Bostadspolitiken har länge varit en het fråga i samhället. Att det är svårt att få ett boende i form av ett förstahandskontrakt i Sveriges storstadsregioner har nog ingen missat. Efter det senaste regeringsvalet skrev Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartier under ett 73-punktsprogram där man bland annat tagit fram reformförslag för hyresmarknaden. Det finns många studier om hur hyressystemet i Sverige har bidragit till den bostadssituation vi har idag. Däremot är förslagen i januariöverenskommelsen nya och därför är syftet med denna uppsats är att undersöka hur och om förslagen som presenteras i punkt 44 i januariöverenskommelsen kommer påverka hyresmarknaden. Arbetet har grundats på följande frågeställningar: Hur ställer sig aktörer på bostadsmarknaden till reformförslagen i januariöverenskommelsen? Kan en friare hyressättning öka byggvolymen av nyproducerade hyresrätter? Behövs det en hyresreform? Uppsatsen tydliggör att det rådande bruksvärdessystemet är illa anpassat för dagens bostadsmarknad och ger upphov till inlåsningseffekter. Av intervjuerna framgår det att alla respondenter är ense om att det råder en bostadsbrist i landet men hur den ska lösas finns det skilda meningar om. Representanter från den privata hyressektorn välkomnar förslagen i januariavtalet, i stort, eftersom man ser det som en möjlighet att förädla produkten (hyresrätten). Samtidigt finns det en tveksamhet till avtalets genomslagskraft bland samtliga aktörer. Det råder en osäkerhet bland hyresgästorganisationer och representanter för det allmännyttiga hyresbeståndet. De menar att förslagen kan göra hyresförhandlingarna snårigare och att hyresgästens roll försämras gentemot hyresvärden. I studien konstaterar vi att en fri hyressättning i nyproduktion med största sannolikhet inte kommer leda till en ökad byggvolym av hyresrätter. Det blir också tydligt i slutsatsen att det är svårt att förutspå vilka effekter förslagen i punkt 44 kommer få. Under tiden den här uppsatsen skrivs är reformförslagen innebörd inte tydligt definierade och under utredning. 5 Fortsatt forskning inom området uppmuntras. Däribland behöver man studera konsekvenserna av förslagen när utredningarna är klara och det inte finns någon osäkerhet i vad punkterna innebär. Det bör också forskas om konsekvenserna av en fri hyressättning i nyproduktions inverkan på det bruksvärdessatta beståndet. / Housing politics has been a hot topic for a long time in the general discourse. No one will have missed that it is currently hard to get a first-hand contract to a rental apartment in the major cities of Sweden. After the last election, an agreement was made between the Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna and Centerpartiet consisting of 73 points. The agreement involved propositions to reform the rental market. A lot has been written about the rental setting system in Sweden and how it has contributed to the current living situation. However, the propositions in the January agreement are new and therefore the purpose of this paper is to research how, and if, the 44 th point in the agreement will affect the rental market. The main focus of the project has been to answer the following questions; What are the actors, on the rental market, views of the propositions in the January agreement? Will a deregulation of rents in newly constructed buildings increase building rates? Is there a need for a reformation of the rental system? The paper sheds light on the current "use-value-system" (bruksvärdessystemet) and that it is, in its present adaption, ill-fitted to the housing market and generates lock-in effects. The results held from the interviews show that all actors are in agreement. There is a housing shortage. However, their opinions on how it is best solved differ. The actors representing the private sector welcomes the suggestions. Mainly because it gives opportunity to refine the product or rental property. Meanwhile, there is uncertainty in the impact of the propositions among the actors. Furthermore, there is an uncertainty among the actors representing the tenants and public housing stock. They think the propositions will make the rental negotiations more complicated and the already weak position of the tenants will worsen. Our results show that a deregulation of the new constructions will most likely not increase building volumes. It is also made clear that it is hard to predict what the January agreement will entail since the propositions are not clearly stated. 3 We encourage further research within the subject. Mainly focusing on the consequences of the January agreement, once the ongoing investigation is done and the actual measures suggested, are made clear. Research should also be made on what effect a deregulation of the new construction stock will have on the use-value-stock.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-254295 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Bjöörn, Axel, Croce, Adam |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT-19280 |
Page generated in 0.0027 seconds