På 1700-talet präglades bevisprövningen inom svensk rätt av den legala bevisteorin där bevisvärden reglerades i lag. Idag har vi etablerat en princip där bevisprövningen ska vara fri och där domaren inte ska vara bunden till några legala regler eller satser i sin prövning. Det lämnas således stort utrymme för domarens egen intuition vilket ställer frågor om grundläggande rättsprinciper och rättssäkerheten på sin spets. Det har sökts utformats ett flertal olika bevisprövningsmetoder i doktrin utan någon vidare genomslagskraft. Enhetligheten lyser med sin frånvaro. Uppsatsen har syftat till att undersöka huruvida principen om fri bevisprövning tenderar att ge upphov till godtycke i den dömande verksamheten samt huruvida det föreligger ett behov av reglering av bevisprövning inom svensk rätt. Studien syftar dels till att belysa den fria bevisprövningen i sin helhet, däremot är det främst indiciebevisningens roll i rättsskipningen som fått en central roll i förevarande arbete. Det har även varit oundvikligt att inte beröra frågan hur indicier förhåller sig till beviskravet ”ställt utom rimligt tvivel”. Därför kommer även beviskravet tillmätas viss tyngd i diskursen såväl som utredningens robusthet. Med hänsyn till arbetets syfte har det därför förelegat ett behov av en begreppsbestämning av begreppet indicium. Det råder vissa skiljaktigheter beträffande indiciebegreppets definition där vissa ser det som allmänna bevisfakta medan andra betonar dess roll i beviskedjor.Studien utmynnar i en definition innefattande att indiciebevisning är indirekt bevisning som inte direkt föranletts av bevistemat och kan kallas indicium. Som exempel på indicier kan nämnas motiv, våldsbenägenhet eller DNA-spår. För att belysa hur indicier behandlas vid bevisprövning idag har tre rättsfall kommit att få stort utrymme i studien. Rättsfallen rör grövre brottslighet där det endast förelegat indicier. Genom en djupgående särläggning av föreliggande bevisfakta har olika riskfaktorer med den fria bevisprövningen kunnat identifieras, däribland risk för övervärdering av bevis. Vi kan även se hur risken för subjektivitet och avsaknad av enhetlighet skapar utrymme för godtycke som sedermera åsidosätter grundläggande principer. Inom ramen för diskursen behandlas även utredningskravets betydelse.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-99073 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Karlsson, Stephanie |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds