Introduktion/Bakgrund: Barnmisshandel är ett globalt dilemma. Sverige antog Barnkonventionen som svensk lag år 2020 för att stärka de svenska barnens rättigheter i samhället. I Sverige har alla sjuksköterskor anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa. Detta är dock inget alla länder har lagstadgat för. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskornas erfarenhet av orosanmälan när barn misstänks fara illa. Metod: Litteraturstudien följde Roséns (2017) granskningsprocess. Studiens resultat utgick från sju artiklar som kvalitetsgranskades. Kvalitetsgranskningen genomfördes utifrån Forsberg och Wengströms (2016) granskningsmallar. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenhet av att genomföra en orosanmälan redovisades i fem kategorier; kunskapsbrist, norm och kultur, vanmakt, svårigheter att identifiera tecken på barnmisshandel och reaktioner från vårdnadshavare. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet var att de behövde kunskap om barnmisshandel och dess tecken och bättre anvisningar för tillvägagångssätt vid rapportering av fall där barn misstänks fara illa. Den kliniska betydelsen för detta arbete är att uppmärksamma ämnet för att sjuksköterskor ska få mer utbildning och kunskap inom barnmisshandel. Förslag till fortsatta studier inom ämnet är mer forskning inom Norden för att med uppdaterade siffror kunna jämföra med andra länder och sprida kunskapen.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-94430 |
Date | January 2023 |
Creators | Mesropyan, Anna, Rahmani, Shifa |
Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds