Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att studera den fysiska aktiviteten i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv samt analysera faktorer som kan hindra respektive främja fysisk aktivitet. Följande frågeställningar utgår studien ifrån: Hur uppfattar lärarna elevernas fysiska aktivitet? Vilken form av stöd och resurser använder lärarna för att främja elevernas fysiska aktivitet? Hur upplever lärarna elevernas sociala samspel? Metod Studien utgår från sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lärare inom idrott och hälsa verksamma på gymnasiesärskolor i Mellansverige. Samtliga intervjuer har spelats in på diktafon, transkriberats samt bearbetats tematiskt. Empirin har delats in i meningsfulla teman och har analyserats från tre aspekter inom det sociokulturella perspektivet; scaffolding, mediators och shared activity. Studien utgår från vetenskapsrådets etiska principer som har följts för att värna om respondenternas integritet. Resultat Eleverna i gymnasiesärskolan upplevs ofta bli mer inaktiva, både under och utanför lektionstid. Den fysiska aktivitetsgraden uppfattas som ganska låg i relation till andra elever under idrottslektionerna då funktionsnedsättningar i större omfattning verkar bidra till lägre aktivitetsgrad. Adekvat stöd i form av utbildning och fortbildning för att undervisa elever med utvecklingsstörning upplevs brista hos lärarna. För att stödja eleverna försöker lärarna skapa motivation hos dem; peppa dem att delta aktivt, ha en tydlig struktur, liknande upplägg varje lektion, tydliga och enkla instruktioner som kan visas praktiskt samt förbereda eleverna på vad som komma skall. En del aktiviteter stödjer eleverna till att delta mer självständigt än andra. Enkla rörelser, övningar, lekar, spel fungerar bäst, där reglerna är korta, tydliga och enkla. Assistenterna ses som en nödvändig resurs som kan främja elevernas fysiska aktivitetsgrad om de är ombytta, engagerade, positiva, peppande och aktiva under lektionerna. För att främja elevernas fysiska aktivitetsgrad utanför lektionstid framkommer det som viktigt att eleverna får möjlighet att möta föreningslivet i olika former varför god kontakt med föreningar är nödvändigt i syfte att lotsa ut eleverna i föreningslivet. För att eleverna ska utvecklas till att bli mer självständiga i fysiska sammanhang får eleverna olika verktyg (mediators) som att följa bilder, använda tidtagarur, följa ett schema eller ett träningsprogram m.m. Socialt samspel ses som värdefullt för elevernas fysiska och sociala utveckling men upplevs ibland som svårare, framförallt mellan elever som har autism. Slutsats Motivation hos eleverna, pedagogiska anpassningar samt ombytta och aktiva assistenter kan sannolikt främja fysisk aktivitet på lektionstid. För att främja elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid är det viktigt att eleverna får möjlighet att möta föreningslivet i olika former varför man som lärare bör ha god kontakt med föreningar i syfte att lotsa ut eleverna i föreningslivet. En slutsats utifrån denna studie är att lärarens och assistenters stöd behövs i större utsträckning för att främja fysisk aktivitet. Samtidigt är det viktigt att eleverna får ”verktyg” för att kunna vara fysiskt aktiva på egen hand. Det sociala samspelet som ur ett sociokulturellt perspektiv ses som en viktig utgångspunkt för utveckling ses som värdefullt för främjandet av fysiskt aktivitet samtidigt som det ibland kan vara svårt att för vissa elever att samspela då de kan ha en nedsatt samspelsförmåga. / Abstract Aim The aim of the study was through a socio-cultural approach; examine the physical activity in P.E on upper special schools. The aim was also to analyze factors that could prevent or promote students to be physical active. The study is based on following questions: How do teachers perceive students' physical activity? What kind of support and resources do teachers use to promote students' physical activity? How do teachers perceive students' social interaction? Method This study is based on six, qualitative semi-structured interviews with P.E teachers that are working in upper special schools in the central parts of Sweden. All interviews have been recorded on a Dictaphone. They have also been transcribed and processed thematically. The result of the study has been put into meaningful themes and all themes are based on three aspects from the socio-cultural perspective; scaffolding, mediators and shared activity. To protect the participant’s integrity during the study, we followed ethical principles. Results The study shows that students with intellectual disabilities often become inactive during lessons and outside school. The physical activity seems therefore especially important for these students. The teachers perceived these students activity level as rather low comparing to students during P.E in ordinary school. The students’ impairments seem to be one factor that contributes to lower activity levels. Educational support to teach students with intellectual disabilities seems to fall short according to these P.E teachers. The P.E teachers try to motivate the students to participate. They give them peptalk and they try to have good structure during the lessons that also is quite alike time to time. Easy and clear instructions that P.E teachers visually can demonstrate seem to prepare and help these students to participate. Some activities can better than other activities support these students to be more independent. The keywords seem to be simple movements, exercises and games. The rules also have to be short, clear and simple. Assistants seem as a necessary resource that can promote students' physical activity. To do that the assistant have to be reversed, committed, positive, have a peppery spirit and be physical active during the P.E lessons. To promote the students to be physical active outside school it’s important that the students get opportunity to meet different kind of physical activities. The P.E teachers mean that it’s important to have good contact with sport associations to guide these students into the voluntary sector. To develop independent students in P.E class, these students need different kind of tools (mediators) like image that they could follow, watch, schedule, exerciseprogram etc. Social interaction seems by the teachers as a valuable thing, both for the students’ physical activity and for their social development. Social interaction can thou be difficult sometimes, especially among students who have autism. Conclusions Motivated students, special adaptations and reversed and active assistants can probably promote physical activity among these students during P.E lesson. To promote physical activity outside school it’s important that these students get opportunity to meet the voluntary sector. Therefore P.E teachers have to have good contact with different sport associations so they can guide these students to a more physical active lifestyle. A conclusion from the study is that support from teachers and assistants are necessary to promote these students to be physical active in a higher level. It’s also important that these students get "tools" to develop their independent in P.E lessons. The social interaction seems important to promote physical activity even thou it sometimes can be difficult for some students to interact with other students.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-2752 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Bogren, Johan, Grinsfeldt, Michaela |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete, ; 2012:98 |
Page generated in 0.003 seconds