Many enterprises have shortcomings in the transfer of information between different departments. Furthermore, routines for maintaining knowledge in order to be able to use this experience in the future are often lacking. Time and resources spent on improving these systems and procedures can provide significant benefits in terms of saved time and reduced costs in the later stages of a project. The benefit of this is not only a greater clarity and a reduced risk of misunderstandings, but also the preservation of knowledge that would otherwise be lost. The aim of this study has been to examine the process of information transfer and the transfer of knowledge between the calculus department and production manager in projects at Erlandsson Bygg i Öst AB. An additional aim was suggestions for improvements in the calculation handover and at the end of a project, where it was possible. The study was primarily conducted through literature studies and interviews. The ongoing literature studies were supplemented by both dialogues and observations. The interviews have been compiled into a continuous text to ensure that respondents' answers could not be linked to a specific individual. The study shows that in the current situation there are improvements to be made regarding procedures for both the handover of the calculus and the transfer of knowledge. This work has resulted in a number of proposed measures. One such thing is an extension of the time of the handover of the calculation. Another example is the implementation of procedures for feedback to be transferred from production to the calculus department, both during and at the end of a project. Advantages and disadvantages of the various proposals have been identified and ultimately lead to a number of recommendations. / Många företag brister i informationsöverföringen mellan olika avdelningar. Dessutom saknas ofta utvecklade rutiner för att ta hand om insamlad kunskap i avsikt att kunna nyttja denna erfarenhet i framtiden. Tid och resurser som läggs på att förbättra dessa system och rutiner kan ge betydande vinster i form av sparad tid och minskade kostnader i senare skeden av projekt. Det bör därför ligga i allas intresse att utveckla och förbättra såväl informationsöverföring som kunskapsåtervinning. Inte bara större tydlighet och en minskad risk för missförstånd kan erhållas; även information och erfarenheter som i dagsläget går förlorad kan tas tillvara. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka processen för informationsöverföring och kunskapsåtervinning mellan kalkyl-avdelningen och platschefen i byggprojekt hos Erlandsson Bygg i Öst AB och i möjlig mån redogöra för möjliga förbättringar vid såväl kalkylöverlämnandet som i ett projekts avslutsskede. Studien har primärt utförts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer. Litteraturstudierna har skett löpande under arbetets gång och kompletterats med såväl dialoger som observationer. Intervjuerna har sammanställts till en löpande text för att värna om att respondenternas svar inte ska kunna knytas till en enskild individ. Denna undersökning bekräftar att det i dagsläget finns förbättringar att göra kring rutiner för såväl kalkylöverlämnande som kunskapsåtervinning. Detta arbete har resulterat i ett antal föreslagna åtgärder. Dessa är bland annat att mer tid ges till kalkylöverlämnandet och att ordentliga rutiner införs för såväl löpande återkoppling som slutmöten i projektens avslutningsskede. Såväl fördelar som nackdelar med de olika förslagen har belysts för att slutligen utmynna i ett antal rekommendationer.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-257588 |
Date | January 2015 |
Creators | Rönnmo, Peter, Bakhtiar Hama, Botan |
Publisher | Uppsala universitet, Byggteknik, Uppsala universitet, Byggteknik |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds