Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av empiri och teori förstå hur fysiken passar ihopmed elevers identiteter och vilka föreställningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv.Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieeleverupplever att områden och ofta använda exempel inom fysiken är genuskodade. Minförhoppning är att resultatet av undersökningen ska kunna användas för att förändrafysikundervisningen så att den passar bättre ihop med elevers identiteter. Minaforskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikämnet? Hur påverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur påverkas elevers förmåga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig?Min uppsats grundar sig både på teorier om situerat lärande, identitetsskapande och omgenussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009)ens identitet inom fysiken. Denna påverkas av individernas olika maskuliniteter ochgenussymbolism. I min undersökning som bygger på enkäter och intervjuer medgymnasieelever undersöker jag hur elever kombinerar fysikinlärning till stor del sedd utifrånpraktikgemenskapen på laboratoriet med sina identiteter och genus på sin resa med målet attlära sig fysik och kanske för vissa av dem även att så småningom kunna kalla sig fysiker. Jagundersöker också en möjlig genuskodning av fysikuppgifter och hur denna i så fall påverkarom en uppgift uppfattas som tilltalande att lösa och eventuell koppling mellan könskodningen,elevens kön och om eleven tror sig kunna lösa uppgiften. I uppsatsen diskuteras situeratlärande i klassrumsmiljö som Sadler (2009) beskriver den i kombination med detidentitetsskapande som enligt Sadler (2009), Connell (1995), Paechter (2003a, 2003b)samtidigt sker där sett i ett genusperspektiv. Enligt Squire et al (2003) måste alla som vill blien del av fysikpraktikgemenskapen som den beskrivs av Lave & Wenger (1991) hitta ett sättatt förhålla sig till denna. Det visar sig att det finns flera sätt att göra detta på om man villinkludera sig själv i praktikgemenskapen. Vad gäller fysikuppgifterna visar det sig att eleverupplever att dessa har en genuskodning. Anledningarna skiljer sig däremot. Tjejer menar attgenuskodningen beror på vem som gör något i en uppgift eller vad som görs. Dengenuskodning killar menar finns verkar mer slumpartad och beror på vilka associationer degör. Det går att se en koppling mellan genuskodningen och hur tilltalande eller svår uppgiftenanses vara att lösa, men denna koppling bygger på att genuskodningen inte beror påslumpartade associationer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-29936 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Åberg Sjöholm, Josefin |
| Publisher | Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0125 seconds