna visa på sambandet mellan natur- och kulturgeografi men de flesta delar ändå upp dessa i olika moment. Samtliga lärare använder sig av mycket blandat material, lite lärobok och mycket hemsidor och bilder. Både användandet av praktiska moment och ämnesövergripande arbete varierar. Detta verkar bero på geografiämnets status på respektive skola och om lärarna vågar se möjligheterna och bryta gamla vanor när de planerar. För om det lilla geografiämnet ska leva upp till sin stora potential måste lärarna våga tänka nytt och inspirera kommande generationer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-325098 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Cederquist, Tove |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0023 seconds