Introduktion: Våld i nära relation är ett utbrett problem som existerar globalt. Våldet utgör ett hot mot de mänskliga rättigheterna och sjukvårdspersonal är en grupp som ofta möter de kvinnor som blivit utsatta. För att kvinnorna ska kunna erhålla god vård är det därav viktigt att sjukvårdspersonalen besitter rätt kompetens i handläggning och bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur våldsutsatta kvinnor upplevde vårdpersonalens bemötande. Metod: Studien var en deskriptiv litteraturöversikt där kvalitativa studier undersöktes. Artiklar söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet visade både positiva och negativa erfarenheter då kvinnor mött sjukvårdspersonal under tiden de varit våldsutsatta. Tre kategorier framkom efter analys av studierna: positiva erfarenheter, negativa erfarenheter samt önskad vård. De positiva upplevelserna kunde bero på att vårdpersonalen frågade om våldsutsatthet och gav en hjälpsam respons. Viktigt var även att vårdpersonalen bekräftade kvinnornas känslor, brydde sig samt tog sin tid för att lyssna på dem. Negativa upplevelser kunde bero på ignorering av våldsutsattheten, en stressad framförhållning eller osympatisk attityd, samt att frågan ställdes i allmänna utrymmen. Många kvinnor önskade att frågan ställdes upprepade gånger, och att åtgärder och stöttning erbjöds trots nekande av våld. Slutsats: Det är viktigt att frågan om våldsutsatthet ställs och att tecken på detta uppmärksammas oavsett metod. För att vårdpersonalen ska våga ta upp våldet behöver de erhålla adekvat undervisning i ämnet. Tills detta sker bör vårdpersonal att våga beröra frågan även vid osäkerhet kring det optimala tillvägagångssättet. / Introduction: Intimate partner violence is a widespread problem that exists globally. The violence poses a threat to the human rights of the person’s affected by it, mostly women. Healthcare professionals often meet the women who have been exposed to such violence. Purpose: The aim of the study has been to describe how abused women experience treatment from healthcare professionals. Method: The study has been a descriptive literature review where qualitative studies have been examined. The articles were searched through the databases PubMed and CINAHL. Results: The results of the study showed both positive and negative experiences during the meetings between abused women and healthcare professionals. Three categories were developed after analysing the studies: positive experiences, negative experiences and desired care. The positive experiences described depended on the healthcare professionals asking about exposure to violence and giving helpful response. Healthcare professionals affirming the abused women’s feelings and taking time to listen was also a part of the positive experience. Negative experiences were characterized by health care professionals ignoring the violence, a stressed encounter or unsympathetic attitude, as well as the fact that the question was asked in public spaces. Many women expressed that they wished that the questions were asked repeatedly, and that different measures and support were offered despite denial of violence. Conclusion: It is crucial that the exposure of violence gets addressed regardless of the method used. In order to feel comfortable raising the issue, healthcare professionals must receive appropriate training in the subject. Until this occurs, it is important to have the courage to broach the subject, even if there is uncertainty regarding the optimal approach.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-494268 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Bergman, Karolina, Pilipović, Sara |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds