I skolan ställs mycket höga förväntningar på nyanlända elever, då de förväntas lära det svenska språket parallellt med ämneskunskaper. Många lärare saknar dock kompetens i hur de ska främja nyanlända elever språk- och kunskapsutveckling. Därför syftar studien till att bidra med kunskap om hur undervisningen i So-ämnena kan organiseras för nyanlända elever i årskurs 4–6. Det görs genom att undersöka vilka undervisningsfaktorer lärare uppfattar gynna nyanlända elevers kunskapsutveckling inom So-ämnena samt på vilka sätt lärande möjliggörs för nyanlända elever inom So-ämnena. Skoldidaktisk teori och sociokulturell teori utgör studiens teoretiska ramverk. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. All insamlade data har därefter analyserats tematiskt och sammanställts i matriser utefter likheter och skillnader. Bearbetningen och analysen resulterade i att fem huvudsakliga teman fanns; involverade professioner och verksamheter, språklig medvetenhets inverkan, det sociala samspelets betydelse, användning av translanguaging samt interkulturellt perspektiv. Respektive tema delades in i subteman för att konkretisera innebörden av resultatet. Lärarnas uppfattningar skiljde sig en del åt men de främsta likheterna som framträdde var att de uppfattade studiehandledning på modersmålet som en viktig resurs för att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling och för att synliggöra elevernas kunskaper. Bildstöd nämndes som ett bra stöd för att bearbeta ämnesinnehåll. Det beskrevs som viktigt att vara observant på både ämnesspecifika begrepp och vardagsspråk som de nyanlända eleverna inte kan samt att vara observant vid olika gruppkonstellationer då nyanlända elever i heterogena grupper sällan är speciellt delaktiga. Filmer på modersmålet och användning av inläsningstjänst beskrevs som framgångsrika hjälpmedel för nyanlända elevers kunskapsutveckling i So-ämnena. Avslutningsvis beskrivs att lärare måste ha kunskap om vad som är gynnande för nyanlända elevers kunskapsutveckling samt vilka redskap och hjälpmedel som finns för att nyanlända elever ska utveckla sina So-kunskaper så mycket som möjligt. / There are high expectations on newly arrived pupils in school. They are supposed to develop both language and subject knowledge at the same time. This despite teachers lacking competence in how to promote newly arrived pupils’ development in language and subject knowledge at the same time. Because of this, the aim of this study is to contribute with knowledge about how to organize the teaching in the social orientated subjects for newly arrived pupils in 4th-6th grade. This is done by answering the following questions: Which factors in the teaching do teachers perceive promoting for newly arrived pupils developing their knowledge in the social orientated subjects? And in what ways is learning in the social orientated subjects made possible for newly arrived students? A school didactic theory and sociocultural theory form the theoretical framework of the study. Data has been collected by qualitative interviews with five teachers. All the collected data has been thematically analyzed and put together in matrices based on similarities and differences. The processing and analysis resulted in five head themes: professions and functions involved, the impact of linguistic awareness, the importance of social interaction, use of translanguaging and intercultural perspective. Each theme was divided into subthemes to concretize the meaning of the result. The teachers’ perception differed, but the most common similarity was that they perceived study guidance in the mother tongue as a useful resource to promote newly arrived pupils’ knowledge and to make the pupils’ knowledge more visible. Support from images was mentioned as great for processing content in the subject. It was described as important to be aware of both words, specific for the subject, and more ordinary words, used in the daily talk, that the newly arrived pupils are not aware of. Another factor mentioned to be aware of was group structures. This because newly arrived pupils attend to not be involved in heterogeneous groups. Films in the mother tongue and the use of Inläsningstjänst was described as successful tools for newly arrived pupils to increase their knowledge in the social orientated subjects. Lastly the importance of subject teachers’ knowledge about how to increase newly arrived pupils’ knowledge and about available resources are mentioned.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-49497 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Haglund, Agnes |
| Publisher | Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds