Syfte Syftet med studien är att analysera matchstatistik av timeouter från säsongen 2017/18 av Svenska Hockeyligan (SHL) och utifrån analysen inhämta tränares och spelares upplevda erfarenheter på timeouter. Metod Studiens genomförandes med en mixed method där både en kvalitativ, samt kvantitativ forskning bedrivs genom intervjuer och analys av matchstatistik hämtad från SHL säsongen 2017/18. Studiens urval till intervjuerna bestod av tränare och spelare på elitnivå inom idrotten ishockey och matchstatistiken som sammanställdes hämtades från svenska ishockeyförbundets databas från säsongen 2017/18 i SHL. Resultat Resultatet av studien visades bland annat att under SHL säsongen 2017/18 togs mindre än hälften av möjliga timeouter och flest timeouter togs i tredje perioden av lag i underläge. Under timeouterna upplevs tränarna vara mest aktiva och intervjudeltagarnas generella upplevda erfarenheter är att powerbreaken har en stor inverkan till att antalet timeouter är få och även till att tränarna väntar med att ta sina timeouter till slutet av matcherna. Slutsatser Slutsatserna med denna studien är att powerbreaken har en stor inverkan till att mindre än hälften av timeouterna utnyttjas. Powerbreaks har blivit som extra timeouter, då lagen får ett längre avbrott i spelet en gång per period. Det medför att lagen spar sin timeout till slutet av matcherna. De flesta timeouterna tas av lag i underläge och av lag i botten av tabellen. Vilket är logiskt då lag i botten av tabellen oftare ligger under i slutet av matcher då de flesta timeouter utnyttjas. / Purpose The purpose of the study is to analyze match statistics of timeouts from the 2017/18 season of the Swedish Hockey League (SHL) and based on the analysis obtain coaches and players approach experiences off timeouts. Method Method during the study was a mixed method, whit both a qualitative and a quantitative research through interviews and statistical compilation of statistics from SHL seson 2017/18. The study's selection to the interviews was coaches and players at the elite level in the sports ice hockey and match statistics was taken and compiled from the Swedish Ice Hockey Association's database from the 2017/18 season in SHL. Results The result of the study shows that during the SHL season 2017/18 less than half of possible timeouts were taken and most of the timeouts were taken in the third period of teams in lower positions in games. During the timeouts, the trainers are most active and the interviewees' overall experience is that the powerbreak has a major impact on numbers of timeouts and that coaches are waiting to take their timeouts to the end of the matches. Conclusion The conclusions of this study are that the powerbreak has a major impact on that less than half of the timeouts being use. Powerbreaks has become an extra timeout when teams gets a longer break one time per period during the matches. This means that teams save their timeout to the end of the matches. Most timeouts are taken by teams in lower positions and by teams at the bottom of the table. Which is logical since teams at the bottom of the table are more often in lower position at the end of matches when most timeouts are used.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-28149 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Brelin, Rickard, Färnström, Joel |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Idrotts- och hälsovetenskap, Högskolan Dalarna, Idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds