Läromedel i historia har den senaste tiden varit i en offentlig debatt kring den kvinnliga underrepresentationen. Med utgångspunkt i risken att det blir en ensidig berättelse som berättas ämnar vi med denna uppsats undersöka läromedlet Alla tiders historia 2-3 med hjälp av en ideologikritisk textanalys utreda hur de intersektionella faktorerna genus, klass och etnicitet representeras och konstrueras i läromedlet. Vi vill med andra ord utröna hur den kunskap som skapas, återskapas och blir normerande i läromedlen ser ut i relation till ovanstående faktorer. I resultatet finner vi att de undersökta kapitlen har en eurocentrerat perspektiv där det icke-västerländska ofta står som avvikande eller avsides. Detta är i sig inte märkligt eller i förlängningen vad vi anser är problematiskt, utan snarare är det hur berättelsen om det avvikande från den dominerande västerländska rösten framställs. Generellt sett berättades historien om den europeiska mannen, med tillhörande problematiseringar och nyanseringar, men vid berättelsen om det som inte ingår i den kategorin tenderade beskrivningen att bli ensidig eller kortfattad, med avsaknad av den nyansrikedom som återfanns vid den dominerande röstens berättelse av det förflutna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-29228 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Johansson, Andrea, Brunnhage, David |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds